Apropå minimilöner: Jag måste skriva av mig om Europaparlamentets initativrapport A6-0446/2007 och det kryptiska amendment 41 – som de svenska socialdemokraterna röstade för förra året. Amendment 41 lyder som följer...
"25a. Europaparlamentet anser att det finns ett akut behov av en europeisk minimilönpolitik som kan bromsa utbredningen av löner som ligger under fattigdomsgränsen och förhindra en gränsöverskridande lönedumpning. Rådet bör enas om ett mål om att medlesstaternas nationella system för minimilöner ska garantera minimilöner som ligger på minst 50% (som successivt skall öka till 60%) av genomsnittslönen i landet och som därigenom förhindrar fattigdom i arbetet."
Låt oss för ett ögonblick bortse från att de svenska socialdemokraterna här röstade mot den svenska modellen med kollektivavtal. Även detaljer som att (s) accepterar fri konkurrens inom EU för varor men inte för dem som tillverkar varorna kan vi för tillfället ha överseende med. Liksom att det är vansinne att fatta sådana här beslut på EU-nivå.
Fokusera istället på texten. Jag har läst den säkert 50 gånger och kan inte komma fram till annat än att det kan föreligga ett litet problem... Men jag är å andra sidan humanist.
Låt oss för enkelhets skull säga att det totala lönespannet ligger fast och sträcker sig från 0 till 100. Och att genomsittslönen är 50 poletter. 50 procent av 50 är 25.
Alltså skall alla löner mellan 0 och 25 förbjudas. Utöver vissa praktiska problem med detta så måste det innebära att om den nedre fjärdedelen av löneskalan tas bort, och då återstår bara de övre tre fjärdedelarna det första året.
Det vill säga ett spann på 25 till 100. Då blir plötsligt den teoretiska genomsnittslönen vid nästa års beräkning 75/2+25 på den ursprungliga skalan. Vilket bör bli 62,5 poletter. Den nya minimilönen blir då 50 procent av 62,5 vilket motsvarar 31,25 på den ursprungliga löneskalan. (Rättelse, tror jag: 50 procent av skillnaden mellan 62,5 och 25 procentenheter. Vilket då ger ett lönegolv på hiskeliga 43,75 redan år 2.)
Och så där fortsätter det att stiga, steg för steg i en utplanande kurva, till dess att alla löner i princip nått löneskalans högsta punkt. (Någon som är bättre på matte kan säkert räkna ut hur lång tid det tar tills alla mer eller mindre nått 100 procent i detta teoretiska, krympande lönespann.)
Är det jag som gör något tankefel här? Eller är detta verkligen så dumt som jag fått för mig att det är?
Ja, du gör ett tanke fel. Din tes bygger på att lönespridningen är helt jämn mellan 0 och 100, alltså att det är lika vanligt att tjäna 1 som 99. Tänk t.ex. om alla skulle tjäna lika mycket, låt säga 50. Om vi då skulle man, för att anställa en ny person, tvingas betala 25. Det skulle minska genomsnittslönen, och därmed också minimilönen, vilket alltid kommer vara fallet när någon anställs till minimilön.
SvaraRaderaJag fattar ingenting av varken EU-texten eller ditt räkneexempel. Sorry. Jag klipper matten men ser inte verkligheten. Knaset med minimilöner är den kil det sätter i ett sunt lönesystem med ett tydligt högre insteg för de utanför arbetsmarknaden.
SvaraRaderaArbetsgivare väljer efter lönen de måste betala snarare än efter arbetet som blir utfört. Med andra ord blir de som har svårt att konkurrera på arbetsmarknaden ännu mer utanför.
Minimilöner suger Lüger.
Jo, den jämna lönespridningen har jag för att det öht skall gå att räkna på saken.
SvaraRaderaMin point är att hela tiden sopas de nedre 25 procenten på den nya lönespridningen bort. Det är i nederkant man tar bort. Tanken är ju inte på något sätt att sänka folks löner..?
Jag lägger in en bild för att försöka förklara vad jag menar...
SvaraRaderaÄr det inte ett jäkla konstigt beslut att ta i EU förresten? Förutsatt att förslaget drivs av de länder med höga löner, som är rädda för lönedumpning p.g.a. arbetare från ost, så står det ju dessa länder fritt att införa dessa minimilöner redan idag. Enda poängen med att göra det i EU, som jag ser det, är antingen om östländerna vill minska utflyttningen av arbetskraft, eller om man hade velat införa en enhetlig minimilön inom hela EU. I det förstnämnda fallet kanske utflyttningen dessutom rent av ökar, eftersom minimilöner riskerar öka arbetslösheten.
SvaraRaderaJag funderar på formuleringen "Rådet bör enas om ett mål om att medlesstaternas nationella system för minimilöner ska garantera minimilöner som ligger på minst 50% (som successivt skall öka till 60%) av genomsnittslönen i landet och som därigenom förhindrar fattigdom i arbetet" också. Vi har ju inget riktigt nationellt system för minimilöner, så frågan är om vi kommer undan på det sättet, eller om vi tvingas införa ett sådant system?
Hmm, det känns som att det är något konstigt med det.
SvaraRaderaOm vi säger, teoretiskt, att genomsittslönen ligger på 20 000, då ska alla ha minst 10 000. När alla fått det så blir det en ny och högre genomsnittslön att räkna på eftersom de som ligger under 10 000 försvinner. Vilket måste betyda att alla löner ökar igen.
Väl? Eller tänker jag också fel?
Eller stiger botten logaritmiskt mot 50?
SvaraRadera"Jo, den jämna lönespridningen har jag för att det öht skall gå att räkna på saken."
SvaraRaderaJo, fast i verkligheten ser ju lönespridningen ut så, om vi tittar på månadslön för enkelhetens skull, så finns det några enstaka som tjänar miljoner, och massor som tjänar runt 20000. Ditt exempel skulle bygga på att det fanns lika många som tjänade 20000+-1000 som 100000+-1000, och så är det ju inte.
För övrigt torde Sverige vara kanske det land som påverkas absolut minst av detta eftersom vi har så liten lönespridning.
SvaraRaderaTankefelet ligger, så som jag förstått saken, i att du utgår från att lönehöjningen kommer att vara permanent. Likt Zenons sköldpadda kommer vi därför att röra oss i ett evigt krumsprång, där Akilles aldrig kommer ikapp sköldpaddan, eftersom den i varje stund rör sig en liten liten bit som Akilles måste ta igen. Lösningen på Zenons paradox är att inte fastna i mätningarna, och bestämma att Akilles kommer förbi efter att ha sprungit x antal steg. Samma sak behöver vi göra här: vi måste bestämma en nivå i reella tal som är 'miniminivån', och därefter anse den vara passerad när reallönerna passerar den. Målsättningen är att komma förbi sköldpaddan, - dvs den en gång i tiden definierade och spikade minimilönen - och inte att konsekvent höja minimilönen till direktörsnivå.
SvaraRaderaSåvida jag inte missat någonting. Vill säga.
Eller:
SvaraRaderaDe övre tre fjärdedelarna (75 procentenheter) återstår år 1.
Medel (vid jämn inkomstfördelning) år 2 är då hälften, 37,5 procentenheter - av de övre, kvarvarande tre fjärdelearna.
Vi har redan tagit bort 25 procentenheter i botten. Och nu tar vi bort hälften (50%) av medel för *återstoden*, 37,5/2=18,75. Sammantaget 25+18,75=43,75 av ursprungsspanet.
Men det känns lite mycket...
Formuleringen i förordningsförslaget är stollig. Skall man försöka förstå det kanske man bör ta hänsyn till sysselsättningsgraden Det är inte så att efter förbudet så kommer alla att tjäna mellan 25 och 100 poletter (utgående från osannolika platt fördelning) utan det är så att man just förbjudit folk att utbetala löner mellan 0-25 poletter. Det betyder att de som tidigare befann sig i detta intervall kommer att tjäna 0 poletter. Sålunda kommer förordningen att sänka medellönen med ett asymtotiskt sjunkande genomsnitt, motsatt det stigande du beskrev.
SvaraRaderaDessa personer, nu inproduktiva, kommer sedan att försörjas med de övrigas poletter.
Sargoth:
SvaraRaderaJo, jag tror att jag förstår vad du menar. Problemet är bara att skrivningen inte säger att detta är ett engångsstunt.
Att varje år "garantera minimilöner som ligger på minst 50% (som successivt skall öka till 60%) av genomsnittslönen i landet"... det känns som att år för år höja golvet.
Och man talar ju inte om reella tal i texten, utan om procent.
enheduanna: Det är naturligtvis också en logisk teori. Bortsett från att facket aldrig kommer att tillåta reallönerna att sjunka. Hellre gör de revolution.
SvaraRaderaSkönt att det inte bara är jag som river mig i huvudet över denna skrivning.
SvaraRaderaDet skall tilläggas att detta amendment föll i omröstningen förra året.
Och det beslut om minimilöner som EP tyvärr beslutade om i förra veckan innehåller, vad jag förstått, inga exakta nivåer.
Men det är naturligtvis uppåt väggarna ändå. Det skall bli intressant att höra hur de olika politiska partierna i medlemsstaterna anser att systemet för minimilön bör utformas. Gissningsvis kan det bli lika märkligt som i det exempel som vi nu har roat oss med här en stund.
Om inte rådet eller kommissionen säger stopp kan detta bli en gigantisk soppa.
Nu skall jag gå och lägga mig innan jag får för mig att applicera en normalfördelningskurva över inkomster på amendment 41. ;-)
Det är orimligt att tro att alla nyanställda skulle anställas till minimilön. Den är till för de enklaste sysslorna. Det är de som kommer att få höjd lön. Vilket kommer att driva upp lönegolvet ungefär som det beskrivs i bloggposten.
SvaraRaderaJag vet inte vilken nivå de tänkt lägga en sån här reglering på men om man lägger dem på timlönsnivå, så kan man ju säga att det är ju ingen i Sverige som tjänar 1 kr timmen, eller 25 kr timmen. Alla de där som ni säger skulle försvinna från arbetsmarknaden, de finns inte! Det finns ingen som tjänar så lite.
SvaraRaderaFör att ta ett väldigt enkelt exempel, tänk att alla arbetade timmar betalas jämt fördelat mellan 100 och 300 kr timmen, dvs 200 kr i snitt, alla löner är tillåtna. Om ni vill göra inkomstkurvan verkligare, så förskjuts tyngdpunkten nedåt, så att det är fler som tjänar 150 än 250, samtidigt som några få tjänar mer eller betydligt mer än 300 kr. Det är fullt möjligt att ha en sådan inkomstfördelning utan att få konstiga effekter, vi har nog det i stort sett redan idag. Det är i länder med stora inkomstskillnader det blir stora och kanske problematiska effekter.
Erik: Det innebär väl kanske att det går långsammare. Men att höja golvet minskar lönespannet avsett hur fördelningen ser ut i dag.
SvaraRadera"Om vi säger, teoretiskt, att genomsittslönen ligger på 20 000, då ska alla ha minst 10 000. När alla fått det så blir det en ny och högre genomsnittslön att räkna på eftersom de som ligger under 10 000 försvinner. Vilket måste betyda att alla löner ökar igen."
SvaraRaderaJa det är konsekvensen av förslaget.
"Jag vet inte vilken nivå de tänkt lägga en sån här reglering på men om man lägger dem på timlönsnivå, så kan man ju säga att det är ju ingen i Sverige som tjänar 1 kr timmen, eller 25 kr timmen. Alla de där som ni säger skulle försvinna från arbetsmarknaden, de finns inte! Det finns ingen som tjänar så lite."
SvaraRaderaI det hypotetiska räkneexemplet möjligen. Men det är ju 50% av den verkliga medellönen det handlar om. Detta kan bli en raketfylla.
Låt oss utgå från att ett land har tio personer. Av dessa tjänar 9 st en polett var. Den tionde tjänar 41 poletter. Snittlönen bli då 5 poletter (50 poletter delat på 10). 60% av detta är 3 poletter.
SvaraRaderaChefen (den högavlönade som sätter alla löner i hela landet) bestämmer sig för för att vara generös och höja lönerna till 6 poletter för de lägst avlönade. Samtidigt höjer han sin egen lön till 46 (för att göra matematiken enkel). Då blir den nya snittlönen 10. Men ingen tjänar lägre än 60% av snittlönen så man behöver inte justera lönerna kommande år.
Man skulle också kunna säga att chefen var rättvis för alla fick lika stor löneförhöjning, 5 poletter var.
Observera att jag med detta inte tar ställning för eller emot förslaget i sig. Jag vill bara förklara matematiken.
Tar ställning gör jag istället i ett inlägg på: http://elrubio.se/?p=2111
Bortsett från att lönefördelningen ser annorlunda ut i verkligheten så stämmer modellen, givet skrivningen, i princip. Med en tyngdpunkt mot de lägre inkomsterna kommer det att ta längre tid i verkligheten. Men det ändrar inte principen.
SvaraRaderaAtt s inte kan räkna är en sak. Men att de röstat mot den svenska modellen där lönerna sätts i kollektivavtal är betydligt mer uppseendeväckande.
El Rubios räkneexempel är trams.
SvaraRadera9 personer x 1 polett
1 person x 41 poletter
= 50 poletter
Snittlön = 5 poletter
60% = 3 poletter
Så långt är vi överens.
Men 600% i löneökning låter lite mycket. Låt oss stanna på 100%. (Vilket i och för sig är tillräckligt för att få alla företag att gå i konkurs.)
9 x 2 = 18
1 x 41 = 41
= 59 poletter
Snittlön = 5,9 poletter
60% = 3,54 poletter
= problem
Och då har chefen ändå legat still i lön.
Eller att gå upp till 3 poletter var för de anställda. Vilket är minimilönen i El Rubios grundexempel.
9 x 3 = 27
27 + 41 = 68
Snittlön = 6,8
60% = 4,08 vid nästa beräkningstillfälle (år?)
= problem
Enda sättet att få El Rubios matematik att gå ihop är jättelika löneökningar för de anställda. Eller att förbjuda höga löner.
/g/
Anonym:
SvaraRaderaNej, mitt exempel är inte trams. Det kallas för förenkling. Men för att inte sabotera en bra blogg med pajkastning så tänker jag inte gå vidare med detta. De som är mer intresserade av matematik än pajkastning förstår nog vad jag menar.
Varför krångla till det? Alla som inte har ett jobb med en produktivitet som kan motiveras av minimilönen får sparken helt enkelt.
SvaraRaderaSom jag skrev tidigare: En minimilön är som repet i Vasaloppet. Vissa får inte vara med längre.
Och sossarna vill tydligen dra repet tidigare för varje år.
Med minimilön kommer skatteeffekterna att bli lite märkliga.
SvaraRaderaErik, det finns de i Sverige som jobbar för så låga löner - det var en skräckhistoria om en kines som jobbade för 4 kr/h för nåt år sedan - även om de troligtvis är ganska få. Och de är få för att Sverige är ett produktivt land.
SvaraRaderaSom många andra redan sagt så skapar minimilöner arbetslöshet, och räkneexemplet verkar vara en träning i Zenon-logik, som Sargoth sa. Detta är förstått av en majoritet av alla ekonomer:
"Minimum wage, different form of price control. Analytics the same; historically economists were against it. Bad way to fight poverty. But that seems to be weakening. Still a consensus. Poll done in 1970s: "A minimum wage increases unemployment among young and unskilled workers." 90% of economists agreed. Redone in 1992: 79% agreed. In 2000, 74% agreed. Weakening but still really high."
http://www.econtalk.org/archives/2007/07/henderson_on_di_1.html
En rapport från Cato om minimilöner:
http://www.cato.org/pubs/pas/pa106.html
Om den här lagen går igenom blir det jäkligt mycket värre för alla flyktingar och invandrare med låg, eller ingen utbildning, som kommer till Europa. Det här är ännu en utbyggnad på fästning Europa.
Fullt så enkelt är det inte, Hax. Om vi antar en jämn distribution från början (vilket inte är fallet), så innebär naturligtvis inte det att de som ökar sin lön till minimilönen fortsätter vara jämnt distribuerade. Istället får du en stor massa (25%) som sedan ligger exakt på 25%, med en däröver jämn distribution. Detta gör att snittet borde bli (25 x 25 + 75 x 62,5) / 100 = 53% av tidigare snittlön. Därefter borde snittet bli (30 x 30 + 70 * 65) / 100 = 54,5% av samma snittlön, eller (32 x 32 + 68 x 66) / 100 = 55% av samma snittlön om du istället räknar på den nya snittlönen. All in all, mindre än de förhandlar om varje avtalsrörelse. 5% på två år... Därmed inte sagt att det är en bra idé, det kommer låsa ute de som är utanför arbetsmarknaden. Inte för det, förstås, Sverige har vad jag förstår ganska få som tjänar under 60% av snittlönen i månaden om de har heltidsjobb.
SvaraRaderaOm nu minimilön är en så bra idé, varför höjer man den inte med en gång?
SvaraRaderacarlj: Jag känner till att det har funnits, och säkert finns, sådana fall. De är dock, tror jag, så försvinnande få i Sverige att det inte har någon betydelse på det stora hela. Jag försöker inte heller argumentera för minimilöner, utan hävdar bara att de inte har någon större betydelse i Sverige.
SvaraRaderahax: din bild är felaktig. Om man fortsätter räkna som du gör i all oändlighet kommer man fram till att alla kommer tjäna mellan 33.333... och 100, och där stannar det. Det är alltså inte så att det kommer pressa upp lönerna mer och mer hela tiden.
Man kan titta på SCB:s statistik från 2007 för att få en uppfattning. Medellönen ligger på 25800. Minimilönen skulle då hamna på 12900 kr/mån. 10 percentilen ligger betydligt högre, på 17600 kr/mån, dvs endast 10 % tjänar mindre än så. Således torde det bara vara någon enstaka procent som överhuvudtaget påverkas av det här.
(Satt och funderade och räknade lite, ber om ursäkt för att min statistik är äldre än ovanstående)
SvaraRadera2003 var den svenska medelinkomsten 210500kr, eller cirka 17500kr/mån. Jag tror inte så många tjänar tjänar under 8770kr / mån, men de som gör, kommer de få ett lönelyft eller kommer arbetsgivaren sluta ge dem jobb? Sen appliceras iofs modellen säkert på timlön istället, och då motsvarar det ju drygt 52kr/h.
Sverige påverkas nog inte alls (förutom möjligtvis indirekt och att det blir svårt att få hem billiga polska hantverkare som gör saker billigt...) isf. Hm.
Iofs kanske alla länder "landar" på en lönespridning som liknar Sveriges till slut med ett sådant system.
Men, det gör nog länder ändå om man har fri konkurrens inom EU (eftersom polackerna också kommer få högre löner allt eftersom om de konkurrerar med svenska hantverkare). Men om det här är ett sätt att SLIPPA konkurrens så kan jag förstå varför förslaget ligger.
http://www.aftonbladet.se/wendela/article417442.ab
SvaraRaderaHon skulle INTE få ett lyft med den modell som diskuteras här.
Som tidigare konstaterats är räkneexemplet felaktigt, då lönefördelningen är långt ifrån jämn i verkligheten. En ursäkt som att "det överhuvudtaget skall gå att räkna på" tycker jag är märklig, då fel beräkningar knappast är bättre än inga beräkningar alls, snarare tvärtom.
SvaraRaderaMinimilön har dessutom fler effekter än "minskat arbete". Den tydligaste är att slavlöner undviks, en annan är att staten inte länge kan undvika att ta ansvar när människor blir erbjudna arbete med oskäligt lite lön.
Att basera minimilönen på en fraktion av medellönen är en vettig lösning, då detta undviker problematik som uppräkningar för inflation, olika prislägen i olika länder, olika valutor och deras inbördes rörelser, etc.
Att beslutet fattas på EU-nivå är däremot anmärkningsvärt, men det är väl något vi har vant oss från EU. Mer överstatlighet, mindre självbestämmande. Flytta makten så långt från medborgarna som möjligt.
Rent matematiskt tror jag det funkar såhär i ett jämnviktsläge:
SvaraRaderaLön_min = Minimikrav * Lön_avg
Lön_avg = (Lön_min+Lön_max)/ 2
Detta ger
Lön_min = Minimikrav * (Lön_min+Lön_max)/2
vilket ger
Lön_min = Lön_max * Minimikrav * 0,5 / (1-Minimikrav/2)
Med din siffra på 100 pengar maxlön ger ett minimikrav på 50% där att alla löner under 33 pengar förbjuds. Med 60% förbjuds allt under 43 pengar.
Det är lätt att kolla att det stämmer. Om högsta lönen är 100 och minsta lönen 33,33 blir snittlönen 66,66. Detta gör minsta lönen till 50 % av snittlönen, dvs helt enligt regelverket.
Ditt tankefel gäller uppfattningen om begreppet medelvärde. Aritmetiskt ('klassiskt') medelvärde [http://sv.wikipedia.org/wiki/Aritmetiskt_medelv%C3%A4rde] kan intuitivt beskrivas med följande analogi.
SvaraRaderaTänk på en brädgunga, där man lagt ut stenar längs med gungan. Vi bortser från brädans egen vikt. Ligger det lika många och tunga stenar på båda sidor om balanspunkten, så ligger den i mitten, vilket alltså är medelpunkten. Börjar vi flytta stenar i en viss riktning, måste vi flytta gungans balanspunkt och således medelpunkten.
Stenarna och deras tyngd representerar lönenivåer och brädans längd lönespannet. Till vänster har vi de lägre lönerna och till höger de högre lönerna. Det finns inte så många höga löner, därför ligger det mindre stenar i den högra änden. Dock är den högra änden längre.
Antag nu vi har en viss fördelning av stenar (löner) och en viss medelpunkt (medellön). Nu kapar vi av den vänstra delen på mitten och flyttar alla stenar från den avkapade delen och staplar dem alla på den nya vänsterkanten. Brädan balanserar fortfarande, men har blivit kortare. Och så här kan man fortsätta att kapa gungbrädan tills man når balanspunkten, sedan måste man börja skifta balanspunkten höger ut alleftersom brädan blir kortare och kortare.
Nå, detta resonemang beskriver bara matematiken utan hänsyn till hur verkligheten ser ut.
Självklart kommer inte alla 'stenar' kunna staplas på 'vänsterkanten' utan - som flera påpekat - vi får en stor utslagning av människor från arbetsmarknaden istället.
Vi har ju redan sett detta hända de senaste 15-20 åren. Den som inte kan bära sin egen ekonomiska vikt, blir utslagen. Kombinationen av hög inkomstskatt, arbetsgivaravgift plus moms skapar en stor ekonomisk vikt. Med andra ord, lön plus skatter måste ju, per definition, vara mindre än beloppet på den faktura man skickar till sin kund.
Hm... varje gång man anställer någon på minilön så sjunker väl medellönen och driver sålunda minilönen nedåt.. eller?
SvaraRaderaLeif, fast det är inte ett problem så sett. Om INGA skulle få högre löner än minimilön så skulle, well, alla till slut ha samma lön. Men så länge folk även får lönelyft och löner över minilön så kommer förslaget bara det "generella" lönespannet.
SvaraRaderaNämen Jens, det där är ju fel. Samma mängd stenar staplade pa vänstersidan, men som staplas närmare brädans balanspunkt / stödpunkt har ju inte samma hävstangseffekt, och du maste genast flytta stödpunkten högerut. Menar du att först när alla vänsterstenar staplats PA stödpunkten, maste stödpunkten flyttas?
SvaraRaderaProblemet är väl, reellt sett, att övrigt inte definierats, t ex om det ska vara ett medelvärde över flera ar, tex, eller ett aterkommande engangsbeslut.
Sistnämnda vore väl roligast för politikerna, som kan slass om att höja minimilönen mest.
Men... de gör de väl redan?
Hursomhelst kan det tydligen sluta.
SvaraRaderaKul ändå med ett matteproblem där alla svar är rätt.. eller fel.
Gud så fascinerande många tycker det är med centraliserad ekonomi - antar att det är drömmen att nå centraliserad makt som är drivkraften...
SvaraRaderaJag säger det igen. Minimilön suger... på alla sätt som finns.
SvaraRaderaDet måste vara oerhört lönsamt att skaffa sej en ekonomititel nånstans och sen bara säga saker politiker vill höra. Riktiga ekonomer vill ju å det bestämdaste inte ha minimilöner.
HAX, du gör misstaget att räkna på själva procenttalen i stället för på lönesummorna.
SvaraRaderaPonera att vi har fem anställda med perfekt lönespridning. De tjänar alltså ex.vis. 10, 30, 50, 70 och 90 kKr i månaden.
Totala lönesumman blir 250 kKr och nedre gränsen alltså 25 kKr.
Således får vi ge en av löntagarna en höjning med 15 kKr.
Den nya lönesumman blir då år två 265 kKr. Nedre gränsen 26,5 kKr och vår ende låginkomsttagare får nu 1,5 kKr i påökt.
De därpå följande åren blir det 150 kr, 15 kr, 1:50 och så vidare. Nedre gränsen kommer alltså inte ens upp till vår näst lägst avlönade, hon med 30 kKr.
I verkligheten är naturligtvis lönespridning inte rak, utan den följer en normalfördelningskurva. Då blir ovanstående effekt ännu påtagligare.
Att sedan minimilöner är ett otyg, som bland annat tog död på lärlingssystemet och förorsakade en galopperande ungdomsarbetslöshet i Sverige på mindre än tio år, är ju en helt annan femma...
"Minimilön har dessutom fler effekter än "minskat arbete". Den tydligaste är att slavlöner undviks, en annan är att staten inte länge kan undvika att ta ansvar när människor blir erbjudna arbete med oskäligt lite lön."
SvaraRadera"Slav"löner undviks bara på den vita marknaden.
En annan effekt är att den stänger ute folk från andra länder som, av olika anledningar, inte kan producera lika stort värde här i Sverige som alla andra. Den gör så att man får en usel "slav"lön i Rumänien istället för en halvtaskig "slav"lön i Sverige, eller annat modernt land.
Varje gång man sparkar folk som inte är värda en minimilön höjs naturligvis medellönen. Men varje gång någon anställs under medellönen så sänks medlet.
SvaraRaderaSå det som kommer hända är säkert att företagen kommer att börja ge lägre löner. Inte medvetet, men för att dom ökade kostnaderna på anställda under minimilön måste tas nånstans ifrån: Från andras löner (eller snarare framtida lönehöjningar).
Björn Felten skrev:
SvaraRadera"I verkligheten är naturligtvis lönespridning inte rak, utan den följer en normalfördelningskurva."
Dock med tillägget att den har sin tyngdpunkt mot de lägre lönerna.
/g/
Nej, även om man förenklat räknar som HAX gör så rör sig lönerna mot ett gränsvärde (drygt 27 pengar).
SvaraRaderaSlå in siffrorna i excel om ni vill kolla.
Jag skulle vilja säga att hela förslaget är kommunistiskt. Ingen hänsyn till individuell prestation som vanligt.
SvaraRaderaibland undrar jag om jag inte hade varit lyckligare med minimilön på ett lager typ postens paketavdelning. ett kneg liksom. debatten om minimilönen i sig är ganska tröttande och så himla ointressant. vill man prova så varsågod, inför det och utvärdera det efter ett tag. Men nej, just det, det går ju inte, i sverige utvärderar vi inte våra politiska beslut. det vi gör här i landet är att knacka in våra spelregler i sten och titulerar dom motsträviga som dumma/okunniga/felaktiga/fula eller rättshaverister eftersom dom tydligen inte kan läsa vad som står på stentavlan.
SvaraRadera