2010-05-23
En enkel och rimlig upphovsrätt
Dagens upphovsrättslagstiftning passar inte för dagens informationssamhälle. Vi ser till exempel inlåsningseffekter, "föräldralösa verk" och en stor del av vårt kulturarv i kassaskåp. Men är det verkligen så svårt att få till ett regelverk som fungerar rimligt bra?
Här är en skiss (jag har varit inne på detta tidigare) till en modell. Den bygger till stor del på Piratpartiets ställningstagande och delvis på eget tänk. Det som gör denna modell attraktiv är inte bara att den löser minst 90 procent av de problem vi ser med dagens upphovsrätt. Ännu mer spännande är att denna idé går mycket väl hem hos folk över hela det politiska fältet, från höger till vänster, från kollektivister till individualister. Och så är den enkel och lättbegriplig...
i) Den som vill ha upphovsrättsskydd för ett verk måste ansöka om det. Om folk måste ansöka för att få till exempel socialbidrag – då är det inte mer än rimligt att även den som vill ha samhällets och rättsapparatens skydd för sin kommersiella verksamhet också måste göra det.
ii) Verk som inte skyddas blir automatiskt "public domain" och får fritt kompieras, spridas och samplas av andra. Det skall dock vara förbjudet för tredje man att "kapa" verk som finns i den allmänna domänen genom att upphovsrättsskydda dem.
iii) Skyddstiden är fem år och gäller från den dag ansökan har lämnats in. Längre än så är den kommersiella livstiden inte, för de flesta verk i dagens digitala ekonomi.
iv) Skyddstiden kan förlängas med fem år i taget för den som vill. (De allra flesta kommer, med största säkerhet, att släppa sina verk till den allmänna domänen efter fem år.) Detta kräver i så fall en ny ansökan / registrering.
v) Skyddet, som söks av upphovsmannen, är överlåtbart. Det kan till exempel säljas, ärvas eller skänkas bort. På så sätt kan artister ägna sig åt att skapa – och lägga marknadsföring och affärsverksamhet på andra. (Man skulle även kunna tänka sig att upphovsmannen hyr ut rätten till kommersiell användning av sitt skyddade verk.)
vi) Systemet appliceras på EU-nivå, så att vi slipper krånglet med 27 olika licenser inom ett frihandelsområde. En databas erbjuder information om läget för alla verk som en gång har registrerats. (Här kan man se om till exempel ett musikstycke nu är fritt att använda eller om upphovsrättsskyddet har förlängts.)
Detta är inte ett helt perfekt system. Men det skulle lösa de flesta problem. Det skulle göra situationen mer rimlig. Och de flesta skulle ställa upp bakom det.
Om man börjar här, då blir det även lättare att hantera frågan om privat fildelning av upphovsrättsskyddat material. (Vilket jag tycker skall vara tillåtet.) Dels skulle mängden kultur i public domain vara en tillräcklig guldgruva för många som vill ta del av gratis kultur. Dels skulle den kortare skyddstiden minska okynnesskyddet av verk vars kommersiella livslängd ändå är till ända. (Sedan kan vi diskutera vad som är privat fildelning. Men den diskussionen har vi ju liksom ändå, redan nu. Fast med mycket högre insatser.)
Systemet ovan skulle också stimulera till nya affärsmodeller, som kanske inte förutsätter upphovsrätt över huvud taget. (Se Chris Anderssons bok Free, för massor av exempel.)
[In English]
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jo denna modell påminner väldigt mycket om modellen som Lawrence Lessig förespråkar. En helt klart sund modell som jag hoppas Piratpartiet kan ställa sig bakom.
SvaraRaderaMycket bra!
SvaraRaderaDina tankar motsvarar EDRI:s svar till EU-kommissionen:
http://www.edri.org/docs/edri_copyright_consultation.pdf
Om allt vore enkelt i den här världen så skulle detta vinna gehör omedelbart.
Men nu handlar det om personlig prestige för många inblandade, och i en del fall deras försörjning inom politik, juridik, rådgivning och lobbying, och då blir det svårare.
Det är alltid lättare att få med andra på nya ideér ifall "motståndaren" tror sig själv ha kommit på dem, och tror sig tjäna något på det. :-)
"De allra flesta kommer, med största säkerhet, att släppa sina verk till den allmänna domänen efter fem år."
SvaraRaderaVa?
Ska det kosta pengar att ansöka om det här "skyddet" du förespråkar? Idag fungerar ju patentlagstiftningen ungefär på samma sätt, om du inte tar patent på något så skyddas det inte och om du pratat med någon utan NDA/sekretessavtal så är det försent att ta patent.
Det betyder att folk i mindre utsträckning delar med sig av idéer och istället håller de hemliga. Är det en bättre framtid? Att folk inte släpper sin musik eller sina idéer innan de blivit så kommersiell och genomarbetat att det går att tjäna in så mycket pengar som möjligt under fem år?
Ska det vara möjligt att i efterhand ansöka om upphovsrättsskydd? Eller är de stackare utan upphovsrättskunskap körda?
Nej, jag är övertygad om att den typen av upphovsrätt du förespråkar kommer att leda till sämre kultur.
Det här är en kommentar fristående från de tidigare inlägget:
SvaraRaderaKommer inte efterfrågan på nyskapad kultur att sjunka om det finns mer gammal kultur att tillgå gratis? Självklart kommer det alltid att finnas ett behov av nyskapad kultur men det värde som finns idag kommer ju helt och hållet att försvinna.
Leder inte de i sin tur att det inte finns ett lika starkt incitament att skapa något nytt och dela med sig av det? Självklart blir incitamentet inte lika starkt bara genom det faktum att det är en kortare tid du har på sig att tjäna pengar. Men när värdet av kultur dessutom går i botten så måste jag fråga mig om det kommer att finnas plats för några andra en entusiaster på marknaden?
Augos, läs gärna Lawrence Lessigs "Free Culture" där han går igenom problemen med dagens lagstiftning. Men anledningen till att man bör kräva registrering är att det med nuvarande lagstifting är i stort sett omöjligt att spåra vem som äger rättigheten till vissa verk som således riskerar gå förlorade (och ja vi talar om att gamla filmer fysiskt bryts ner och det är inget man kan göra något åt då det är olagligt att kopiera dem).
SvaraRaderaOch tvärt emot vad många tror så är de flesta verk som ges ut inte lönsamma efter fem år och skulle därför med HAX förslag förmodligen släppas fria (med eller utan avgift, då jobbet att återregistrera verket inte är värt det). Som det är nu så ges de bara inte ut och då det är olagligt att kopiera dem så blir de omöjliga att få fatt i på laglig väg.
Har länge vridit och vänt på frågan hur skydda en synnerligen effektiv och miljövänlig vattenreningsinnovation på bästa sätt.
SvaraRaderaI världen dör det varje år fler människor pga av förorenat vatten än vad det gör av krig. Jag tror inte på patent i nuvarande form. Har ingen lust att behöva råka illa ut pga att någon anser sig ha mer rätt till mina immateriella rättigheter. I så fall är det enklare att stoppa grejerna i byrålådan och möjligen tillhandahålla enstaka exemplar till dem man känner.
Tankemodellen tål därför att dryftas betydligt mer ur alla tänkbara vinklar. Att självupptaget rakt av förkasta den ger inget.
Augos skrev: "Kommer inte efterfrågan på nyskapad kultur att sjunka om det finns mer gammal kultur att tillgå gratis?"
SvaraRaderaMotfråga: kommer inte efterfrågan på nytänkande kulturella uttryck att öka när folk har enkel tillgång till så mycket gammal kultur?
Mattias: Jag börjar läsa den. Har kommit förbi den första delen men är inte konverterad än. Återkommer med ett helhetsintryck senare idag.
SvaraRaderaTor: På samma sätt som ingen läser Shakespeare? Folk har en begränsad tid att spendera på kultur. Folk kommer inte plötsligt att börja konsumera mer kultur bara för att den är billigare. Vad som kommer att ske är en förskjutning i vilken kultur vi spenderar tid på.
Ett av de stora frågetecknen för mig är hur en mening som "Systemet ovan skulle också stimulera till nya affärsmodeller" inte får varningsklockor att börja ringa. Staten är ju fantastiskt bra på att skapa nya jobb med hjälp av reglering av marknaden.
Men som sagt, jag ska läsa ut Free Culture innan jag ger mig in i diskussionen igen.
Problemet med det här förslaget, som i grunden är mycket bra, är att det lämnar amatörer helt utan skydd och att det inte gör någon skillnad mellan ideell och kommersiell upphovsrätt.
SvaraRaderaFör att ta ett exempel: det finns rätt många glada amatörfotografer -- en del av dem rätt duktiga -- som gärna visar upp sina bilder både på internet och annorstädes, och som med all rimlighet inte bryr sig ett dugg om ifall någon kopierar en bild och använder som skrivbordsbakgrund, eller till och med skriver ut och hänger på väggen, men som däremot inte är intresserade av att Aftonbladet tar bilden och använder i tidningen (med viss sannolikhet utan byline). Och många skulle nog vara mycket begränsat förtjusta i att få se en av sina bilder på t.ex. en sverigedemokratisk valaffisch. För den som fotograferar på ren hobbybasis är det knappast ett alternativ vare sig praktiskt eller ekonomiskt att ansöka om upphovsrätt för varje bild man tar och visar på t.ex. fotosidan.se.
Och så var det det där med att erkännas som upphovsman, något som så vitt jag vet även Piratpartiet menar att man ska ha rätt till, oaktat kommersiella aspekter på upphovsrätten.
Förslaget är en mycket bra början, men det är en bit kvar innan det övertygar helt. Hur som helst är det glädjande att det finns i alla fall ett parti i Sverige som för diskussionen på allvar.
Den stora grundläggande frågan med registrering är att det är i grunden integritetskränkande att behöva registrera sig och sina verk hos staten.
SvaraRaderaMöjligen är det inte lika illa om det är en privat aktör, men det sätter ju upphovsmännen i händerna på en sådan aktör.
ªAgos,
SvaraRadera"Kommer inte efterfrågan på nyskapad kultur att sjunka om det finns mer gammal kultur att tillgå gratis? "
Om så vore fallet (jag är inte alls övertygad om att så vore fallet), är inte det i så fall ett IG på kulturskaparna av idag?
Wow, jag tror minsann det ar forsta gangen nagonsin HAX foreslar en ny massiv statlig byrakrati - trodde det var Mona Sahlin forunnat att tro att nya myndigheter (eller utokade myndigheter) ar patentlosningen pa problem..
SvaraRaderaJag tror inte HAX "enkla, rimliga" forslag vore speciellt onskvart vare sig for upphovsrattsinnehavare, upphovsrattens motstandare, eller de som vill ha en rimligare upphovsratt: det luktar en "losning" som bara storforetag skulle ha rad att administrera, med andra ord cementeras den existerande korporatismen och fordelen for storforetag i lagstiftningen, aven om deras totala makt forsvagas nagot.
Registrering behöver ju inte ske hos en stat egentligen. Det är ju enbart en variant utav det.
SvaraRaderaDet skulle lika gärna kunna vara hos fristående aktörer som samkör sin register.
Frågan är hur man förhindrar kapning i praktiken? Hur vet man att inte den som registrerar också inte verkligen är upphovsman?
SvaraRaderaMin reform av upphovsrätten.
SvaraRaderaFair Use (som i USA)
tarifftak (som i USA, DMCA)
skyddsperioder:
upphovsman - liv plus 10 år
inspelningar - oförändrat 50 år
@Ssargon: Ett upphovsrättsligt och immateriellt skydd bör ha någon form av styrka bakom sig annars kan man lika gärna vara utan.
SvaraRaderaVem kommer bry sig om några privata företag bara för att de samkör sina register? Eller menar du de privata företagen också bör få långtgående polisiära rättigheter precis det som film- och musikbolagen eftersträvar idag?
Förslagsvis fem år under statlig skyddsmantel är därför ingen dum tid att utgå från. Jag tror få vill riskera att få en stat efter sig.
* Se här exempel på ryskt nytänkande.
Jag tror inte på registrering. Det kan bli onödigt mycket byråkrati av det.
SvaraRaderaMen jag tror på en kraftigt begränsad skyddstid. Borde man inte kunna formulera det så att skyddstiden är fem år och efter det måste man fortfarande tillgängliggöra verket på marknaden om skyddet ska kvarstå?
@Johan Tjäder
SvaraRaderaI musikbranschen är det registrering som gäller i dag. Ett verk anmäls till STIM och när verket spelas från scen så tickar det in pengar. Om verket spelas in och spelas upp i radio tickar det återigen pengar. Från scen - liv plus sjuttio år. Och i radio - femtio år.
@Johan Tjäder
SvaraRaderaIngen registrering, hur skall man då veta att verket, eller uppfinningen överhuvudtaget finns?
Moroten för att registrera sina alster hos staten kan vara beviljade skatteavdrag motsvarande royalties och licensersättningar.
Ett patent, skyddet för en innovation är ofta skrivet så det är svårt att utan specialkunskaper kopiera uppfinningen. Men patentet beskriver den tekniska höjden och dess funktioner väl. Det är offentligt från dag 1. Varje patentinnehavare vill givetvis så fort som möjligt få ut sin produkt på marknaden från dag 1. Det finns inga "hemliga patent".
En produktcykel (levnadstid) kanske är fem år. För att inte blockera utvecklingen alltför länge tycker jag därför patentskyddet bör tidsanpassas och justeras ned till exempelvis fem år. (Idag är det 20 år. Jämför med musikindustrin, vem är starkast?)
- Patent är en handelsvara. Utan patentskydd kan vem som helst kopiera ens dyrbara utveckling. Det sticker i ögonen på en hel del som menar enbart det faktumet omöjliggör all utveckling enär oskyddad teknik i nästa sekund kan kopieras. Visst är det så, teoretiskt.
Man behöver bara jämföra mellan Microsoft Windows och open source (Linux) angående utvecklingshastighet för att förstå det är ett föråldrat resonemang som självupptaget går ut på att fodra den egna börsen.
Att på något sätt kunna lyfta bort det ekonomiska värdet från handeln med patent och upphovsrätt och istället basera det på framförandet, tror jag är en framkomligare väg att gå.
@minata
SvaraRaderaJo, förvisso, men man är inte tvungen att registrera sig hos STIM. Man kan faktiskt ta betalt själv och processa själv om det behövs också.
Men upphovsrätten den uppstår automatiskt när man skapat verket. Om upphovsmännen skulle vara tvingade att anmäla till STIM så skulle det kanske vara mindre populärt hos dem, men desto mera populärt hos STIM.
@aeroe
Man vet att verket finns om man använder det.
Patent är ett helt annat djur, som det också finns anledning att titta närmre på.
Ser inte hur det här förslaget löser något alls. Upphovsmän kommer "tvingas" av skivbolagen att överlämna upphovsrätten till bolaget ifall de nu vill ge ut några skivor och därefter kommer bolaget att förnya skyddet var 5 år, men nu för evigt istället för de absurda livstid+70 år som gäller idag.
SvaraRaderaAtt tro att bolagen vill släppa något fritt även om det inte är kommersiellt gångbart är ytterst naivt, alltid kan man släppa någon The Greatest hits platta när det är dax för jubileum eller liknande.
Anders: Tanken är att du enbart ska kunna förlänga skyddet en eller kanske två gånger sedan är det public domain vad gäller nyttjanderätt (du kommer alltid vara kvar som upphovsman men utav framställningsmonopol).
SvaraRadera@Anders
SvaraRaderaSkyddsperioden i dag för en inspelning (skivbolag) är 50 år och inte liv plus 70 år.
I USA 95 år och EU-parlamentet vill att den skall vara 70 år.
Registrering:
SvaraRaderaI dag finns det ofantliga mängder föräldralösa verk (orphan works) i Europa och resten av världen. Det är verk där upphovsmannen inte går att identifiera eller att nå. Vilket gör verken förgiftade. Ingen vågar använda eller framför dem.
Med den oerhörda mängd information som nu tillförs varje sekund på internet blir detta problem ännu större i framtiden.
Har man inget register, då hamnar en stor del av vår kultur och vårt kulturarv i frysboxen.
Tider:
Man kan ju alltid diskutera en bortre gräns för antal förnyelser av ett skydd. Men jag tror faktiskt inte att det kommer att bli nödvändigt.
Amatörer:
I dag är det ju främst små kreatörer och artister som har problem med att bevaka sina rättigheter, inom det nuvarande systemet. Med registrering så slipper de i vart fall problemet med att någon utnyttjar deras verk olovandes av "misstag".
Stora musik- och filmföretag kan redan i dag skanna marknaden efter upphovsrättsintrång.
Kapning:
Mycket höga skadestånd?
Undantag:
Det skall tilläggas att det naturligtvis även skall vara möjligt att avsäga sig *delar* av upphovsrätten. Men det löser ju Creative Commons redan i dag.
Redan i dag existerar frivillig registrering (STIM och liknande).
SvaraRaderaMen inlämnade av pliktexemplar är obligatoriskt.
http://www.kb.se/plikt/pliktexemplar/
Skillnaden i nuvarande förslag och i förslag HAX.
I dag blir allt med verkshöjd upphovsrättsskyddat.
Skyddsperioder: upphovsman liv plus 70 år och inspelning 50 år.
I dag driver åklagare brottsmål i upphovsrättsintrång och rättighetshavare kan driva civilmål.
Rättsstaten är på upphovsmännens sida.
Jag som upphovsman vill självklart ha kvar nuvarande upphovsrätt. Liv plus 70 år är mer än 5 år.
@HAX:
SvaraRaderaOrphan works är ett stort problem.
En medelväg kan ju vara att man måste göra en aktiv handling för att få skyddet förlängt efter de första fem åren, eller vad det kan bli initialt.
Jag tror fortfarande inte på statliga register där upphovsmän måste ange sig själva.
@minata
SvaraRaderaPliktexemplar är en helt annan fråga. Poängen där är att komma åt innehållet. Vem som är upphovsman är av underordnad betydelse. Man kan ge ut verk under pseudonym eller anonymt och det är helt ok för KB.
Rättsstaten är på upphovsrättens sida. Sen finns det en inkompetensnivå som är svår att överbrygga.
Free Culture bygger på exempel där problemen skapas av upphovsrättslobbyn. Exempel där stora organisationer gör fel finns det gott om, själklart finns det problem med dagens system, jag är inte imponerad.
SvaraRaderaJag tror att problemet jag i grunden har med en förkortad skyddstid är att det kommer att begränsa den typen av verk som kan skapas. Du kan inte "vara före din tid", du måste skapa något aktuellt och kommersiellt som du måste mjölka så mycket som möjligt under en kort period.
Pengar är ett kraftfullt verktyg, en längre skyddstid leder till att artister inte måste exploatera sina verk, något som jag ser som positivt. Nu är väl skaparens livstid plus tre millienier kanske en lite för lång period. Men fem år är helt klart för kort. 20-50 år är betydligt rimligare.
20 år kanske är bättre, då särbehandlas inte patent och upphovsrätt, två saker som i grunden är samma sak (OH SNAP!).
Jag tycker att mitt exempel är mycket talande om nyttan av en lång skyddsperiod.
SvaraRadera1974 ger jag ut Gengångare (text: Dan Andersson musik: Tommy Rådberg) på noter. Anmäler verket till STIM, pliktexemplar till KB.
2005 spelas detta musikstycke in av artisten Thorsten Flinck.
Från noter till ett spår på en CD har det gått 31 år. Med dagens upphovsrätt får jag pengar när den framförs på scen (liv plus 70 år) och på radio (50 år).
Det är väl självklart att jag inte vill ha en femårig skyddsperiod.
@Minata,
SvaraRaderaJag skulle också gärna ha betalt för något jag gjorde för 31 år sedan och inte gjort något med sedan dess, men det är enligt min mening fullkomligt barockt och orimligt. Det är inte alla som kan ta betalt för samma vara om och om och om igen...utan att behöva göra ett dyft för att tillföra ytterligare mervärde.
@minata
SvaraRaderaNu är det väl så att världen inte direkt är full av tonsättare som producerar verk som överlever kommersiellt i 31 år.
Det var kul för dig, men jag har svårt att se att det skulle vara motiverat för samhället att hjälpa dig kassera in den där ersättningen efter 31 år.
Den fråga man bör ställa sig är, kommer det att finnas tillräckligt med tonsättare som är intresserade av att publicera nya verk med en skyddstid på 5 år.
Om det gör det, varför ha längre skyddstid?
Om det inte gör det, ja då visar det sig tämligen snart och då kan man ju förlänga skyddstiden då. Hur utvärderar man en skyddstid på 150 år?
Det är dags att se på upphovsrätten i nyktert tillstånd.
@minata
SvaraRaderaJasså?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Upphovsr%C3%A4tt_i_Sverige#Giltighetstid
Ett annat närliggande exempel är Stiftelsen Rikskonserter som med statsbidrag bl.a. drivit skivbolaget Caprice. Nu har regeringen bestämt sig för att sluta ge bidrag och Rikskonserter kommer därför att läggas ner.
SvaraRaderaKvar blir en tämligen omfattande backkatalog av svensk musik och svenska artister vars öde nu är högst ovisst. Det allra sämsta vore om regeringen försökte sälja backkatalogen till en privat aktör.
Få av inspelningarna har ett kommersiellt värde idag och en privat aktör kan komma att betala för att komma åt guldkornen och låta resten dö sotdöden.
Ett annat och bättre alternativ vore att lägga ut hela backkatalogen på en server för fri hemladdning. Det skulle inte kosta staten mycket att köpa loss kvarstående rättigheter och helt enkelt låta Sverige och världen ta del av detta musikarv.
Vad gör det för skillnad om det tar 31 år att sälja något istället för 5?
SvaraRaderaOm jag tillverkar en bil och lägger upp den till försäljning 1974 men ingen köper den så borde väl ingen få komma och själa den bara för att det gått ett visst antal år?
Det handlar om att få betalt för sitt arbete.
Och nej, bilexemplet kanske inte är det bästa, man kan inte kopiera en bil, ett bättre exempel är kanske om någon kommer och skitar ner hela bilen, sätter ND-klistermärken på den och repar lacken.
Att frivilligt spendera pengar är bra för alla, varför ska saker vara gratis?
@Augos
SvaraRaderaDet ska vara gratis för att det kan vara det. Det är det som är det finurliga med konstnärliga verk - att de kan göras tillgängliga för alla till en väldigt liten kostnad.
Det väsentliga för lagstiftaren i det perspektivet är att upphovsmännen får tillräckligt bra förutsättningar för att verka, så att samhällets behov av nya konstnärliga verk tillgodoses.
Upphovsrättens ekonomiska del är ett medel, vilket är anledningen till att ett visst begränsat skydd kan vara acceptabelt.
@Augos och @Johan Tjäder
SvaraRaderaThorsten Flinck profiterar på min komposition vid konserter, CD-försäljning, radiospelningar. Det är juste att jag får betalt för detta.
Om det framförs på scen, livet ut och att jag får testamentera vart pengarna skall gå efter min död.
Vid radioinspelning gäller den rätten i femtio år.
Det finns grundlagsstöd på min rätt (Regeringsformen 2 kap paragraf 19). Samt Bern-konventionen.
@Ssargon
SvaraRaderaOm det nu är tanken att det bara ska gå att förlänga en eller två gånger så borde väl det nämnas i förslaget? Som HAX just nu har formulerat det så går det att förlänga i all evighet.
@minata @Augos Om nyttan av oändligt lång skyddstid och rätten till att ta betalt flera ggr
SvaraRadera"Jag tycker att mitt exempel är mycket talande om nyttan av en lång skyddsperiod.
1974 ger jag ut Gengångare (text: Dan Andersson musik: Tommy Rådberg) på noter. Anmäler verket till STIM, pliktexemplar till KB.
2005 spelas detta musikstycke in av artisten Thorsten Flinck.
Från noter till ett spår på en CD har det gått 31 år. Med dagens upphovsrätt får jag pengar när den framförs på scen (liv plus 70 år) och på radio (50 år).
Det är väl självklart att jag inte vill ha en femårig skyddsperiod."
"Vad gör det för skillnad om det tar 31 år att sälja något istället för 5?
Om jag tillverkar en bil och lägger upp den till försäljning 1974 men ingen köper den så borde väl ingen få komma och själa den bara för att det gått ett visst antal år?
Det handlar om att få betalt för sitt arbete.
Och nej, bilexemplet kanske inte är det bästa, man kan inte kopiera en bil, ett bättre exempel är kanske om någon kommer och skitar ner hela bilen, sätter ND-klistermärken på den och repar lacken.
Att frivilligt spendera pengar är bra för alla, varför ska saker vara gratis?"
Löst skisserat:
Ponera att företaget heter Siemens som onekligen genom åren har satsat ohyggligt massa pengar på utveckling och innovation. I företaget finns det anställda uppfinnare. 1986 fick företaget patent på en ultraljudstandborste (en synnerligen effektiv anordning för dental hälsa med ljud som inte kan höras men dock ses).
Även oljud i musikbolagens händer får faktiskt ett bättre skydd än patent pga den längre skyddstiden, men ändå valde Siemens att söka ett patent som endast gäller i 20 år och delvis blockera utvecklingen av tekniken inom samma område, för ingen annan kan söka patent på samma sak.
Braun gör annars finfina eltandborstar men vågar därför inte satsa något på den enklare och mer effektiva ultraljudstekniken. Det är inte längre kommersiellt lönsamt för dem att investera i utveckling som vem som helst kan kopiera (enligt det gamla tänkesättet).
Gjorde det tänkta företaget Siemens fel som valde att skydda tekniken med patent med förhållandevis kort skyddstid istället för att registrera sitt "renande ljud i munnen" med en betydligt längre skyddstid? Bägge alternativen handlar om upphovsrätt till ljud sett ur något olika perspektiv.
Idag är patentet förfallet utom i USA, där det fortfarande har några år kvar.
Sett ur min synvinkel bör intäkterna ges till framförandet, dvs till alla dem som håller de gamla kunskaperna vid liv. Upphovsmakaren har redan fått sin beskärda del. Ty utan marknaden är musikstycket/innovationen ingenting värd och i marknaden har upphovsmakaren endast en ytterst blygsam ägarandel. Men själva kunskapsbärandet mellan upphovsmakare och marknad borde kunna ge intäkter till deltagarna under en mycket lång tid.
@minata
SvaraRaderaJa, det är ju svårt att förstå när ens inkomst bygger på att man inte förstår.
Grundlagen säger ingenting om hur långt din rätt sträcker sig. Det är svårt att se att lagstiftaren sett någon högre mening med grundlagsregleringen.
Att det överhuvudtaget finns en grundlagsbestämmelse är för att upphovsrätten är en inskränkning av den överordnande yttrandefriheten.
@minata
SvaraRadera"Thorsten Flinck profiterar på min komposition vid konserter, CD-försäljning, radiospelningar. Det är juste att jag får betalt för detta. "
Nej han profiterar inte på din komposition. Han tillför ett mervärde till den och tar betalt för det.
Augos, ditt bilexempel är inte bara dåligt det är dessutom ett klassiskt misstag att blanda ihop äpplen med päron och därmed diskvalificera sig från vidare diskussion.
SvaraRaderaAtt jämföra upphovsrätt med bilstöld är ungefär som att blanda ihop äktenskap med ägande, och sedan utifrån detta argumentera att man bör kunna ärva din brors fru....
Så återgå till att diskutera upphovsrätten, för den diskussionen är intressant.
Noll logik i detta förslag. Varför skall man ansöka om upphovsrätt?
SvaraRaderaÄr det inte bättre att säga att den gäller i fem år eller 10 eller vad man nu kommer överens om. Att officielt tillåta fildelning är en dead end. Att det i praktiken är tillåtet är en anna sak.
Logiken för en skyddsperiod på liv plus "antal" år. I Bernkonventionen minimum liv plus 50 år. I Sverige liv plus 70 år.
SvaraRaderaDet är lätt att räkna ut när ett verk är i status Public Domain. Ingen registrering behövs. Dödsår plus 70 plus 1. Alltid 1 januari.
J.L. Saxons dödsår är 1935.Verket Elvira Madigan blev fritt (1935 + 70 + 1) 1 januari 2006.
En inspelning är fritt inspelningsår plus 50 år. Inspelningsår är märkt med P med ring på CD:n.
@Mattias:
SvaraRaderaNej, som sagt, det var inte det bästa exemplet, men det går inte att göra några andra jämförelser till stöld. För det är det det fortfarande handlar om, att ta värde från någon annan.
Att stjäla någons verk och sälja det, modifiera det eller framföra det utan tillstånd förändrar verkets värde.
Exemplet "att kopiera pengar" är ju inte heller rättvist, för då är inte inte bara något "stort elakt företag som hatar utveckling" som drabbas.
Hela orphan works-debatten är så efter sin tid. Om det inte finns en databas för 90% av verk och deras ägare eller upphovsrättinformation inom två år så äter jag upp min hatt.
@Augos
SvaraRaderaNja, ett register nu löser ju inte problemet med de miljontals reda existerande verk som ingen vill kännas vid, utom möjligen de sällskap typ STIM som skulle kunna få lättjänta pengar utan att behöva betala ut.
Lite samlade kommentarer
SvaraRadera@Augos,
"Vad gör det för skillnad om det tar 31 år att sälja något istället för 5?
Om jag tillverkar en bil och lägger upp den till försäljning 1974 men ingen
köper den så borde väl ingen få komma och själa den bara för att det gått ett
visst antal år?
Det handlar om att få betalt för sitt arbete."
Visst handlar det om att få betalt. Och jag hade köpt resonemanget om att antal
år det tog innan försäljningen om det inte vore för det att varan funnits ute på
marknaden i 31 år och garanterat också blivit såld för annars hade aldrig
Thorsten Flinck, för att fortsätta med det exemplet, aldrig hört talas om
kompositionen i fråga. Eller ens kunnat höra talas om den för den delen.
Och skillnaden mot bilen är förstås att upphovsmannen till bilen bara kan sälja
sin produkt en gång (andrahands försäljning räknas inte i det här sammanhanget då
upphovsmannen inte får ett rött öre då).
@Minata,
"Thorsten Flinck profiterar på min komposition vid konserter, CD-försäljning,
radiospelningar. Det är juste att jag får betalt för detta. "
Det gör han faktiskt inte. Han tillför ett värde som du som kompositör inte kan
tillföra den själv. Hans stil i framförandet t.ex., och exponera den för en målgrupp
som inte hört om kompositionen annars (har tappat räkningen på hur många gånger jag
upptäckt lysande artister p.g.a. att andra gjort covers på något ur deras samlade verk,
eller för att de varit med i sountracket till någon film). Du får
alltså fri reklam. Vi har alltså här den något märkliga situationen att du får
betalt för att andra gör reklam för din musik. I vanliga fall får man själv betala för reklam.
Fildelning kan också fungera som reklam för den delen.
@brodeur,
"Varför skall man ansöka om upphovsrätt?"
Varför inte? Det måste man ju göra med patent, som dessutom har kortare
livslängd.
@Augos,
"För det är det det fortfarande handlar om, att ta värde från någon annan."
Inte nödvändigtvis. I frågan om bilen är det det, men inte i fråga om
upphovsrättsskyddat material (det kallas upphovsrättsintrång istället för
stöld av en anledning). Thorsten Flinck tillför något till Minatas komposition
vilket han hade gjort även om han bearbetat materialet olagligen, och i frågan om
fildelning så är det långt ifrån säkert. Dvs, om person X laddar ner material Y så
innebär det inte att han garanterat hade köpt det istället ifall fildelning hade varit omöjligt.
1 nerladdning är inte automatiskt 1 missad intäkt, och jag skulle kalla "att ta
värde från någon annan" ohederlig argumentation.
@Jonas
SvaraRaderaSkillnad mellan patent- och upphovsrätt är att när det gäller patent så vill samhället uppmuntra att innovationer beskrivs offentligt så att andra kan bygga på dem och dra nytta av dem - mot en viss licensavgift förstås.
Man vill inte att innovatören ska försöka dölja sin konstruktion i fruktan att den ska kopieras av andra, utan erbjuder ett legalt skydd mot kopiering i stället.
I fråga om upphovsrätt har samhället inget sådant incitament. Ett verk med upphovsrätt kan ju analyseras och byggas vidare på ändå.
Sen kan man förstås fråga sig om resonemanget kring patent verkligen håller. Patenten bidrar inte till kunskapsspridning såsom det var tänkt, utan är snarare hinder för ny innovation och en bidragande faktor till inlåsning.
Augos, att det skapas ny kultur är inget självändamål. Om folk är nöjda med att läsa gamla böcker, se på gamla filmer och lyssna på gammal musik, och inte köper något nytt, ja då är allt bra. Då har ju människor den kultur de behöver.
SvaraRaderaMen det kommer knappast att hända. Folk vill alltid ha något som känns fräscht, som är anpassat till dagens värld, eller bygger på bättre teknik, och är beredda att betala för det.
@Johan Tjäder,
SvaraRaderaJovisst är det så. Men om man bara tittar på den kommerciella aspekten av patent respektive upphovsrätt så är de relativt lika, förutom längden av skyddet: båda är tänkta att ge ett monopol för den som äger vad-det-nu-än-är under en begränsad tid. På så vis är båda incitament, fast tveksamma sådana då ägandet av ett patent eller ha upphovsrätten till något specifikt inte på något sätt garanterar att man kan få ut en lönsam produkt av det.
Och när det gäller "I fråga om upphovsrätt har samhället inget sådant incitament. Ett verk med upphovsrätt kan ju analyseras och byggas vidare på ändå. "
Så stämmer ju det på patent också, fast beroende på vad det är som är patenterat kan det vara svårare. Reverse-engineering är inget nytt fenomen direkt...
Sedan måste jag erkänna att jag har större problem med patent-systemet än upphovsrätts-systemet, då patent faktiskt ger ensamrätt på en ide och inte utförandet av iden.
Summering.
SvaraRaderaNuvarande upphovsrätt har försvarats i riksdagen av fem partier: M+Fp+C+Kd+S, se IPRED-röstningen 25 februari 2009.
I det rödgröna laget avviker Mp och V.
Men i den rödgröna kulturarbetsgruppen leds den av tre upphovsrättsvänner: Leif Pagrotsky(S), Esabelle Dingizian(Mp) och Siv Holma(V).
Intressant nog är fakta att Siv Holma avstod att rösta om IPRED-lagen och avvek från partilinjen.
Piratpartiet har svårt att göra sig gällande i valkampanjen 2010 så här långt, ej särredovisade i opinionsmätningarna, medlemsantalet sjunker.
Summa: som upphovsman behöver jag inte vara rädd. Jag får ha kvar skyddet på mina verk livet ut och testamentera bort skyddet i ytterligare sjuttio år.
@Jonas
SvaraRaderaJa, alltså anledningen till att vi har en upphovsrätt överhuvudtaget, är ju att den gick att knyta till exemplarframställning, vilken alltid har varit en industriell process som måste göras öppet för att vara lönsam.
Alltså är den lätt att upptäcka och beivra, och det är den förutsättningen som nu fallit ifrån. Före den industriella exemplarframställningen fanns ingen som helst upphovsrätt.
Patenträtten har inte samma bakgrund. Där vill man uppmuntra innovatörer att berätta vad de kommit på.
Det intressanta med det här och liknande förslag är att det ofta sågas med argument som "ingen kommer att skapa" eller "ingen orkar registrera sina verk".
SvaraRaderaDet man glömmer då är att USA i princip hade det här systemet ända fram till 1976, en period som t.ex. många filmälskare kallar "guldåldern". Man behöver alltså inte hitta på saker ur tomma luften utan man kan fuska och kolla i facit hur det faktiskt fungerade.
@Rickard Olsson
SvaraRaderaDu har helt rätt i det. Registreringslösningen har mycket som talar för sig.
Jag är ändå tveksam, eftersom jag tycker att staten inte ska ha en lista över upphovsmän i sina arkiv.
Hax:
SvaraRaderaGenerellt tycker jag det andas anpassning för snåltarmar och de som inte förmår skapa något själv ...
i: Om den principen gällde vore vi nödgade att ansöka om polisiärt beskydd, sjukvård osv. Ska polisen strunta i att ingripa om din bil håller på att bli stulen om du inte ansökt om beskydd? Ska ambulansen köra vidare om du inte finns med i rullorna?
ii: Det blir väl ungefär detsamma som att betrakta allt som legitimt stjälbart om man inte märkt upp det med namn eller hängt på ett lås? Vart tog den grundläggande äganderätten vägen?
Däremot kan upphovsmannen avsäga sig äganderätten och lägga upp det för 'public domain'.
iii & iv: Om någon vill åt ett verk efter fem år så finns det ju belägg för att det är eftertraktansvärt.
v: Upphovsrätten är säljbar redan idag.
"Om man börjar här, då blir det även lättare att hantera frågan om privat fildelning av upphovsrättsskyddat material. (Vilket jag tycker skall vara tillåtet.)"
Då har du alltså gjort 180 grader i frågan, att du tycker fildelning skall vara tillåtet för privat bruk?
Upphovsrätten borde egentligen inte vara något problem annat än för de som ser den som ett hinder att ta det man vill ha.
Johan
@ Johan
SvaraRadera1. Anser du inte det vara rätt att behöva ansöka om monopol? Det är ingen naturlig rättighet som de andra orelaterade sakerna som du nämner.
2. Det finns ingen grundläggande äganderätt när det gäller immateriella ting. Dina jämförelser blir helt meningslösa
3 Idén är väl ändå att ha så lite monopol som möjligt? För övrigt påverkas efterfrågan av priset, och gratis tenderar att öka efterfrågan något.
5.
” Upphovsrätten är säljbar redan idag.”
Hax skissade till en modell. Han har inte på något sätt sagt att alla punkter måste innebära en förändring.
” Då har du alltså gjort 180 grader i frågan, att du tycker fildelning skall vara tillåtet för privat bruk?”
Du får gärna vidareutveckla detta. Jag har inte någonstans sett Hax förespråka motsatsen till att legalisera fildelning för privat (icke kommersiellt) bruk.
” Upphovsrätten borde egentligen inte vara något problem annat än för de som ser den som ett hinder att ta det man vill ha.”
Upphovsrätten är i fallet fildelning absolut inget hinder från att ta det man vill ha. I vilket fall som helst så verkar de flesta vara rörande överrens om att upphovsrätten har sina problem, även från de som förespråkar nuvarande ordning. Fast du kanske inte anser det vara ett problem med en tandlös lagstiftning som folk inte respekterar, som inskränker människors friheter och rättigheter, och används som hävstång för att införa ett oöverträffat övervakningssamhälle? Allt är frid och fröjd för de privilegierade monopolisterna som försvar en omodern lagstiftning på bekostnad av alla andra?