Ali Esbati skriver följande om skottdramat i London tidigare i dag. "...ett misstänkt utseende räcker för att man ska riskera att skjutas ihjäl i Storbritannien. En utveckling som snart kommer till en stad nära dig."
Vi andra är faktiskt lite skeptiska till att den brittiska polisen sätter kulor i en liggande man - bara för skojs skull och för att han har ett utländskt utseende. Vi väntar på mer information om det som skett. En del uppgifter i media talar om att mannen hade ett bombbälte på sig. Men det lär vi snart få beked om.
Ali är fantastisk, han vet direkt hur allt ligger till. Imponerande.
Länk till Alis bloggpost
Skrev följande inlägg på Esbatis post, men det är värt att upprepa för dem som inte känner till det:
SvaraRaderaHandlar det om regelrätt "avrättning" (även av en potentiell attentatsman) så kommer poliserna att ställas inför rätta.
I storbrittanien har poliser inga speciella befogenheter vare sig att öppna eld eller döda någon jämfört med civila personer (därför de flesta poliser inte bär vapen!), dvs det åligger en polis precis samma ansvar och straffbarhet om han öppnar eld som om en civil person skulle göra det.
Vidare har Storbrittanien tidigare (under IRA tiden) skakats av överbrutalitet och avrättningar utförda av polis, vilket medförde att regler, rutiner och undersökningar förändrades radikalt.
Summa sumarum: En polis som öppnar eld, oavsett situation i London kan räkna med en avsevärt noggrannare granskning och ansvarshållning än om en svensk polis öppnar eld i Sverige.
Nåja.
SvaraRadera1. Det skulle falla inom nödvärnsrätt i Sverige (och med all sannolikhet i UK också) att sätta en kula i skallen på någon som sprang omkring i tunnelbanan med bombbälte.
2. Sedan labour förbjöd allmänheten att äga skjutvapen i UK kom våldsbrottsligheten att expolodera i landet (brottslingar kunde ju därmed vara i princip säkra på att aldrig stöta på beväpnade offer). Detta har föranlett att polisen numera inte sällan patrullerar med k-pist (något som kan sägas vara ovanligt i resten av västvärlden).
Undrar om detta kan anvændas som ammunition av førespråkare før CCW i USA (alltså bærande av dolt vapen før civila).
SvaraRaderaHur kan Ali veta vad som hände? Jo, den enda logiska förklaringen måste ju vara att han är medlem i cellen och såg sin kompis skjutas. ;)
SvaraRaderaOBS!! Detta är sarkasm, om det finns någon som INTE fattar det OBS!!
Posten som Hallberg nämner är värd att läsa, Esbati är snubblande nära att snubbla in på Clinton-Lewinsky ursäkts-territorium..
SvaraRaderaHar svårt att förstå hur Esbati kan vara en så "framstående" politiker... media borde ha sett igenom de där för länge sedan.
SvaraRaderamen hur var de någon sa... Du kan aldrig förstå någon som står vänster om dig själv? I de här fallet är det inte bara svårt att föstå hur han tänker... de hela lutar till och med mot att han bara driver med alla!?
Magnus: läser man hans "kommentarer" på andras kommentarer ibland tenderar de oftast att vara direkta personangrepp som undviker själva frågan, direkta frågor besvaras aldrig, eller ens bemöts.
SvaraRaderaOch det mesta brukar alltid vara "fascistiskt", "blåbrunt", "imperialistiskt", "nykolonialt", "reaktionärt" eller kombinationer därav som mycket trovärdigt genast kan historiskt anknytas till Hitler eller Mussolini..
Ordet substanslös demagog dyker upp i associationerna..
Som politisk meningsmotståndare käns det ibland som jag borde läsa vad han skriver... men när jag läser de käns det bara så meningslöst... så jag har slutat. Förhoppningsvis är det ingen vuxen som lyssnar på han.
SvaraRaderaTydligen så sköts en man som inte hade haft något med terrorism att göra, vilket även polisen erkänt och djupt beklagat.
SvaraRaderaBlair har vad jag läst (SVT:s text-TV), sagt att polisen får ta på sig ansvaret för vad som skett.
Förhållningsordern till polisen ligger vidare kvar, d v s den som säger att polisen får skjuta på dem man misstänker...
Vem har ansvaret för förhållningsordern -- polis eller politiker? (Om det senare, så tänk gärna till vad Blairs ansvarsläggande på polisen kan ha för substans...)
Jag anser att terrorattentaten får för stort genomslag i panikartade beslut och åtgärder, vilka i sig är kontraproduktiva. T ex att Leijonborg vill forcera enklare buggning och telefonavlyssning mot misstänka bland en hel del andra Big Brother-artade förslag (till eventuella kids: jag syftar INTE på docusåpan) .
Dels skadar inte många drastiska terrorbekämpningsbeslut framfarten hos det lilla fåtalet terrorister (vissa beslut har kanske varit relevanta, men det rör sig mer om detaljer inom polisiär verksamhet än beslut i desperation).
BTW:
Jag var för övrigt för att man i preventivt syfte beträffande massförstörelsevapen (som det sen visade sig inte fanns i någon nämnvärd utsträckning) avsatte Saddam, och såg den demokrati och det slut på statsterror som var på plussidan i kalkylen som en ren humanitär bonus. Samtliga irakier som jag träffat har varit positiva till avsättandet av Saddam, och jag skäms inte ett dugg för min åsikt då och nu - trots att inte massförstörelsevapen senare visade sig finnas i Irak. (Min bevekelsegrund för att bejaka kriget var alltså inte att jag var "demokratihetsare" (kan man skriva så?), utan att skingra den oklarhet om Saddams vapen som Saddam själv effektivt skapade genom att med outtröttlig envishet obstruera mot FN:s arbete med vapeninspektion.)
Slutligen så torde ett hårresande exempel på panik vara den republikanske senator som enligt vad som sades på radion i dag (den media jag följt) ska ha sagt att bombning av Mecka var önskvärt. Om såna förslag till statsterrorism (typ "motterrorism") i någon utsträckning kommer att förespråkas av andra politiker i väst, i så fall är vi nog tämligen illa ute... Att konfrontera radikalers attentat med bomber... Timothy McVeight skulle ju med samma resonemang legitimera bombning av kristna kyrkor... Men jag är inte så orolig för att inte de "demokratihetsare" av typen Ann "vi-ska-invadera-deras-länder-och-omfända-dem till-kristendomen" Coulter kommer att få brett genomslag i väst (t ex hos Dick Erixon eller moderaternas konservativa högerfalang) om terrorismen från grupper med kontakter i militant extremistisk Islam skulle öka.
Snarare kommer diskussioner att leda till att paniken hålls på armlängds avstånd och normalt demokratiarbete och diplomati (hård när det behövs...), internationella sanktioner med mera kommer att dominera. Det är i alla fall min prognos givet ganska rationella utgångspunkter samt en fortsatt partiell press mot demokrati i arabvärlden (alla arabländer, som t ex Egypten, har ju tyvärr inte avancerat, men Irak har ju, som många arabiska demokrater och ickedemokrater konstaterat, varit betydelsefull; USA:s Irakpolitik -- krig och efterföljande interima ordningsmakt -- är positivt för arabvärlden och för Islam; det har faktiskt muslimer övertygat mig om!).
/Magnus (som vanligt, kanske, lite mer än i ett haffs... ;-)