2007-07-30

Vems "fel" är det att det blåser?

En av dagens undergångsrubriker handlar om att klimatförändringar ger fler stormar och orkaner över Atlanten.

Det är naturligtvis rätt naturligt att anta att varmare ytvatten ger mer energi till de oväder som skapar blåsigt väder.

Och klimatet har alltid förändrats och kommer alltid att förändras – vilket inte bara påverkar hur många stormar som bildas.

Men frågan är vad man kan dra för slutsatser? Det finns inget i detta som pekar på att det måste vara människan som orsakar den påstådda uppvärmningen. Det kan precis lika gärna handla om teorin om hur solens magnetiska aktivitet påverkar vädret på jorden. Eller något annat.

I Svenska Dagbladet uttalar sig de svenska alarmisternas överstepräst Erland Källén dock tvärsäkert om att det är människans fel. Några egentliga belägg för att så skulle vara fallet presenterar han dock inte.

I samma artikel kan man även läsa om forskare som tvärt om menar att de tropiska cyklonerna ligger i linje med naturliga cykler. Detta viftas dock mycket lättvindigt undan av Källén.

Vad varken SvD eller DN nämner – och som kan upplevas som relevant för artiklar i detta ämne – är att förra året hade man det lägsta antalet orkaner på Atlanten på nästan ett decennium. Man kan också konstatera att amerikanska myndigheter har ändrat prognosen för hur många orkaner som väntas i år. Man hade helt enkelt tagit i för mycket.

Klimatet förändras. Orkaner kommer att drabba människor hårt. Men frågan är vilka slutsatser man kan dra och vilka orsakssamband som finns. Om man inte nöjer sig med enkla slutsatser som skapar feta rubriker, vill säga.

Länkar: SvD | DN

13 kommentarer:

  1. På de statliga morgonnyheterna sades det även att på 1930-talet så var orkanantalet ovanligt högt, men då berodde det på en naturliga variation, till skillnad från idag då vi hittat på en nytt fenomen :)

    SvaraRadera
  2. Jag har inte läst undersökningen, men hört och sett lite i media om den, och funderar så här:

    Att förändring skett är väl möjligt. 1900 var det torraste året på 1900-talet t ex. Men något annat än temperaturhöjning förra seklet var ju inte att vänta sig efter lilla istiden (givet att vi inte skulle rasar ner i den stora 90000-åriga istiden).

    Men det första jag tänkte på nr jag hörde detta var på vilket sätt de kompenserat att man inte känner till antalet orkaner tidigare, eftersom de rapporterades i mindre utsträckning. Har de haft några få stationer på Nordatlanten (vilket är det område som denna undersökning gäller, bör man ju också notera), och vilket jag även betvivlar, så räcker ju inte ens det för att få ett säkert mått på förändring i antalet orkaner. Vore ungefär som att ha statistik på mord i Sverige genom att mäta det i Säffle, Arbrå och Norrköping.

    Sedan påstår denna undersökning att en samvariation vid några tillfällen för en aspekt av temperaturhöjning, nämligen den vid vattenytan (även här är jag undrande inför vilka källor de har; jag känner inte till heltäckande mätningar före 70-talet), och orkaner. Givet att den observationen motsvarar ett reellt fysiskt samband så innebär det dock inte att vi vet att sambandet kommer att fortsätta. Det kan ju vara förändringar som påverkar, och inte temperaturen i sig. Det borde ju de färre ovädren under varmare perioder och vice versa tala för (de värsta orkaner i Europa skedde under lilla istiden medan vädret var lugnt under medeltidens värme).

    Slutligen så påvisar väl inte undersökningen att det finns mänsklig växthuseffekt (även om jag inte skulle bli förvånad om undersökningen har och skriver om det som en premiss för undersökningen).

    SvaraRadera
  3. Vad varken SvD eller DN nämner ... är att förra året hade man det lägsta antalet orkaner på Atlanten på nästan ett decennium.

    Det är antagligen eftersom varken SvD eller DN inbillar sig att data från ett år är tillräckligt för att visa på en trend.

    SvaraRadera
  4. Tomas: Men prognoserna för det året var att det skulle bli rekordmånga orkaner. Resultat: noll.

    Som jag påpekar säger inte trenden vad det är som förändrat orkanerna. Det finns lite läsa teser om korrelation med ytvattentemperatur, men samtidigt har den korrelationen med förändringen att göra, inte temperaturen i sig. Därmed blir det ju svårt att säga hur orkaner utveklar sig vid varmare klimat. Något *samband* har man inte innan man har kännedom om orsaksförloppen.

    Vidare så kan knappast mänsklig påverkan på klimatet ingå i denna studie. Så vad man har är en ökning av orkaner över 100 år -- men borde vara osäkert om man verkligen har bra data -- samt en korrelation mellan varmare ytvatten och orkanförekomst åren efter (jag vet dock inte hur stark denna korrelation visat sig vara). Men *samband* (som inte är detsamma som korrelatoin) mellan ytvattentemperaturförändring och orkaner??? Möjligt. Eftersom det bör vara uppkomna skillnader i temperaturer som spelar roll kan man ju tänka sig att orkanerna även blir flera vid temperatursänkningar, under perioder då jordens klimat går från varmt till kallare (d v s motsatsen till 1900-talet).

    Korrelationen mellan den naturliga temperaturökningen sen lilla istiden och registrerade orkaner (om de verkligen blivit flera?) verkar rätt ointressant, bl a mtp att kalla perioder historiskt inneburit hårdare väder, inklusive ödeläggande orkaner.

    Vad är din tolkning, tomas? Att detta är en varning för mänsklig växthuseffekt, eller? Förklara i så fall så att mina påpekanden ovan om motsatsen förlorar relevans.

    Lennart Bengtsson sa om Greenpeace, att de "inte sällan våldsamt överdriver möjliga klimatändringar samt tolkar olika extrema väderfenomen som en följd av oss förorsakade klimatändringar som redan inträffat såsom stormen Gudrun för något år sedan. Det finns knappast någon vetenskaplig grund att denna typ av oväder, eller som nu senast stormen Per, kommer att bli mer intensiva i ett varmare klimat kanske snarare tvärtom".

    SvaraRadera
  5. Henrik, det är INTE logiskt att en starkare växthuseffekt skulle ÖKA antalet tropiska cykloner. Tvärtom, eftersom temperaturgradienten (skillnaden i temperatur mellan ekvatorn och polen, respektive ytan och troposfären) minskar så minskar också den potentiella energin för att utveckla dessa svåra oväder. Detta står i varje grundläggande kursbok.

    För det andra så vill jag påpeka att en trend i ETT av världshaven inte gärna kan användas för att bedömma effekten av en GLOBAL uppvärmning. Och tittar vi globalt så finns det ingen tydlig trend alls. Vissa forskare menar att antalet ökat, andra att det minskat och åter andra ser ingen förändring.

    SvaraRadera
  6. Mohikanen: OK. Det finns alltså ännu starkare skäl att vara misstänksam.

    Tomas: Du menar väl ändå inte att media *bör* mörka att prognosen för ett, möjligen två år var uppåt väggarna och att verkligheten dessa år inte stämmer med trenden..?

    SvaraRadera
  7. Mohikanen, tropiska cykloner drivs inte av temperaturgradienten mellan polerna och ekvatorn utan av temperaturskillnaden mellan havsytan och tropopausen. Jag är säker på att jag påpekat det för dig tidigare, annars är jag säker på att du kan hitta det i någon kursbok.

    SvaraRadera
  8. Allting är såklart George Bushs fel.

    SvaraRadera
  9. Thomas Palm, du läste nog för snabbt. Jag skrev just att temperaturgradienten mellan ytan och troposfären minskar vilket minskar energin för tropiska cykloner?

    SvaraRadera
  10. Mohikanen, du har rätt i att jag missade andra halvan av ditt påstående. Å andra sidan fanns det ingen anledning för dig att alls blanda in temperaturgradienten till polerna.

    Att troposfären blir varmare är en förutsägelse av en ökad växthuseffekt, men det är också att tropopausen flyttas uppåt allteftersom strålning får svårare att komma igenom atmosfären. Resultatet blir då inte färre eller svagare orkaner utan bara att de når högre upp i atmosfärer.

    I grunden handlar det om att all den solenergi som absorberas på marknivå på ett eller annat sätt måste ut i rymden igen. Blir det svårare för den att stråla ut så är det naturliga att vi får mer konvektion som transporterar upp värmen till höjder där den kan strålas ut.

    SvaraRadera
  11. Magnus:

    Jag har inte hävdat att dina påståenden saknar relevans, så jag förstår inte varför jag ska förklara det?

    Henrik:

    Jag menar inte att media bör mörka någonting öht, däremot menar jag att ett år inte är tillräckligt för att dra några slutsatser om prognosernas tillförlitlighet. Om artikeln skulle nämna de år när prognosen slagit fel borde de även nämna de år när prognoserna slagit in, för balansens skull.

    Förresten: jag skickade mitt mail till dig på nytt nyss, vore toppen om du kunde svara på frågan!

    SvaraRadera
  12. Det här kan bli roligt Thomas. Så konvektionen ökar snabbt med ökande marktemperatur? Konvektionen står idag för en fjärdedel av energiutströmningen från ytan dvs ungefär lika mycket som den samlade växthuseffekten av vattenånga och växthusgaser. Avdunstningen står för lika mycket som växthuseffekt och konvektion sammanlagt och vi vet att avdunstningen ökar exponentiellt med temperaturen. Vilket betyder att det finns starka återhållande krafter. En liten höjning av temperaturen vid ytan pga av växthusgaser ger snabbt ökad konvektion och avdunstning, tillsammans med den ökade svartkroppsstrålningen i sig från den ökade temperaturen. Märkligt då att FN anser att det finns en självförstärkningen på en faktor fem i klimatsystemet...

    Sorry Thomas, kunde inte låta bli. Ta en öl och njut av sommarens första varma kväll, det skall jag göra.

    SvaraRadera
  13. Kollar man på NOAA:s statistik beträffande tornados har det sedan 50-talet knappt varit lugnare än de senaste åren.

    Undrars om det inte även var mer och starkare stormar och orkaner kring 1970, när alltså tornados var som flest och starkast? Jag minns jäkligt blåsiga höstar och vintrar, nästan skolan fick stänga (hm, såna tillfällen borde jag komma ihåg...).

    Orkar inte googla nu......

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.