Visar inlägg med etikett mediekritik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mediekritik. Visa alla inlägg

2024-03-20

Media sviker sitt demokratiska uppdrag i EU

Hur skall väljarna kunna göra ett informerat val och utkräva ansvar när media inte rapporterar vad som sker i EU?

Omkring 70 procent av våra lagar kommer från EU. Ändå är medias rapportering om det dagliga lagstiftningsarbetet i Bryssel magert.

Därför blir det svårt för väljarna att göra ett informerat val och att utkräva ansvar, när vi i sommar väljer nya ledamöter till Europaparlamentet.

Gång på gång ställs vi inför fullbordat faktum när EU infört någon ny förordning som inte passar svenska förhållanden eller som är idiotisk i största allmänhet.

Vill man påverka måste det ske tidigt i processen. Vilket kräver att medborgarna känner till vad som sker. Men istället får vi kanske en notis i efterhand, copy-pastad från ett tillrättalagt pressmeddelande.

Någon enstaka gång vaknar media till, som med Chat Control 2. Men för varje fråga som berörda lyckas intressera media för finns tusentals beslut som passerar i tysthet. Beslut som likafullt påverkar vårt samhälle och våra liv.

Att EU:s beslutsprocess är snårig är möjligen en förklaring till att media inte gör sitt jobb, men det är ingen ursäkt. Ju mer sluten en beslutsprocess är, ju viktigare är det att media exponerar den för medborgarna.

EU är som ett isberg där toppmöten är det enda vi kan se. Under ytan pågår samtidigt massor av beslutsprocesser som är både intressanta och viktiga. Men om media inte rapporterar om dem - hur skall medborgarna då kunna veta vad som sker i deras namn?

Svenska medias slappa EU-bevakning är ytterst ett demokratiskt problem.

2024-02-08

Public Service och det usla samtalsklimatet


Jag har just sett Henrik Jönsson och Daniel Suhonen med gäster debattera public service på SVT.

Jönsson går som vanligt genom rutan med sitt trevliga sätt. Men programformatet är uselt.

Teodorescu & Suhonen marknadsfördes av SVT som ett vuxet samtalsprogram där folk skulle få lägga fram sin sak. Som ett alternativ till allt fragmenterat gläfsande. Men så blev det ju inte.

Ständigt talar de medverkande i mun på varandra och avbryter innan den andre hinner komma till sin poäng. Och vänstern duckar alltid den centrala frågan »Hur?« genom att börja babbla om annat. 

Jag är vansinnigt trött på att folk ständigt avbryter varandra i SVT och SR. Jag vill veta vart resonemangen leder utan att de huggs av mitt i.

Jag tycker mig notera att borgerliga debattörer oftare blir avbrutna innan de hunnit säga vad de vill än de på vänsterkanten. Oklart om detta i så fall är medvetet eller bara dålig uppfostran.

Lite får jag en känsla av att högern hindras från att tala till punkt och att vänstern tillåts komma undan med att ducka de konkreta frågorna.

SVT:s olika debattprogram genom åren avskräcker. Men ofoget letar sig in även i de »fina« programmen. SR P1 Studio Ett kan emellanåt driva mig till vansinne.

Man avbryter folks svar mitt i, precis när det börjar bli intressant. Och inte sällan är studioreportern så bunden vid manus att hon frågar om sådant som den intervjuade redan förklarat.

De tycks inte lyssna på vad som verkligen sägs i svaren. De missar uppenbara följdfrågor. De bygger argumentationslinjer utifrån premisser som inte alltid är objektiva.

Det är synd, då Studio Ett fortfarande spelar en central roll i nyhetscykeln.

Inte ens SR:s långa lördagsintervju med politiska makthavare lyckas undvika dessa fällor. Ofta låter det mer som en debatt än en intervju.

De stora debattprogrammen på tv i Tyskland och Frankrike (som ofta är ett par, tre timmar långa) kan förvisso också ha ett högt tonläge. Men i många av dem får folk lägga fram sin sak i lugn och ro, utan att bli avbrutna.

Skall det vara så omöjligt att göra något liknande i Sverige? Eller är det inte samtalet som är det viktiga? Politiskt underhållningsvåld kanske säljer bättre? Konflikt och polarisering drar klick.

Jag skulle vilja sälja in en programidé till SR: Intervjuer i långformat - som erbjuds såväl i paketerad och redigerad version för tablån som i oklippt version online. Så att den som är intresserad kan höra allt och dessutom kolla att inget förvrängts i den kortare redigerade versionen. 

Intervjuer där människor med politiskt ansvar, visioner och idéer inte bara får tala till punkt utan även drivs att utveckla sina resonemang - och förklara hur deras beslut och projekt är tänkta att fungera i verkligheten.

Den svettigaste intervju jag givit var för norsk radios filosofiska program. Vi satt i Vigelandsparken i flera timmar och talade libertarianism. Eller rättare sagt, jag talade. Reportern hade egentligen bra ett par, tre huvudfrågor. Men massor av öppna följdfrågor.

Så intressant, kan du berätta mer? Hur kände du då? Hur är det tänkt att fungera? Varför är det så? Kan du ge ett exempel? Hur? Efteråt var jag totalt utmattad. Det blev ett riktigt bra program.

Sådant skulle det behövas mer av i svenska media. Den sokratiska metoden. Att som journalistlegenden Sawatsky gå runt dem som försöker vilseleda med formellt korrekta, men ofullständiga svar. Att lyssna på vad folk säger och att söka det verkliga svaret. If any.

Eller som fransmännen säger: Att ställa en fråga är som att knacka på en dörr för att se om det är någon hemma.

- o -

Rösta på mig!
Jag är kandidat nr 7 på Medborgerlig Samlings valsedel
i valet till Europaparlamentet den 9 juni.

2023-11-08

Så inskränks vårt nationella självbestämmande och våra fri- och rättigheter i tysthet


Vad skall man säga om att en organisation som är underställd FN stryker grundläggande mänskliga fri- och rättigheter ur sina stadgar - och ersätter dem med luddiga formuleringar om rättvisa, samstämmighet och inkludering?

Vad skall man tycka om att denna organisation håller på att få makt att censurera vad den anser vara desinformation? Att den kan ges makt över enskilda länders produktionsmedel? Och att den kan komma att få makt över våra resedokument och därmed över vår rörlighet?

Hur skall man förhålla sig till att denna organisation kan komma att upphäva vårt nationella självbestämmande? Och vår kroppsliga autonomi?

Spelar det någon roll att organisationen i fråga har begränsad demokratisk insyn, till stora delar är finansierad av privata aktörer och delvis kontrollerad av skurkstater?

Svaret tycks vara att frågan skall förbigås med tystnad.

Människor hör av sig och är frustrerade över att ingen politisk diskussion förekommer om saken och att inga traditionella media visar något som helst intresse.

De enda som tycks intressera sig är viss alternativmedia och en och annan politisk vilde. Vilket i sin tur gör politiken och gammelmedia än mindre intresserade av att ta upp frågan.

Vad det handlar om är Världshälsoorganisationen (WHO) och dess styrdokument International Health Regulations (IHR), som just nu håller på att omarbetas.

Sista chansen att stoppa ändringarna är om WHO:s medlemsstater inkommer med skriftliga invändningar innan den 1 december. Annars blir allt det ovanstående och mer därtill verklighet.

Det finnas inga tecken på att Sverige tänker reagera eller att någon i svensk politik bryr sig. Och det finns inte heller något opinionstryck i frågan.

Det känns bekymmersamt.


2022-07-08

Försöker media mörka vad som sker?


I mitt Twitterflöde ser jag rapporter om att bönder i Nederländerna protesterar.

Protesterna tycks rikta sig mot nya lagar som kommer att tvinga många jordbrukare att lägga ner sin verksamhet - för klimatomställningens skull.

Jag ser konvojer av traktorer som blockerar vägar och bönder som sprutar gödsel framför förvaltningsbyggnader.

Jag ser bilder som påstås visa tomma grönsakshyllor i holländska butiker.

Och jag ser videoklipp som förefaller visa polis som skjuter skarpt för att hindra en 16-åring med traktor från att protestera.

Jag vet inte så mycket om vad som verkligen sker i Holland. Men det förefaller rätt dramatiskt.

Så till min poäng: Jag ser inte ett ord om detta i traditionell svensk media.

Från det lilla jag sett i mitt flöde på nätet verkar det som sker helt klart nyhetsmässigt. Och rimligt trovärdigt.

Så jag kan inte låta bli att spekulera: Är skälet till att dessa händelser befinner sig i medieskugga att traditionell media drar sig för att rapportera orimliga konsekvenser av en ogenomtänkt klimatomställning?

Men det är som sagt bara en spekulation.

Vad som talar emot en organiserad mörkläggning är att en sådan kräver folk och planering - vilket i så fall borde ha läckt ut.

Eller är mediekåren så hårt hållen att alla svenska journalister samtidigt håller tyst om sådant som strider mot den påbjudna klimatdoktrinen? Alla journalister? Det känns inte heller speciellt plausibelt.

Inte desto mindre är det stort buller, hallå och dramatik i Holland - utan att ett ord nämns om saken i svensk media.

2022-01-06

Jag blir så trött på SVT


Ur SVT Rapport 6 januari 2022, med anledning av årsdagen av stormningen av Capitolium:
"Ett par tusen personer deltog i attacken där fem människor dödades."
Låt oss nu skriva in "how many killed capitol riot" i närmsta browser. Fösta träffen går till Wikipedia, som trots sina brister nog har rätt här:
"Five people died either shortly before, during, or following the event: one was shot by Capitol Police, another died of a drug overdose, and three died of natural causes."
Det ger en delvis annan bild, eller hur?

Jag försvarar inte det som skedde i Washington. Men jag misstror media i allmänhet och public service i synnerhet.

Ofta - när man själv känner till fakta i målet - upptäcker man att den bild som förmedlas är ofullständig på ett sådant sätt att helhetsintrycket inte överensstämmer med verkliga förhållanden.

Man ljuger inte. Men man berättar inte heller hela sanningen.

Vilket leder till att miljontals mediekonsumenter ges en verklighetsbild som i vart fall delvis är felaktig.

Vilket i sin tur får konsekvenser.

Är det verkligen för mycket begärt att media skall förmedla en korrekt bild av verkligheten?

I allmänhetens tjänst.

2021-05-19

Medievänstern blockerar samhällsdebatten


Jag tror det var Lars Gustafsson som påpekade att medievänstern inte utvecklar några intelligenta resonemang - men att den skapar en gemenskapskänsla kring de traditionella formuleringarna och att den avfärdar alternativ genom att klistra frånstötande etiketter på dem.

Vilket känns lika aktuellt nu som då.

2020-12-15

Bakom corona-rubrikerna


Läs min senaste krönika hos Mårtensson:


Media gör allt för att sälja lösnummer och dra klick på corona-krisen. Inklusive att ge en missvisande bild av verkligheten. Samtidigt är det märkligt tyst om andra stora och viktiga frågor.