The Lancet publicerar flera studier där det uppges att undernäring dödar 3,5 miljoner barn varje år.
Detta är naturligtvis förfärligt. Men vad kan man göra för att lösa problemet? Vad finns det för lösningar som är långsiktigt hållbara?
Ser man till Lancets studier så finns det en del saker som sticker ut. Till exempel att Burma och Nordkorea är två länder som är speciellt hårt drabbade. Dessa två länder är också hårdhänta och i varierande grad slutna diktaturer. Det är inte speciellt långsökt att anta att det finns ett samband. Vill man rädda barn i dessa länder från att dö av undernäring – då är det demokrati, öppenhet och frihet man skall kämpa för.
Man kan också studera vad som kännetecknar de länder som tagit sig ur extrem fattigdom, hunger, undernäring och hög barnadödlighet. Snabbt finner man ett samband med handel, företagande, äganderätt, rättsstat, demokrati, integration i världsekonomin och öppenhet.
Det är faktorer som dessa som ökat BNP per capita i de fattigaste länderna med 105 procent i snitt de senaste 30 åren. (Skillnaden mellan enskilda länder beror på i vilken grad de varit beredda att öppna sig för de saker som nämns ovan.)
Globaliseringen hjälper just nu mer än 3.000 människor att ta sig ur fattigdom. Varje timma. dygnet runt. Året runt.
Och det är mot denna globalisering, frihandel och fria ekonomi som vänstern i den rika världen demonstrerar. Dessa demonstranter borde verkligen ställa sig frågan vilket ansvar de själva har för att många barn fortfarande dör av undernäring.
Samma fråga bör även vi andra ställa oss – vi som röstar fram politiker som saboterar för utvecklingsländerna genom handelshinder och jordbruksstöd här i EU.
DN: Undernäring dödar 3,5 miljoner barn.
"Snabbt finner man ett samband med handel, företagande, äganderätt, rättsstat, demokrati, integration i världsekonomin och öppenhet."
SvaraRaderaVisst, ekonomisk frihet leder såklart till mer välstånd. Däremot verkar det som om demokrati, allt annat lika, inte har någon betydelsefull effekt.
Jag läser just nu utvecklingsekonomi och från kursboken i ämnet kan jag citera följande:
"With regard to the effects of democracy on growth, the indirect effects are positive. The adoption of democracy has a positive effect on schooling and investment, which in turn contribute to growth. The direct effect of democracy on growth is negative. More democratic societies have slower growth. The net result of negative direct and positive indirect effects is positive, but very small. The best conclusion to be derived from the results is that there is no significant relationship between democracy and growth."
Detta var alltså slutsatsen från Adam Szirmais "The Dynamics of Socio-Economic Development" (s. 477) och är hans slutsats av en mängd olika rapporter som han gått igenom tidigare i boken.
Som exempel på länder som började utvecklas när de var diktaturer kan nämnas de flesta asiatiska tigrarna. Ett bra exempel på en demokrati som inte gav någon speciell tillväxt förrän de började liberalisera sina marknader är Indien.
För de som vill missförstå: Nej, jag stöder inte diktaturer och värdesätter de demokratiska friheterna mer än de flesta.
Du sätter fingret på en intressant sak: Man måste skapa något slags värdegrund, förståelse och insikt kring demokratin innan den införs. Att "demokratisera" ett svårt korrumperat odemokratiskt land över en natt skulle bara leda till korrumperade institutioner. Demokrati mår bäst av att byggas från grunden.
SvaraRaderaOch ofta är detta lika med en fri ekonomi.
Om ekonomin är fri, då börjar folk förstå sammanhangen. Då börjar krav resas på att tanken och ordet skall få vara lika fria som plånboken.
Nu är ni ute på djupare vatten än ni klarar av.
SvaraRaderamicke: Varför det?
SvaraRaderacarlj: Vad är en definitionen på "more democratic socities". Friare val eller?
micke: Varför det?
SvaraRaderaInte menat som en anklagelse.Ursäkta.Bara en fundering.
Därför att det i sammanhanget går (om man är jävlig)att tolka vad Henrik säger som att det är ok med diktatur under en period förutsatt att ekonomin är fri vilket sedan automatiskt leder till demokrati.
Jag säger inte att det är det han skriver men tolkningen är möjlig om man kopplar hans svar till ditt.
Att jag kommer att tänka på det beror på kritiken här mot Naomi Kleins tolkning av ett citat av Friedman där han enligt henne säger att man bör dra fördel av det kaos som uppstår i samband med stora omvälningar p.g.a t.ex krig och det tillstånd som det leder till för att skapa det ekonomiska klimat han förespråkar även om det inte finns demokratisika
strukturer som godkänner detta.
D.v.s...en diktatur kan vara bättre eller sämre.
Om en diktatur skapar en "fri marknad" så är det definitionsmässigt en bättre diktatur än om den inte gör det.
Vilket t.ex skulle vara en bra förklaring på varfördet inte är nödvändigt att bomba Libyen för att skapa demokrati (dom gör ju affärer med rätt folk) medan det i Iraks fall var helt nödvändigt att bomba fram demokrati (dom gjorde inga affärer alls med rätt folk)
Sen tror jag också att det "ekonomiska under" som skett i sydöstasien också har att göra med att man historiskt haft en tradition att följa överhetens påbud och att det i deras fall inte främst varit en fråga om att dom piskats till arbeta av en diktatur utan att dikaturen använt en befintlig benägenhet att jobba livet ur sig åt överheten.
Japan var dessutom förvisso ockuperat men kan heller inte påstås ha varit en diktatur efter kriget.
Likfullt arbetade japanerna lika hårt efter kriget som före
fast med ny överhet vilket får mig att tro att det inte är VILKEN överhet som är viktigt utan ATT det finns en överhet att slava åt.
Avsaknad av demokrati innebär inte med automatik diktatur. Lagarna kan bestämmas utifrån principer.
SvaraRaderaTyvärr. ;-) Även om det är en lite lurig vinkling...
SvaraRaderaVad jag menar är att demokrati måste byggas underifrån.
Det är därför idéer är bättre än bomber, för att skapa demokrati.
Och fördelen med idéer och i de flesta fall även med en någorlunda fri ekoniomi är att de kan bana vägen för en fungerande demokrati.
Jag vill ansluta mig till Friedmans tes om att ju bättre informerat ett folk är, ju större förutsättningar finns det för vettiga reformer. (Det där citatet där Klein kapade hälften.)
Micke skriver vidare "Om en diktatur skapar en "fri marknad" så är det definitionsmässigt en bättre diktatur än om den inte gör det."
Jo, men i princip *endast* i meningen att den då håller på att förgöra sig själv. *Kränkningarna* mot människorätten blir inte ett dugg mindre av det. Därför är det märkligt att tala om bättre eller sämre diktaturer. Vad man möjligen kan resonera kring är diktaturer som håller på att avvecklas och sådana som behåller greppet. Och då är de som håller på att avvecklas "bättre" i en rätt uppenbar mening.
Här går det bara att spekulera, men jag tror att om 5-10-15 år är det precis vad vi får se kommer att hända i Kina.
Bra impulser är bättre än dåliga eller inga impulser alls. Ett klimat där folk uppmuntras att tänka och vara kreativa är bättre än ett kommandoklimat. I ett perspektiv som sträcker sig lite bortom den dag som är. Men fortfarande utsäktar det *inte* förtryck och ofrihet.
Diktaturer och brott mot människorätten är fel. Punkt. Och det är till stor del vårt ansvar att sprida idéer som gör att friheten och demokratin segrar.
Men *förståelsen* för vad demokrati är kan behöva vinna land innan den slutligt kan segra. Det skulle kunna vara därför det fortfarande är relativt stökigt i Irak. Man började med att ta tag i fel ända av pinnen.
Så, nej, Micke. Jag har inte blivit relativist. Däremot söker jag vägar för friheten att segra. Och jag kommer inte att låta mig nöja innan den verkligen har gjort det. Och jag tänker inte "acceptera" kränkningar av mäniskorätten under ursäkten att de sker i en diktatur som är på väg att reformeras.
Förtryck och våld är, för den som drabbas, en absolut upplevelse – oavsett vilken bredare kontext man vill eller kan konstruera.
(Var det här begripligt. I så fall är det imponerande, med tanke på vilka gigantiska mängder grappa jag just har hävt i mig. ;-)
Lagarna kan bestämmas utifrån principer.
SvaraRaderaAv vem då?
Står dom skriva på stentavlor?
Därför är det märkligt att tala om bättre eller sämre diktaturer
SvaraRaderaRealpolitiskt finns det bättre och sämre dikaturer för dom stora spelarna och dom jobbar inte särskilt hårt för att dölja det.
Det är det jag menar.
Jag är t.ex ganska övertygad om att kriget i Irak till nollprocent är motiverat av att skapa demokrati och frihet.Det blir i bästa fall en sideffekt av att man skapar en öppning av en marknad som är stängd.
Att öppna marknaden är det primära men det kan man inte säga till vare sig dom som ska göra jobbet eller till någon annan för den delen.
Var det här begripligt. I så fall är det imponerande, med tanke på vilka gigantiska mängder grappa jag just har hävt i mig. ;-)
Ja det var begripligt och även rimligt ...trots grappan.
"Jag är t.ex ganska övertygad om att kriget i Irak till nollprocent är motiverat av att skapa demokrati och frihet.Det blir i bästa fall en sideffekt av att man skapar en öppning av en marknad som är stängd."
SvaraRaderaFör sandaler och kamelkoppel?
Skämt å sido, så mörksint är inte ens jag. Jag tror att det fanns ett intresse av att störta en vidrig diktator. Jag tror dessutom att det fanns ett intresse av att etablera ett demokratiskt föredöme i regionen.
Micke,
SvaraRaderaKanske är USA verkligt intresserade av demokrati i Irak men att det är övervägande egoistiska skäl ej altruistiska skäl för denna demokratisträvan.
apa666 sa...
SvaraRaderaLagarna kan bestämmas utifrån principer.
Av vem? Representativ majoritet anser ni ju vara diktatur så du undrar jag vilka som ska bestämma lagarna utifrån principer.
Vilka ska definiera principerna som lagarna ska bygga på?
Var kommer dom ifrån?
Är dom redan färdigformulerade i en låda i garderoben hemma hos nån på liberala partiet eller nån annanstans??
"Lagarna kan bestämmas utifrån principer.
SvaraRaderaAv vem då?
Står dom skriva på stentavlor?"
Det här är hyperintressant. Traditionellt finns det tre läger här:
- Religion
- Naturen
- Människor
De första avfärdar jag utan vidare (därmed även dina stentavlor). Så länge vi inte säkert vet att buden kommer från gud är de inget mer värda en vilken anann åsikt som helt.
Naturen tycker jag också är absurd som princip, då naturen ju inte har några principer. Möjligen att "äta eller ätas", men det är ju snarare en icke-princip.
Återstår således människan som grund. Dvs att resonera sig fram till principer baserat på en respekt för människor rättigheter.
Möjligen kan någon invända att dessa principer inte är ett dugg "heliga". Och det stämmer ju. Men de är i varje fall betydligt bättre än alla andra "principer".
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaÅterstår således människan som grund. Dvs att resonera sig fram till principer baserat på en respekt för människor rättigheter
SvaraRaderaJa och representativ demokrati är en form av resonemang som leder till definitioner av lagar.I bästa fall är resonemangen fortlöpande så att lagarna kontinuerligt uppdateras.
Nu till mitt problem.
"Riktiga" liberaler anser att representativ demokrati är likvärdigt med diktatur eftersom den enligt deras sätt att se det åsidosätter minoriteten.
Dom vill därför bl.a reducera staten och dess möjlightet att stifta lagar.
Hur man har tänkt sig att stifta dom lagar som inte åsidosätter någons intressen på ett sätt som lyckliggör även minoriteten som råder för tillfället har ingen hitills lyckats förklara för mig på ett begripligt sätt.
Svaret brukar vara likvärdigt med....det går att använda principer ...eller...det finns en objektiv verklighet att utgå från med fasta värden som gäller alla.
Då undrar jag återigen.
Vilka eller vem ska formulera principerna och verkligheten som ska utgöra grunden för staten och därmed lagen om inte majoriteten ska göra det emedan den utgör en förtrycksmekanism??
Om du är folkpartist eller närstående politiskt behöver du inte svara Joakim för då lever vi sannolikt i samma verklighet när det gäller detta.
Micke:
SvaraRaderaDu missar lite MIN poäng. Jag talar om principer och moral (för mänskligt handlande) inte främst om lagar.
Det är inte en process man tar i riksdagen direkt...
Men... Jag menar att lagar och även demokratin i grunden måste vara baserad på och respektera principer.
Och så betackar jag mig för förnunstiga påstående om vad "riktiga" liberaler tycker. Inte minst dumheter om diktaturkramande. Demokrati är det bästa sättet att fatta beslut om det som skall vara gemensamt i ett samhälle - men det innebär inte att man måste ge den oinskränt makt att besluta om allt.
"Vad är en definitionen på "more democratic socities". Friare val eller?"
SvaraRaderaDet finns flera definitioner av demokrati som forskare använder. En som tog med demokratiska friheter som yttrandefrihet och andra rättigheter fann att demokratier har högre välstånd än andra icke-demokratier. Så som Szirmai formulerar sin slutsats så utgår han dock från en annan definition av demokrati, nämligen hur många procent av befolkningen som får rösta. Detta verkar fullt rimligt, då det inte bör spela så stor roll om lagarna stiftas genom demokratiska val med representanter eller genom en diktator, kung med församling, qvasi-demokrati och bara 20% får rösta o.s.v., utan det som borde spela roll är vilka lagar som stiftas. Och då är demokrati bara ett system som kan leda till bättre eller sämre lagar + vissa förändringar i folks attityder av att folket styr landet. Så enligt den tolkningen spelar det ingen större roll om 50% eller 90% av folket får rösta, eftersom man får ungefär samma sorts lag.
Jag skulle gissa att det är ohyggligt svårt att göra ordentliga studier om detta som många forskare går med på, för de har alla olika åsikter om vad demokrati innebär: var England demokratiskt när välutbildades röster vägde mer (de hade de ända fram till 1948 någon gång)? Och problemen med att mäta demokratisk påverkan är så besvärligt, att resultaten troligtvis kommer att ändras när man väl har systematiserat alla olika sorters styrelseskick och testat det statistiskt. Då gissar jag att länder där välutbildades röster väger mer än andras, kommer visa ge bättre lagar.
"Vilka eller vem ska formulera principerna och verkligheten som ska utgöra grunden för staten och därmed lagen om inte majoriteten ska göra det emedan den utgör en förtrycksmekanism??"
Det går inte att undvika att någon gör det, och det är ju än svårare att få folket att inte använda makten att stifta lagar till att förtrycka andra. Det går ju dock att skriva in lagar i riksdagen att alla lagar måste ha en kvalificerad majoritet. Eller så kan man ju ha en form av "common law"-systemet där man inte har lagstiftning utan lagstiftning genom domarbeslut.
Egentligen bör det ju inte spela någon roll hur lagarna stiftas/formuleras, bara systemet som uppstår förhindrar dåliga lagar bättre än andra.
Men... Jag menar att lagar och även demokratin i grunden måste vara baserad på och respektera principer.
SvaraRaderaJa det tycker jag också och jag talar om att riktiga liberaler anser att representativ demokrati utgör majoritetsdiktatur och att deras utopia därför inte ska vara format av en representativ demokrati som vi känner den idag i prakyiskt taghet alla demokratiska länder.
Den innebär ju förtryck .
Om det då inte är en majoritet som ska avgöra vilka priciper som ska vara utgångspunkt för detta samhälle och att det ej heller heller ska lagstiftas utifrån majoritets principen (den utgör ju förtryck) så vill jag veta vilka som ska tala om för alla andra ...vilka principer som ska gälla och vilka som ska skriva dom lagar som utgår från principerna.
Sen är det inte jag som hittat på att det finns "riktiga" liberaler.
Det har dom gjort själva och det är i allmänhet MYCKET viktigt för dom att distansera sig till vad 90 procent av oss andra betraktar som liberaler...d.v.s vanliga folkpartister m.fl. som ju defacto stöder pricipen om majoritetsbunden demokrati.
Även jag, som bor i en liten stuga på det sluttande planet, anser att majoritetsbeslut *ibland* är nödvändiga eller i vart fall bättre än alternativen minoritetsbeslut, teknokrati eller teokrati. (Låt oss rösta om EU-fördraget!)
SvaraRaderaMen för att den konfliktyta Micke beskriver skall bli så liten som möjligt borde den politiska sfären bestämma så lite som möjligt över folk.
Alla människor är olika, har olika preferenser, behov, önskemål, nojor, funderingar och livssyn. Man borde respektera detta.
Jag är minarkist, inte anarkist. (Även om jag blir lite mer anarkistisk för vart år som går.) Jag vill ha en liten stat, accepterar i vissa fall gemansama beslut (i vilka lyhörda och ödmjuka majoritetsbeslut är den mest rimliga modellen) och vill ha få lagar men mycket ordning (i meningen respektera människors grundläggande rättigheter).
Vad man får ställa i kontrast till detta är hur Sverige fungerar i dag. Och jag tror att vi nyliberaler, liberaler och libertarianer kan dra bra mycket åt vårt håll innan tillräckligt mycket av välfärdsstaten, politiken, byråkratin och kleptokratin är nedmonterad för att de saker Micke belysar skall bli akuta eller ens aktuella att hantera. If ever.
Och vi har som sagt ingen utopi. Saker är. Skit händer. Det mesta funkar bäst om man litar på folk och låter dem bestämma över sig själva. Och den politiska apparaten är chanslös mot den gigantiska dynamiska motor som kallas mänskligheten.
Man kan iofs roa sig med att fundera på en utopi. I så fall landar jag hos Nozick. Frivlilliga, spontana samhällen där folk väljer i vilket slags samhälle de vill bo. Men detta är en tanke med så många inbyggda problem och som ligger så långt från vad som (i vart fall i dag) kan betraktas som realistiskt att det inte kan betraktas som annat än en utopi – det vill säga ett *ouppnåeligt* drömsamhälle.
Själv skulle jag se det som en oerhörd seger om man skulle lyckas banta det offentliga och den politiska sfären rejält, ge människor mer makt över sina egna liv, sänka skatterna radikalt och får folk i allmänhet att respektera varandras livsval och rättigheter. Ett samhälle enligt principen "lev och låt leva".
Vilka ska definiera principerna som lagarna ska bygga på?
SvaraRaderaOm man skall ha lagar är det enda man behöver göra att resonera sig fram till vilken princip som ger individen mest frihet att leva som den själv vill. Den minsta gemensamma nämnaren, om du så vill.
Och svaret är icke-aggression.
Om man skall ha lagar är det enda man behöver göra att resonera sig fram till vilken princip som ger individen mest frihet att leva som den själv vill. Den minsta gemensamma nämnaren, om du så vill.
SvaraRaderaVad bra.
Då behöver vi inte ändra på nånting alls för det är exakt så det fungerar idag.
Ni kan upplösa alla fraktioner och börja rösta på folkpartiet som förut.