Telekompaketet: Vad händer sedan?

Jag har inte så mycket att tillföra om den kommande voteringen i Europaparlamentet. I vart fall inte mer än att förvirringen möjligen kan ha ökat något.

Så nu tänker jag släppa den bollen en kort stund – och istället titta framåt.

Avstängning av fildelare:

Tillägget om att fildelare inte skall kunna stängas av från nätet utan rättslig prövning har överlevt den stora kompromissen relativt intakt. Det talas visserligen inte om "domstol" längre, utan om rättslig prövning. Den förklaring som har lämnats till detta är att den språkliga förändringen var nödvändig för att tillägget skall kunna fungera i alla medlemsländer. Det kan inte uteslutas att detta är en fint, men jag tror inte det. I stort sett tror jag att 138:an är räddad. Även om jag alltså inte kan svära på det.

Vad innebär då detta för framtiden?

Fransmännen kommer att köra på ändå. Det hade de gjort oavsett ordvalet. Men trycket på dem att lyssna till vad EU säger kommer att bli stort. Och Hadopi-lagens motståndare kommer att kunna luta sig mot 138:an i sin argumentation för att en vanlig myndighet inte skall kunna stänga av folk från nätet.

Detta kommer, med största säkerhet, att innebära att Frankrike kommer att släpas inför EG-domstolen – om regeringen inte taggar ner en smula.

För alla oss andra gäller det att se till att medlemsstaterna verkligen respekterar 138:an. Vi måste vara vakna och alerta för att tidigt upptäcka eventuella försök att stänga av fildelare från nätet. Och om det sker – då är det viktigt att se till att 138:an inte kringgås eller fuskas bort.

Och om jag begriper den stora kompromissen (utanför 138:an) rätt, då säger den att EU varken påbjuder eller förbjuder avstängning av fildelare från nätet. Detta är alltså ingen förändring mot i dag.

I just denna del vann vi inget. Men jag är inte heller säker på att vi har förlorat något konkret, jämfört med dagens situation.

Vill man vara på sitt allra soligaste humör, då skulle man möjligen kunna hitta en liten, liten förbättring: informationsplikt från operatörerna till användarna när något sker eller förändras på detta område.

Kampen mot avstängning av fildelare från nätet måste alltså – även i fortsättningen – föras i land för land. Det innebär att vi svenskar måste hålla ögonen öppna för allt som rör sig i den svenska politiken på detta område. Och att vi måste hjälpa till att opinionsbilda och och driva kampanj när sådana förslag kommer upp i andra länder.

Ett segmenterat internet?

Detta är lite knivigare. Ingenstans i telekompaketet står det att man skall gå över till ett segmenterat internet med gated nets / operatörsberoende intranät. Och det står inte heller att man inte får göra det. Men det råder ingen tvekan om att det finns operatörer, särintressen och stater som har både ambitionen och konkreta planer i rockärmen. (Se till exempel rapporten Digital Britain.)

Detta innebär att kampen för att vi internetanvändare själva skall få bestämma vilka tjänster och applikationer vi skall använda – och vilket innehåll vi skall ha tillgång till – kommer att ske på marknaden och på det nationella planet.

Därför gäller det att vi använder vår konsumentmakt för att sända mycket tydliga signaler. Fria och öppna operatörer som Bahnhof skall uppmuntras och stödjas. Och den första operatör som försöker skapa gated nets i Sverige måste vara beredd på mycket kraftig kritik i en fri och öppen debatt.

Operatörerna måste förstå att om de väljer att skapa slutna nät där de samarbetar med vissa utvalda innehållsleverantörer – då kommer de att dra på sig kundernas vrede. Gated nets kan vara ett sätt för dem att tjäna pengar. Men utan kunder har de ingen verksamhet alls.

Detta handlar dessutom rätt mycket om folkbildning. Vi måste få fler politiker, journalister, debattörer, företag, institutioner och vanliga människor att förstå. Vad? Jo, kraften och möjligheterna i intenets fria informationsflöde, deltagarkultur, kreativitet, betydelse för forskning och företagande, demokratiutveckling och samlade kunskapsutveckling.

För att internet skall kunna utveckla vårt samhälle, skapa tillväxt och välstånd, stimulera kultur, främja forskning och stärka yttrandefriheten krävs det fria informationsflöden.

I detta sammanhang skall vi komma ihåg att det inte bara är nöjesindustrin som är ett lömskt särintresse som vill inskränka friheten. Även staten har intresse av att kontrollera, styra och filtrera nätet. (Se bara vad den svenska Spelutredningen föreslog.)

Och utöver folkbildningen, så måste vi utveckla internet ytterligare – så att det å ett konkret sätt blir tydligt för alla att ett fritt informationsflöde är en förutsättning för ett modernt samhälle.

Alltså...

Det som nu sker i EU-parlamentet är inte i alla delar vad man kunde önska sig. Men det innebär inte heller att slaget om internet är förlorat.

Istället fortsätter brottningsmatchen i EU:s medlemsstater och på marknaden. Och där har vi en gigantisk uppgift som granskare, opinionsbildare, debattörer, entreprenörer och konsumenter.

I boken Here Comes Everybody gör Clay Shirkey en intressant observation. Vid informationsrevolutioner (som när tryckpressen uppfanns) sker förändringarna från A till B inte över en natt. Mellan A och B finns en tidsperiod av kaos, där olika intressen brottas med varandra. Och där de som är för utveckling och framsteg i princip alltid vinner. Det är i en sådan tid av kaos som vi just nu befinner oss.

Jag väljer att vara framtidsoptimist! Och att fortsätta kampen för ett fritt, öppet internet!