EU:s nästa toppmöte rycker allt närmare. Det enda vi vet är att vi inte får veta hur det nya förslaget till EU-fördrag kommer att se ut, förrän i sista minuten. Och då är det naturligtvis för sent för samhällsdebattörer, media, juridiskt kunniga, organisationer och andra att föreslå förändringar och att påpeka orimligheter.
Om detta bryr sig inte en käft i Sverige! Ingen!
Det är så att man måste nypa sig i armen. Knappt ett ord i media. Inte en rad i bloggosfären eller på debatt- och insändarsidorna. Inte ens miljöpartisterna och vänsterpartistera (som ju alltid annars är emot allt, oavsett vad det är) tycks vara intresserade nog för att börja veva.
Rykten talar bland annat om att fördragsförslaget innebär att EU skall få en president. Ett vanskligt tilltag. Men snart kan vi vara där.
Kommer ni ihåg vad som hände förra gången frågan diskuterades? Då sa riksdagen nej till en EU-president, varpå statsminister Göran Persson (s) for raka vägen till toppmötet, sket i vad riksdagen sagt – och sa ja tack. Möjligen hoppades han på posten för egen räkning.
(En EU-president skulle markera att unionen är att betrakta som en nation eller en federal förbundsstat. Vilket den inte är och inte bör vara. EU skall vara mellanstatligt, inte överstatligt. Och får vi en EU-president, då kommer naturligtvis krav att resas på att denne skall utses i allmänna val. Sedan kommer människor som Chirac, Blair och Persson att bestämma över oss alla...)
När riksdagen – och alla andra EU-länders parlament – samlas till hösten, då förväntas de godkänna ett nytt EU-fördrag som varken har granskats eller debatterats i förväg.
Då står man inför fullbordat faktum. De enda alternativ som kommer att finnas är att anta eller avslå fördraget i sin helhet. (Eftersom samma beslut om samma text måste fattas i alla medlemsländer.)
Då kan vi komma att få ett regelverk för EU som sätter något slags rekord i dålig demokratisk förankring.
Men att bry sig i tid..? Att kräva korten på bordet? Nej, det är tydligen för jobbigt.
Relaterad länk: Reinfeldt på middag hos Merkel.
President, ja tack om det kombineras med ett riktigt federalt statsskick med en tydlig uppdelning av makten mellan de olika nivåerna, mycket till medborgaren, lite till EU, staten och kommuner.
SvaraRaderaNej tack om det förblir som idag när EU lägger sig i mer och mer saker ganska ad hoc.
Ge oss ett tydligt fördrag/konstitution med tydlig maktdelning, jag har hört talas om att vissa stora federala unioner i västvärlden klarat av att få ned sin konstitution på ett fåtal sidor... Då är även en president välkommen.
Ett "statsskick" är inget vi ska ha i EU, inte ens om det är "superfederalt".
SvaraRaderaDet ligger en betydligt starkare maktdelning -- d v s garanterad autoonomi för staterna -- i att ha kvar nationalstaterna i en unionsgemenskap.
Med en president med maktbefogenheter glider EU över i en förbundsstat, och där går s a s ingen säker. Det finns då inte ens något som garanterar graden av federalt utformat statsskick.
Bristen på förankring ens för den lösa union vi har i dag, jämte bristen på vettiga beslut inom den, är något som är förskräckande exempel på vad som i en europeisk stat skulle få egna vingar.