Ju mer jag funderar på förra veckans beslut som kan göra de famösa tsunamibanden hemliga i 70 år – ju mer irriterad blir jag.
OK, de sägs innehålla känslig privat information. Men om anställda i regeringskansliet är så jävla dumma att de använder sin regeringsadress för att diskutera känsliga pivatfrågor eller beställa tyska porrfilmer – då får de faktiskt skylla sig själva.
Snarare är det kanske så att den politiska enigheten bakom hemligstämplingen beror på på att politikerna i vårt land inte vill att media och allmänheten skall få veta hur det egentligen går till när man skapar politik och rattar ett land. Det skulle förmodligen vara skadligt för politikens eventuella anseende.
Det är ju också lite anmärkningsvärt att politiker som vill lagra, avlyssna och kontrollera vad medborgarna har för sig på internet inte är bredda att låta sig själva utsättas för samma granskning...
Dubbelmoral, är ett ord.
Offentliggör! Det kan bli kul läsning!
Länk: IDG – Riksdagen stiftar ny lag för att skydda egna data.
(Tack för länktipset till Henrik)
Håller med. Det ska inte finnas någonting som klassas som privat information på en offentlig (dvs statlig, kommunal osv) arbetsplats.
SvaraRaderaDet vore bara att lämna dörren öppen för missbruk och censur. Jobbar man för staten så får man fan finna sig i att allmänheten har full rätt att veta allt man gör på jobbet, och om man inte klarar av det så kan man skaffa sig ett hederligt jobb i den privata sfären istället.