2006-11-05

Att döda en ond man

Iraks ex-diktator Saddam Hussein har dömts till döden genom hängning.

Han är tveklöst en ond man, rent av ett monster. Men ändå har jag svårt för det här...

Ur ett praktiskt perspektiv kan det kanske i det långa loppet vara bra för freden och säkerheten om Saddam Hussein försvinner ur bilden.

Men på kort sikt kan de oroligheter som nu kommer att uppstå bli droppen som får bägaren att rinna över i Irak. Han kommer att bli "martyernas martyr" som, från andra sidan graven, kommer att leda otaliga andra "martyrer" att utföra bombdåd och attentat.

Dessutom har jag svårt att acceptera att man dödar någon annan människa, vem det vara må, annat än i självförsvar.

Nej, jag tycker att han skall ställas till svars för alla sina brott i domstol. Sedan kan han få ruttna bort i något specialfängelse. Gärna på Svalbard eller i någon liknande djupfryst, gudsförgäten håla...

6 kommentarer:

  1. The saddam legacy blir nog lika illa om man avrättar honom som om man burar in honom på livstid. I det ena fallet kommer saddamanhängarna att göra honom till martyr, i det andra kommer hans blotta existens att leda till "befria Saddam"-rörelser och nära ett hopp om att han ska komma tillbaka.

    Det bästa vore, tror jag, med min fullständigt icke-existerande erfarenhet av internationell politik, att knäcka själva personen Saddam. Han har, precis som Milosevic gjorde, använt domstolen som plattform för politiska ärenden. Möjligen, ska man inte sticka under stol med, med viss framgång då det gällt att elda på de Saddam-trogna.

    Men om man knäcker Saddam och får honom att uppträda offentligt och visa ånger och välkomna demokratin i Irak, en pudel alltså (en rätt rejäl sådan förstås...), skulle nog vara det allra mest effektiva för att matta av alla antidemokratiska element i Irak som vill återgå till den gamla ordningen.

    Hur det ska åstadkommas med mindre än kirurgisk lobotomering vet jag dock inte...

    SvaraRadera
  2. Hell yeah för svalbardlinjen.

    SvaraRadera
  3. Man får en känsla av att detta är ett inslag i president Bushs kampanj i kongressvalen. Därmed inte sagt att Saddam inte gjort sig förtjänt av hängning. Till skillnad från Fredrik hoppas jag verkligen inte att demokratin segrar i Irak. Det vore mycket bättre om landet delades upp mellan ett antal krigsherrar som styrde var sin liten bit i syfte att fylla den egna plånboken.

    SvaraRadera
  4. Att låta landets överlägset värsta brottsling slippa dödsstraff är ett utmärkt sätt att sätta grunden till en rättsstat baserat på bättre värden än hämnd. Det är civilisation.

    En skränande saddam i domstolar blir samma sak som milosevic - en löjlig, patetisk brottsling som förlorat sin makt. Låt honom skrika och gorma där medans hans brottslista görs offentlig.

    SvaraRadera
  5. Och Aftonbladets vältrande i dödsdomen känns dessutom väldigt obehaglig. En småsak i sammanhanget kanske, och från en tidning man inte kunde vänta sig annat ifrån, men det ger ändå avsmak.

    Igår "Saddams Dödsdom" illustrerat med en bild på firande glada människor, och idag "Så ska Saddam avrättas", med förklarande grafik.

    SvaraRadera
  6. [En blandad kompott ironi och frågor.]

    En smash hit för mänskliga rättigheter att driva den invärtes principen till bristningsgränsen. Det gör den ju starkare, om den håller för det sämsta möjliga exemplet. En slägga för mänskliga rättigheter?

    Borde man inte enligt denna princip minst lika hårt fördöma de sumariska avrättningar som varje dödande av en soldat i ett krig innebär?

    Att driva mänskliga rättigheter med att synliggöra Darfurs döda istället för att begråta Saddams krigsdom? Inte då!

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.