Från EU:s sida konstaterar man, uppgivet, att tillväxten i unionen nu håller på att mattas av.
Och det är allvarligt. Tillväxt är det enda som kan ge oss mer resurser och ett bättre samhälle utan att vi behöver avstå från något annat. Tillväxt är det enda sättet för oss att bli rikare och förbättra vårt välstånd utan att ta från någon annan.
Men det är inte så konstigt att tillväxten håller på att dö sotdöden i EU. På område efter område sätter politiker och byråkrater käppar i hjulet. Man begränsar den fria rörligheten. Man torpederar frihandeln och den fria konkurrensen. Man reglerar och skapar mer byråkrati. Och med höga skatter lägger man en blöt filt över ekonomin.
De höga skatterna är ett kapitel för sig. Höga progressiva skatter innebär att ju duktigare du är, ju mer du arbetar, ju mer du producerar, ju kreativare du är – ju hårdare straffas du.
Den småskurna avund som ligger bakom de höga skatterna tycks bygga på något slags resonemang om att vi hellre avstår från att alla får det bättre – än att vi låter några lyckas och bli rika. Vilket naturligtvis kommer att straffa sig. Till exempel i form av den nu sviktande tillväxten...
Glöm inte solidariteten Henrik, solidariteten. Det är häftigt att betala skatt. Jämlik och osjälvständig fattigdom är en politiskt målsättning. Ekonomiskt självständiga och fria medborgare är ett irritationsmoment och ett hot mot miljön.
SvaraRaderaTal om friare medborgare, både ekonomiskt och politiskt, förvirrar monomana politiker. Vad ska dom göra om medborgarna kommer till insikt om att dom inte behövs i den omfattning de gör idag?
Om man ska vara petig så kan man ju påpeka att det även finns andra sätt som ett land kan bli rikare på och det är ju om den egna valutan stärks. Mot dollarn har Euron stärkts med nästan 50% på några år. Det slår igenom på fallande importpriser och billigare konsumtion på semestern. Till dagens dollarkurs har Sverige högre BNP per capita än USA och dollarn kan falla mycket mer.
SvaraRaderaDet är riktigt att tillväxten är ett problem i EU, men inte i de tre högskatteländerna Sverige, Norge och FInland. Vår BNP utgörs dessutom till större del av produktion än konsumtion vilket avspeglar sig i att vi haft överskott i utrikeshandeln varje år sedan 1982 att jämföra med USA:s handelsunderskott som under flera år legat kring 8% av BNP (idag c:a 5.5%).
I Sverige har det fram till förra året varit omöjligt att vinna val på att lova sänka bidragsnivåerna. Frågan är om det är bättre att alltid gå till val på att sänka skatterna oavsett hur omöjligt och långsiktigt förödande det är. En av de stora valfrågorna i det amerikanska presidentvalet kommer förmodligen att bli huruvida man ska permanenta de skattesänkningar som Bush genomförde och som löper ut 2010. Förmodligen kommer den ansvarsfulla linjen att förlora, men om så sker kan USA gå i kk. (jag skämtar inte).
http://www.youtube.com/watch?v=OS2fI2p9iVs
Fast tillväxt är ju nu inte synonymt med välstånd även om välstånd oftast följer. Tillväxt är ju att det omsätts mer pengar, pengarna byter ägare oftare. Detta för att det produceras och konsumeras mer varor och tjänster, en fråga om kvantitet.
SvaraRaderaAntag att man bara skulle förbättra kvaliteten men behålla samma prissättningar. Det leder ju till ökat välstånd utan tillväxt.
Och om man tvärtemot bara kulle öka kvantiteten av varor och tjänster utöver vad folk egentligen vill och behöver konsumera då leder det ju till ökad tillväxt utan något ökat välstånd. Tvärtom så leder det till att folk måste jobba mer för att producera denna onödigt stora mängd varor och tjänster.
För att ta ett konkret exempel så är det ju bättre med billiga bilar som aldrig går sönder eller behöver något underhåll kontra dyra bilar som skapar jobb med service och reparation samt måste bytas ut vart femte år. Men de senare bilarna är ju betydligt bättre för tillväxten, ironiskt nog.
Och för att ta ett exempel i tjänstesektorn så är det ju betydligt bättre för välfärden med medicinska operationer som gör dig permanent frisk jämfört med dyra återkommande operationer som bara lindrar symptomen tillfälligt. Trots att de senare är bättre för tillväxten.
Vad jag menar är alltså att det finns en gräns där ökad tillväxt egentligen inte ger någonting och att vi i de rikare länderna närmar oss den gränsen. Om vi lyckas få vår produktion så effektiv och kvalitativ att vi bara behöver arbeta 20 timmar i veckan så är väl det om något välstånd... men det är inte tillväxt.
"In an economic forecast released today, the European Union (EU)' s executive arm revised down its projections for the economic growth in both the EU and the euro zone in the next two years, citing the recent turbulence on the financial market, triggered by the sub-prime mortgage crisis in the United States this summer, and rising oil prices, which were approaching 100 U.S. dollars per barrel, a level ever unimaginable."
SvaraRaderahttp://news.xinhuanet.com/english/2007-11/10/content_7043011.htm
Hört talas om konjunkturcykler? Som sommar och vinter ungefär, ganska naturligt.
SvaraRaderaJa, det växer nog ny olja snart så priset sjunker igen.
SvaraRaderaNågra små korrigeringar tycks vara nödvändiga:
SvaraRadera* Det finns inga empiriska belägg för att höga skatter per se minskar tillväxten. Effekten beror naturligtvis på hur skatterna tas ut och vad de används till.
* Vissa skatter kan förväntas leda till högre BNP, liksom vissa offentliga satsningar.
* Den främsta motiveringen för höga skatter är inte, som du tycks tro, att göra livet surt för de som har det gott ställt, utan att erbjuda människor billig och effektiv försäkring mot några av de främsta riskerna i livet. Det är därför en så stor del av omfördelningen är livscykelomfördelning och inte omfördelninge mellan individer.
Jag vet att ni nyliberaler har problem med verklighetsförankringen. Men jag tror att ni skulle öka ert genomslag avsevärt om ni intresserade er lite för hur mindre extremt lagda människor uppfattar verkligheten.
Martin: Intressant att du säger den *framsta* motiveringen inte är att göra livet surt för de rika. Med andra ord så erkänner du att det faktiskt är *en* av motiveringarna, även om det inte är den främsta.
SvaraRaderaJag vet inte hur många gånger jag har påpeket detta, men det tål att upprepas: De flesta nyliberaler är inte ett dugg rika, hur man än mäter. Jag är jävligt trött på fördomen att nyliberaler alla är rika människor som fötts med silversked i hand. Sanningen är att de flesta nyliberaler är helt vanliga människor, med helt vanliga "knegarjobb".
* Det finns inga empiriska belägg för att höga skatter per se minskar tillväxten. Effekten beror naturligtvis på hur skatterna tas ut och vad de används till.
SvaraRadera* Vissa skatter kan förväntas leda till högre BNP, liksom vissa offentliga satsningar.
Ovanstående kan bara vara sant om du hävdar att staten vet bättre än företagets ägare hur vinsterna skall investeras.
Och om så vore fallet skulle alla historiens försök med helsocialiserat näringsliv konsekvent ligga i topp i tillväxtligan.
Vi kan här konstatera att verkligheten inte riktigt stämmer med teorin.