"De svenska förhandlarnas och experternas instruktion är väldigt enkel. Regeringskonferensen ska följa upp toppmötets beslut utan vidare tillägg eller ändringar. Uppgörelsen är fullt acceptabel för både regeringen och riksdagen."
Så säger EU-minister Cecilia Malmströms statssekreterare Håkan Jonsson om det nya EU-fördraget.
Regeringen tycker inte heller att det behövs någon vidare diskussion om fördraget eftersom man menar att den debatten hölls förra gången som fördraget var aktuellt 2002-2005. Hmmm... Regeringen håller alltså med om att det inte finns några större skillnader mellan det nya fördraget och den fallna så kallade EU-konstitutionen?
Innebär inte det att man lurat folk när man försökt slå i oss att fördraget är något nytt, mindre, enklare och bättre än konstitutionen?
Och medför detta inte att man från svensk sida försöker trumma igenom något som folken i Frankrike och Holland uttryckligen sagt nej till?
Demokratiskt underskott, var ordet sa Bull.
Och politikerna undrar varför medborgarna är skeptiska till EU...
[Länk]
Det är riktigt bra att du tar upp ämnet och att folk är skeptiska är nog ett understatment, men med den ofria pressen vi, nu har, så kommer nog "vanligt folk" inte vakna upp innan det är för sent.
SvaraRaderaDet konstiga är väl att svensk press är lika med rödgröna tomtar och rödgröna tomtar är väl emot EU..
Borde inte dom reagera? Och..
I " det nya" EU-fördraget ingår att alla länder har euro, inga undantag, kan då regeringen skita i våran egen omröstning i frågan?
Bara som en liten undran..
Börjar åxå starkt undra om "Demokratiskt underskott" verkligen stämmer.
Definitionsmässigt har väl vi Aristokrati sen en tid tillbaka…
Vad är det med borgerliga och EU? Varför accepterar vanligtvis vettiga borgerliga personer allt möjligt bara för att det kommer från EU?
SvaraRaderaFinns det någon juridiskt kunnig som kan svara på om regering & riksdag har rätt att genomföra grungldagsförändringar via EU utan två beslut med mellanliggande val?
SvaraRaderaBorde det i rimlighetens namn inte vara samma regler som gäller för grundlagsförändringar, oavsett om det görs via EU eller ej, i varje fall när varje enskilt land har veto-rätt på EU nivå?
Politiker tycker naturligtvis att det går alldeles utmärkt, men jag har inte något större förtroende för deras juridiska kompetens. Dessutom lär de väl hävda att den redan ratificerade konstitutionen är samma sak som fördraget när det gäller besluten, men helt olika när det gäller innehållet.
stocken,
SvaraRaderaFörmodligen har regereing & riksdag rätt att göra detta. Det var därför euroskeptiker som Björn von der Esch och Margit Gennser slogs mot den grundlagsförändring som genomfördes 2002.
Efter mycket besvär lyckades majoriteten i riksdagen få förslaget genomröstat en första gång på våren. Dåvarande talman Birgitta Dahl bröt sedan mot riksdagsordningen genom att förmena mostståndarna den av grundlagen stipulerade tidsfristen som finns för att samla ihop underskrifter för att genomföra en omröstning i riksdagen huruvida beslutet skulle tas med folkomröstning.
Naturligtvis vägrade tidningar och etermedia att rapportera detta och i valrörelsen höll alla partier (utom (v) och (mp) som nuförtiden, skam till sägandes, är de enda partier som försöker värna om vår grundlag) ) obrottsligt tyst om frågan.
Till slut tvangs Fichtelius dock fråga Göran Persson om grundlagsändringen ändå inte borde diskuters, och om den inte skulle tillåta regeringschefen fatta överenskommelser med EU innan riksdagen ens skulle få tid att granska avtalen.
Persson svarade myndigt att han aldrig skulle skriva på något avtal som var dåligt för Sverige och därmed var den frågan besvarad.
Tack så mycke' goe Herrn. Usschäkta att vi besvärade farbror.
Om du går till Europaportalen:
http://www.europaportalen.se
och söker "10:5" (numret på paragrafen som ändrades) så hittar du en hel del intressanta artiklar.
Och så mycket kan sägas att det är inte helt klart att det inte kommer att krävas två riksdagsomröstningar med mellanliggande val.