Här är en film om hur Laffer-kurvan fungerar. Ingen action-rulle, direkt. Men nyttig att kika på för alla som tänker diskutera eller ha åsikter om skatterna.
Diskussioner om Lafferkurvan brukar innehålla en hel del önsketänkande. Folk som vill att skatterna ska sänkas vill att vi ska vara på den sluttande biten för att kunna hävda att vi alla tjänar på skattesänkningar, medan de som vill tvärtom hävdar motsatsen.
Generellt sätt är det så att skattehöjningar leder till mer pengar i statskassan. Toppen på kurvan ligger förmodligen väldigt högt.
Generellt sätt är det så att skattehöjningar leder till mer pengar i statskassan. Toppen på kurvan ligger förmodligen väldigt högt.
Det beror ju också på när man räknar in vinster alt. förlusten. Efter ett år kanske höjningen lett till mer pengar. Efter tio år är det svårare att säga något bestämt.
Hur kom Laffer fram till just det utseendet på kurvan?
Nivån på skatterna är väl inte konstigare än nåt annat pris. Det måste stå i relation till värdet på produkten - i detta fall, samhällets service. Annars betalar vi inte.
"Hur kom Laffer fram till just det utseendet på kurvan?"
Enkelt. Han hade tre klara punkter - Nivån vid 0% är inga skatteintäkter, nivån vid tillfället som var en del skatteintäkter och nivån vid typ 140% där ingen förväntas göra något lagligt som även det genererar inga skatteintäkter. Sen är det bara att binda ihop punkterna.
Fast förmodligen är den inte så jämn och fin som i gamla nationalekonomiska böcker. Kurvan hör nog mer hemma på den där servetten som den för första gången ritades på än i nationalekonomiska böcker.
HAX: Japp. Fascinerande att ingen ifrågasätter det oheliga avtalet mera, men inte så konstigt att folk skatteplanerar. Och alltid lika skrattretande att se Skatteverket kampanja om hur viktiga de är.
Jurgen. Ändpunkterna är gripbara. Det är mittendelen som fascinerar. Och det faktum att vi är så bra på att ha dolda skatter i Sverige.
David: nej, men det finns gott om empiri om marginalintäktseffekterna av skattesänkningar i mitten av spannet. Gå in på Jstor, econlit eller någon annan databas över akdemiska artiklar och gör en sökning så får du snabbt mängder av träffar.
Diskussioner om Lafferkurvan brukar innehålla en hel del önsketänkande. Folk som vill att skatterna ska sänkas vill att vi ska vara på den sluttande biten för att kunna hävda att vi alla tjänar på skattesänkningar, medan de som vill tvärtom hävdar motsatsen.
SvaraRaderaGenerellt sätt är det så att skattehöjningar leder till mer pengar i statskassan. Toppen på kurvan ligger förmodligen väldigt högt.
Generellt sätt är det så att skattehöjningar leder till mer pengar i statskassan. Toppen på kurvan ligger förmodligen väldigt högt.
SvaraRaderaDet beror ju också på när man räknar in vinster alt. förlusten. Efter ett år kanske höjningen lett till mer pengar. Efter tio år är det svårare att säga något bestämt.
Um, Lafferkurven är ganska rejält avskriven från seriös nationalekonomisk debatt. Den håller inte för de empiriska testen.
SvaraRaderaLåt oss inte bli som vänstern som förnekar att rationella empiriska undersökningar och experiment har ett värde.
Hur kom Laffer fram till just det utseendet på kurvan?
SvaraRaderaNivån på skatterna är väl inte konstigare än nåt annat pris. Det måste stå i relation till värdet på produkten - i detta fall, samhällets service. Annars betalar vi inte.
Skillnaden är väl att staten kan *tvinga* dig att betala även om produkten suger.
SvaraRaderauh, vadå finns det någon empiri som pekar på att tex 99% eller 1% skatt inte ger avtagande skatteintäkter jämför med säg 25%?
SvaraRadera"Hur kom Laffer fram till just det utseendet på kurvan?"
SvaraRaderaEnkelt. Han hade tre klara punkter - Nivån vid 0% är inga skatteintäkter, nivån vid tillfället som var en del skatteintäkter och nivån vid typ 140% där ingen förväntas göra något lagligt som även det genererar inga skatteintäkter. Sen är det bara att binda ihop punkterna.
Fast förmodligen är den inte så jämn och fin som i gamla nationalekonomiska böcker. Kurvan hör nog mer hemma på den där servetten som den för första gången ritades på än i nationalekonomiska böcker.
HAX: Japp. Fascinerande att ingen ifrågasätter det oheliga avtalet mera, men inte så konstigt att folk skatteplanerar. Och alltid lika skrattretande att se Skatteverket kampanja om hur viktiga de är.
SvaraRaderaJurgen. Ändpunkterna är gripbara. Det är mittendelen som fascinerar. Och det faktum att vi är så bra på att ha dolda skatter i Sverige.
David: nej, men det finns gott om empiri om marginalintäktseffekterna av skattesänkningar i mitten av spannet. Gå in på Jstor, econlit eller någon annan databas över akdemiska artiklar och gör en sökning så får du snabbt mängder av träffar.
SvaraRadera