Räntan på grekiska statsobligationer ligger just nu på 14 procentenheter över motsvarande tyska papper.
Men den europeiska styrräntan och valutakursen (euron) ligger fast inom ramen för EMU. De faktorer som skulle kunna reagera på en fri marknad är alltså låsta.
Eller enklare uttryckt: Trots att den grekiska ekonomin befinner sig i närmast fritt fall, så blir den grekiska olivoljan inte billigare i andra länder. De självläkande mekanismerna har satts ur spel.
Vad var det vi sa? Och nu står Irland, Spanien och Portugal på tur.
Läs mer»
Hurra för Euron!
SvaraRaderaDen vill vi ha!
SvaraRadera/A
14%?
SvaraRaderaDet var typ 18% mer än Tyskland redan igår e.m.
S&P klassar Grekiska obligationer som "junk". Om en till byrå gör det får ECB inte längre ha dem som säkerhet för lån eller i sin reserv... (och måste de säljas så kommer det ju inte hjälpa Grekland precis).
Marknaden prisar in risken för stadsbankrutt på 50%. Om detta händer kommer en domiflod av CDS triggas - och ge förluster på 100-tals miljarder, bla för de stora NY bankerna.
Det är mer än Euron som har problem. Spännande tider.
Det här är nog första gången på flera år jag inte riktigt håller med dig.
SvaraRaderaAlltså, om Grekerna hade haft sin egen valuta hade politikerna kunnat skapa inflation och slippa dra ner på den offentliga sektorn. Nu, tack vare euron har de grekiska politikerna mindre makt, och måste dra ner på utgifterna.
Minskade statsutgifter är i det långa loppet mycket bättre för grekerna - i synnerhet de som sparar och investerar och jobbar i privat sektor - än ökad inflation.
Sen håller jag väl med om att euron är ett tveksamt projekt på det stora hela och illa för de länder som sköter sin ekonomi. Men för de länder som inte kan sköta sin ekonomi är det bara bra att deras politiker och centralbanker får mindre makt.
SvaraRaderamartin84:
SvaraRaderaJag håller delvis med dig. Men det är deras förbaskade skyldighet att ålägga sig den disciplinen själva.
Men det ändrar inte att en flytande valuta på sikt är krisdämpande och har en självläkande effekt.
re martin84. Jovisst, det var argumentet bakom kronforsvaret med, yttre disciplin i form av en fast væxelkurs skulle tvinga fram strukturomvandlingar. Problemet var att det inte fungerade, det fanns inga politiker som ville genomfora de forandringar som hade kravts. Trots det forsokte man i det langsta, resultatet var 80000 konkursade småforetag, ett sønderkørt banksystem, deflation och en exploderande statsskuld.
SvaraRaderaSamma sak med Grekland just nu, det finns inte politiskt stod, landet leds av ett socialistparti, ganska manga av d som fortfarande har jobb strejkar mest, ræntorna drivs upp mot nivaer som skulle innebara att grekerna om ett ar eller sa ska betala 20% av sin BNP i rantor. Folk kommer inte att acceptera disciplinen darfor att tillrackligt manga kommer att raka sa illa ut att de inte kan fa det battre oavsett hur lang sikt man tanker på.
Inflation (beroende lite på hur mycket fiscal drag) ar ett lite bekvamare satt att krympa den offentliga sektorn relativt andra sektorer och den offentliga skuldsættningen, det sanker lønerna och gor i forening med en fallande valuta industrin konkurrenskraftig. Har det kostnader? Visst, det leder till viss felallokering av resurser i ekonomin eftersom det blir alltfor billigt att lana, men i valet mellan det och evig depression brukar de flesta inte tveka.
Grekiska tvåårsobligationen på 38% ränta! Ca 35% över något annat I-land.
SvaraRaderaKonstigt att världmästarna och föregångarna i nyliberal ekonomi Island och Irland har problem som så gott som knäckt deras ekonomier.
SvaraRaderaVerkligen konstigt.
@Micke
SvaraRaderaJa för den här krisen är ju verkligen kapitalismens fel, har ju inte alls med politiker som antingen har lovat mer än de kan betala för. Det har ju inte heller med politiker som krävde att bankerna skulle låna ut pengar till folk som inte borde låna ut.
Problemet stavas planekonomi från Centralbanker istället för marknadsekonomi på räntorna. En planekonomi som i kombination med att våra pengar inte är uppbackad av något gör det möjligt att trycka hur mycket pengar vi vill. Det är den kreditexpansionen som är problemet, vi har ingen liberal ekonomi. Vi har en kommandoekonomi styrt av en liten klick bankmän som genom sina formler försöker lista ut rätt ränta.
@Hax
Jag instämmer att EMU är skit, men det är inte pga att vissa länder inte sköter sig, utan för att papperspengarna innebär att man inte bör sköta sig. Det är bara notera hur det ser ut i Sverige, extremt låg ränta som ligger långt under inflationen slår emot de som har sparat och försökt investera menar de belönar de som har levt över sina tillgångar.
Ja, det går bra.
SvaraRaderaInte för Grekland eftersom de har haft en oansvarig regering som inte har skött den grekiska statens finanser särskilt bra.
Nu när man inte kan mixtra med valutakursen så tvingas man ta ansvar och lösa situationen.
Det är nyttigt både för Grekland och för andra.
I stället för att depreciera grekernas tillgångar utan att det syns, så får man i stället hämta in dem med höjda skatter och sämre förmåner. Det är naturligtvis inte populärt, men det är i alla fall tydligt.
Om vi hade haft en gemensam valuta för alla större världsekonomier skulle mycket kunnat se annorlunda ut.
Till exempel hade USA inte kunnat låna så mycket pengar till krig.
Olivoljan kan visst bli billigare. Det är ju bara att sänka priset.
SvaraRaderaKonstigare än så behöver det faktiskt inte vara.
kcl: Vid en fast växelkurs tror jag man får det sämsta av alla världar. Politiker och centralbanken behåller makten att skapa mer pengar och därmed inflation eller mixtra med växelkursen, samtidigt som valutans värde inte anpassar sig till marknadsvärdet.
SvaraRaderaTror det hade varit bättre om Sverige gått över till flytande valuta långt innan 90-talskrisen.
Dock tror jag krisen skulle inträffat i alla fall (möjligen något försvagad) eftersom den inträffade på grund av avsaknade strukturomvandlingar under lång tid, inte på grund kronförsvaret in i det sista.
Det ska bli spänannde att se vad som händer i Grekland nu. Tror inte man kan utesluta att de faktiskt drar ner kraftigt på de offentliga utgifterna, trots alla strejker och jox. Alternativen är liksom att få bidrag utan stora budgetkrav från IMF/EU, gå i konkurs eller lämna Euron.
Och sen tror jag många underskattar de negativa effekterna av inflation - kanske på grund av att det var en generation sen vi hade nån nämnvärd inflation.
SvaraRaderaInflation krymper inte bara offentlig sektor, den krymper rubbet och förstör incitamenten för entreprenörer och de som vill spara och investera. Inflation är vad som kan skapa en långvarig depression, inte en kraftig reduktion av offentliga utgifter. Det senare tror jag kan ha en riktigt positiv effekt även på kanske bara 1-2 års sikt.
Angående självläkande effekt av flytande valutor. Ja i många fall,inklusive Sverige, är det så. Men sen så har vi länder med fullständigt inkompetenta ledare där det faktiskt är bättre att inte låta landets ledare ha någon makt över valutan över huvud taget.
Dollarisering verkar tex ha fungerat bättre än försöken med inhemska valutor i många Sydamerikanska länder.
Sen har vi de central- och västafrikanska monetära unionerna som faktiskt funkat i en 40-50 år nu. Visst, deras valutor är övervärderade och det skadar exporten och 1994 devalverade man med 50% - men på det hela taget har det varit mycket bättre än att låta galna diktatorer sköta sedelpressarna.
@martin84
SvaraRaderaValutamarknaden var inte riktigt lika utvecklad långt före 90-talskrisen.
Det låter sig sägas lätt att man kunde ha låtit kronan flyta men det var ju avregleringen i slutet av 80-talet som öppnade upp för handel med kronan. Innan dess var ju kronflödet reglerat - utom den del av flödet som var svart.
Det är klart att det finns vettlös inflation, t.ex. i Zimbabwe där man försöker lösa brist i utbud med mer pengar. Samma logik som i mellankrigstidens Tyskland, även om det kanske lättare att förstå om det hände för 100 år sedan.
Men det är ju möjligen inte bra heller med för låg inflation. En något högre inflation missgynnar den som har kapital och gynnar den som har lån, däribland staten som har mycket mer av lån än av tillgångar med något politiskt realiserbart värde. Det kan man på rent politisk grund tycka är bra.
Självläkande? Symptomhämmande är nog ett bättre ord.
Jag tror att det skulle vara en välgärning om Afrikas länder erbjöds att gå med i EMU. Värdet av att ha en ekonomi baserat på en världsvaluta kan inte underskattas.
Gemensam valuta på guldmyntfot med fri sedelutgivningsrätt och utan centralbank. Det vore något. Det skulle ju hjälpa den grekiska staten lika lite på kort sikt som ett fortsatt EMU-system såsom det är idag, men pengar är ju inte i första hand till för att hjälpa stater, utan för att garantera människor bra och effektiva betalningsmedel.
SvaraRadera@David
SvaraRaderaGuldmyntfoten har nog gått ur tiden, men det är ju värt att notera att vi i princip hade en global gemensam valuta då även om det devalverades lite här och där.
Ja för den här krisen är ju verkligen kapitalismens fel, har ju inte alls med politiker som antingen har lovat mer än de kan betala för.
SvaraRadera-----------------------------
Har ingen betydelse för mitt inlägg som som handlade om att just dom länder (som t.ex Island och Irland) som nyliberaler framhävt som ledstjärnor när det gäller hur man ska driva ekonomisk politik har lyckats sämst av alla och fallit hårdast.
@Johan Tjäder
SvaraRaderaJa, förmodligen, men alla rena pappersvalutor med centralbankssystem kommer med stor sannolikhet att locka politikerna att leka med penningpolitiken då den ger kortsiktiga vinster, vare sig centralbanken är alleuropeisk, grekisk, tysk eller amerikansk.
Guldmyntfoten må vara omodern och osannolik som framtida system, men det gör den inte mindre bra. En (relativt) stabil basvara slår nog valfri semipolitisk riksbank över tid.
Inflationspolitik är ingen gångbar lösning i längden, det borde väl vi svenskar ha förstått vid det här laget. Ett enkelt bevis för detta är att reallöneökningarna över tiden i princip tenderar att stå stilla eftersom politiker hellre drar igång inflationssnurran än att göra nödvändiga saneringar i den offentliga ekonomin.
SvaraRaderaTitta gärna på kurvan i länken nedan. Åren 1975-1995 är näst intill två förlorade decennier:
http://www.mi.se/aktuellt/lev3_akt_reallon.html
/Rickard
@Rickard:
SvaraRaderaDiagrammet visar också att på 60-talet så gick det att kombinera reallöneökningar och hög inflation.
Klarar man av det då kan man använda hög inflation som en form av utjämningspolitik.
Det stora problemet med 70-talet var ju att extremt hög inflation kunde användas för att dölja reallönesänkningar. Det är inte bra.
Johan Tjäder,
SvaraRaderaEfterkrigstiden var en mycket speciell period för svensk industri. Under några decennier gick svensk industri med fullt pådrag.
/Rickard