Bortsett från de akuta ekonomiska problemen håller euro-krisen även på att utvecklas till ett demokratiskt problem.
Regeringen (och så småningom även socialdemokraterna) vill att Sverige skall gå in i den så kallade euro-pakten, som är tänkt att stabilisera euro-ländernas situation. Men ännu har ingen förklarat vad vi skall in i den att göra. Vi tänker tydligen inte följa de regler som vi, om vi går in i pakten, avser att tvinga på alla andra länder. Det är svårt att se att ett svenskt medlemskap i euro-pakten medför något annat än att vi tvingas vara med och betala för andras slarv och inkompetens.
Detta trots att svenska folket i en folkomröstning uttryckligen sagt nej till euron.
På tal om att betala... Finns det någon som egentligen vet hur mycket euro-krisen kostat och kommer att kosta svenska skattebetalare? De svenska lånen till IMF är en sak. (De är, i vart fall för tillfället, rimligt säkra.) Men vad kostar detta spektakel oss i övrigt? Ingen tycks veta. I vart fall är det ingen som vill berätta. Och media ställer inte ens frågan.
Det medborgerliga inflytandet över vad som sker på EU:s toppmöten är obefintligt. Insynen är minimal. En snabbis på riksdagens EU-nämnd – sedan iväg till planet. I bästa fall kan man pussla ihop vad de svenska representanterna sagt, gjort och krävt via tidningsrapporter. Men bara i bästa fall.
I andra länder är det ännu värre. Grekerna har i och för sig till stor del sig själva att skylla. Men att de nu är bundna till händer och fötter av EU, ECB och IMF gör det knappast lättare för dem att finna rimliga, konstruktiva lösningar. Teknokrater styr nu deras land, som samtidigt jäser av frustration och ilska.
De stackars tyskarna har än så länge knutit handen i byxfickan och – i något slags utfall av förmodad arvssynd efter WW2 – snällt betalat notan för andras fest. Vilket bara leder till att deras land får kritik för att vilja bestämma för mycket. Plus krav på att tyskarna skall betala ännu mer.
Till att börja med är i princip alla i dag levande tyskar fullständigt oskyldiga till nazismens framväxt och brott. Att spela på det kortet är bara löjlig metafysik. Vidare är det inte svårt att se hur euro-krisen frestar på tyska folkets sinne. På något sätt påminner det hela en smula om de astronomiska krigsskadestånd som tyskarna dömdes att betala efter WW1, vilket i sin tur ledde till att just ovan nämnda folkhetsare kunde ta sig rum och slutligen även ta makten.
Sett till hela EU har euron inget direkt folkligt stöd. Bortsett från att valutasamarbetet är på väg att leda till ekonomisk kollaps – så skadar det ekonomiska undantagstillstånd som vi nu är på väg in i själva demokratin. En liten elit styr skutan på väg upp på grund utan att lyssna på, kommunicera med eller ens informera medborgarna.
Om vi euro-motståndare, i kampanjen före folkomröstningen, hade påstått att euron skulle leda till en demokratisk kris (några av oss försökte) – då hade vi blivit utskrattade och idiotförklarade. I dag är det inte så många som skrattar.
Snälla, se till att avveckla euro-samarbetet under ordnade former. Det är trots allt bättre med ett kontrollerat sammanbrott än med ett okontrollerat. Inte minst i tider när mörka krafter stryker runt i kulissen.
Mycket bra skrivet !
SvaraRaderaSkulle inte förvåna mig om nästa lenin eller hilter kommer om nåt år eller så och nollställer hela västvärlden igen. Det är ju vad folk vill ha, blod.
Crawling King Snake
Rent statsfinansiellt så tror jag inte att det här har kostat oss. Snarare har det väl gynnat oss genom att räntorna på våra statsobligationer är snuskigt låga.
SvaraRaderaDen svenska regeringen har ingen annan ambition än att låna ut pengar på kommersiella villkor. Ger vi oss in i stabilitetsmekanismen så kanske vi får betala, men å andra sidan har vi ju egna storbanker som kan behöva räddas någon dag. Så det ligger i Sveriges intresse att ingå åtminstone i brandväggssystemet.
Euro-hanteringen är ett enormt demokratiskt problem - inte tu tal om den saken. Och hade grekerna insett vilka krav som ställs på en medlem i en valutaunion utan centralbanken som yttersta långivare, så kanske de inte ens hade velat vara med.
Detta är det som stör mig mest med hanteringen av krisen, nämligen att andra principer tillåts väga tyngre än folkets rätt att själv välja sitt öde. Man kan dividera mycket om varför vi hamnat där vi är, men det är helt oansvarigt av dagens ledare att inte sätta gamla käpphästar åt sidan och arbeta för att lösa problemen.
För mig är det inte Tysklands historiska skuld som är problemet, utan det faktum att den inre marknaden och valutaunionen har inneburit stora fördelar för den tyska exportindustrin. Till viss del är det förstås deras egen förtjänst att de har lyckats utnyttja de möjligheter som givits dem. Men alternativet hade ju varit möjligen en mycket starkare D-mark, vilket hade slagit hårt mot den tyska industrin - eller helt enkelt handelshinder som bevarat t.ex grekisk eller för den delen östtysk industri fast den var ineffektiv.
Det är alldeles uppenbart att hela Europa har misslyckats att komma till rätta med de stora strukturella problemen som finns i sydeuropa, med svaga statsmakter som inte förmår driva en samhällsförändring.
Det som antagligen kommer ske är att folket i en hel del länder kommer rösta på partier som vill Utträda ur EMU. I Tyskland verkar det som D-Marken är ganska populär.
SvaraRaderaOm så, blir det lite återställande av demokratin i frågan.
Om Sverige skulle ansluta sig till euro-pakten så tror jag att fr a M och S riskerar att förlora en hel stöd hos folket.
I finska presidentvalet har man börjat prata om att lämna euron.
SvaraRaderaF ö kommer Monika Arvidsson från LO och talar om EU och demokratin hos Frihetsfronten i mars. Nyliberaler och focket har funnit varandra i denna fråga medan vi inte har någon sympati för de borgerliga.
Det är intressanta tider.
"Till att börja med är i princip alla i dag levande tyskar fullständigt oskyldiga till nazismens framväxt och brott. Att spela på det kortet är bara löjlig metafysik. Vidare är det inte svårt att se hur euro-krisen frestar på tyska folkets sinne. På något sätt påminner det hela en smula om de astronomiska krigsskadestånd som tyskarna dömdes att betala efter WW1, vilket i sin tur ledde till att just ovan nämnda folkhetsare kunde ta sig rum och slutligen även ta makten."
SvaraRaderaDet är kanske därför man från EU:s sida tar bort demokratin/medborgarinflytandet. Man inför skendemokrati för att undvika diktatur...? Typ, ont skall med ont förebyggas...?