2009-01-07

En titt på keynesianismen

32 kommentarer:

  1. USA var m.a.o. bättre på 1930-talet, före keynesianismen, än på 1950-60-70-talen, under keynesianismens glansperiod med big government spending på kalla kriget också? Jag känner mig inte helt övertygad.

    SvaraRadera
  2. oerhört förvånande att Cato kommer fram till att keynesianismen är dålig. Vem hade kunnat gissa det?

    Var det inte en viss världsdepression som kanske hade någonting att göra med sämre tider 1929- 1933, eller hade det bara att göra med Hoovers dåliga politik?
    Hur vände USA skeppet? FDR, The Big Deal, som förvisso inte var felfritt, men keynesianismen är där ändå.
    I slutändan är detta såklart en diss mot den stora staten. Men förklara för mig varför alla länder med hög levnadsstandard både självrapporterat och enligt alla former av data, är stater med en stor, nästintill allomfattande statsapparatur? Och vem kan avlänka sambandet mellan den stora, växande keynesianska staten post-WW2 och den gigantiska välståndsökningen som skedde samtidigt?

    SvaraRadera
  3. Jag är väldigt förvånad att Keynes gamla spöke har blivit återuppväckt och än en gång försöker skrämma oss.

    Jag trodde att alla hade insett att Keynes teorier var döda, ruttna och luktar illa vid det här laget.

    Men tänk vad fel jag hade.

    SvaraRadera
  4. Sorry, OT, men detta bör ut ordentligt: S vill skärpa IPRED-lagen
    http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?artikel=2543997&programid=1646

    SvaraRadera
  5. Vilken jävla tomte!

    Förutom det Stefan och Jakob redan påpekat:

    För det första är grunden i keynesianism att staten ska spara pengar under högkonjunkturer för att ha i ”ladorna” under lågkonjunkturer. Att låna pengar är en sista utväg, dock vanlig eftersom kortsiktiga politiker inte vill spara när hjulen snurrar fortare och folk är glada.

    Om banker maxat sin utlåning och mer pengar inte fanns att låna skulle hans exempel eventuellt kunna stämma men nu vet ju alla liberaler att banker får låna ut tio gånger så mycket pengar som de faktiskt har.
    Om staten dessutom lånar pengar utomlands (vilket är det vanliga) så stämmer inte argumentet att man tar pengar med ena handen och ger med den andra. I alla fall inte ur ett nationellt perspektiv.

    Först säger han att keynesianism ska innehålla skattesänkningar när han sedan ska ta ett verkligt exempel så tar han ett som innehöll stora skattehöjningar.

    Sedan hävdar han att småkonsumenter skulle spara pengar under lågkonjunkturer och kriser, vilket är rent skitsnack. Enligt bankernas statistik har inlåningen inte ökat lika mycket under 2008 som under tidigare år, ~100 miljarder mot 200 miljarder under 2004-2007 och vi är inte i någon kris…ännu. Men enklare ändå, gå bara till dig själv. Om du fick mindre pengar i plånboken skulle du sätta in mer på banken?

    Att rika människor lägger pengar på hög (och ju mer överskott desto mer pengar på hög) och att låg och medelinkomsttagare spenderar hela sin lön före den 25:e trodde jag var allmän kännedom?

    Och om man lyssnar på japanska ekonomer så var problemet att man gjorde FÖR LITE!

    Ett annat exempel: Tyskland före andra världskriget. De införde i princip total planekonomi och byggde upp infrastruktur och industri för pengar man inte hade, vilket skapade en bättre reell ekonomi. Så det failar inte every time…

    Fast kontentan är egentligen att nationalekonomi är religion och inga teorier stämmer. Det handlar om att man ser det man vill se. Rätt och fel finns bara ur ett ideologiskt perspektiv. Jag kan i alla fall erkänna det…

    SvaraRadera
  6. Just det, slämg all ideologi på sophögen. Vi människor måste träna oss på att bli mindre dogmatiska och mer öppna för förändringar.

    SvaraRadera
  7. "Att rika människor lägger pengar på hög (och ju mer överskott desto mer pengar på hög) och att låg och medelinkomsttagare spenderar hela sin lön före den 25:e trodde jag var allmän kännedom?"

    Rika människor har knappast pengarna i madrassen, utan investerade på sätt som ger samhället riskkapital, företagande, jobb och välstånd.

    SvaraRadera
  8. @ Rickard

    "För det första är grunden i keynesianism att staten ska spara pengar under högkonjunkturer för att ha i ”ladorna” under lågkonjunkturer."

    Nej!! Keynesianismen ville även styra konjunkturcyklerna som ofta förvärrade en redan dålig situation. Det är där problemet ligger.

    "Först säger han att keynesianism ska innehålla skattesänkningar när han sedan ska ta ett verkligt exempel så tar han ett som innehöll stora skattehöjningar."

    Menar du på fullaste allvar att keynesianer vill sänka skatterna? Har du läst nån ekonomi öht?

    "Att rika människor lägger pengar på hög (och ju mer överskott desto mer pengar på hög) och att låg och medelinkomsttagare spenderar hela sin lön före den 25:e trodde jag var allmän kännedom?"

    Suck! Så rika människor "lägger pengarna på hög" enligt dig? Inser du inte att de pengarna skapar likviditet samt indirekt konsumtion enbart via sin närvaro i ett bankfack eller var de nu ligger. Att säga att pengarna "bara ligger på hög" är knappast en korrekt beskrivning.

    "Och om man lyssnar på japanska ekonomer så var problemet att man gjorde FÖR LITE!"

    Man vill släcka en eld genom att slänga bensin på den men det misslyckas kapitalt. Då kommer man fram till slutsatsen att man slängde FÖR LITE bensin på elden. Smart slutsats.

    "Ett annat exempel: Tyskland före andra världskriget. De införde i princip total planekonomi och byggde upp infrastruktur och industri för pengar man inte hade, vilket skapade en bättre reell ekonomi. Så det failar inte every time…"

    Ja, nu kommer myterna fram igen. Tyskland KONFISKERADE privat egendom mest från rika judar som tjänat ihop de pengarna och spenderade de sedan på att rusta upp en krigsmakt. Om du på nåt sätt ville bevisa att planekonomi fungerar så har du misstagit dig och enbart bevisat att stöld kan vara lukrativt.

    "Fast kontentan är egentligen att nationalekonomi är religion och inga teorier stämmer. Det handlar om att man ser det man vill se."

    Och nu vill du bara slingra dig undan genom att påstå att ekonomi inte är vetenskaplig? Nähä du, så lätt kommer du inte undan. Inflationsbekämpning, statlig inblandning på marknaden, räntestyrning etc är högst reella begrepp som är viktiga inom ekonomin och som inte enbart är "religion". Läs åtminstone 1-2 ekonomiska kurser på ett universitet och återkom om några månader tack!

    SvaraRadera
  9. Dessa anonyma kommentarer…

    Ja styra genom att dämpa dalar och toppar.

    Jag kommenterade vad snubben i videon säger. Men ja, det har jag.

    Huuh? Hur exakt arbetar pengar i ett bankfack?

    Det är ungefär så man släcker bränder i oljekällor. Men det här är ju precis min poäng, en del ekonomer säger att man ska göra mer en del säger att man ska göra mindre och det finns exempel på att båda strategierna lyckas och att båda havererar.

    Så du menar att de pengar man stal var det enda som bidrog till tillväxten? Alltså pengar som då redan skulle funnits i ekonomin och arbetat enligt dig?

    Det beror helt på hur du definierar vetenskapligt. Genusforskning är också en vetenskap det gör den inte obestridlig och exakt.
    Men vad har det med något att göra? Att det används vissa begrepp gör inte att vetenskapen blir exaktare eller mer förutsägbar eller mindre lik religion. Religioner försöker ofta också beskriva verkligheten och förutsäga framtiden.
    Vad beskriver till exempel ”statlig inblandning på marknaden”? Det kan ju stå för i princip vad som helst.

    SvaraRadera
  10. Tyskland KONFISKERADE privat egendom mest från rika judar som tjänat ihop de pengarna och spenderade de sedan på att rusta upp en krigsmakt


    Hitler gjorde en övenskommelse med det tyska kapitalet redan 1931 i vilken han gavs fria händer och löften om samarbete.Detta redan innan han fått den tyska borgerlighetens fulla stöd för sin politik 1933.

    Sen är planekonomi och ekonomi som syftar helt och hållet till an greppskrig knappast något som går att likställa rakt av.


    Och nu vill du bara slingra dig undan genom att påstå att ekonomi inte är vetenskaplig?


    Ekonomi är vetenskapligt i samma omfattning som allt annat.
    Det betyder i fallet ekonomi att den som påstår att en viss politisk dogms tillämpning av eknomi utgör en universiell sannig är en charlatan.

    SvaraRadera
  11. @ Rickard

    "Hur exakt arbetar pengar i ett bankfack?"

    Det kommer du få lära dig då du gått på några ekonomiska kurser. Tips: De ligger inte på hög o möglar som du sade tidigare iaf.

    "Ja styra genom att dämpa dalar och toppar."

    Men just genom att försöka styra konjunkturen så förvärrar man oftast situationen. För politiker och ekonomer kan inte förutse hur marknaden kommer bete sig, ty vi saknar massa information. Och detta leder till att beslut som görs oftast är felaktiga. Hade man kunnat styra "toppar och dalar" inom ekonomin hade man kunnat tillämpa fullskalig planekonomi på ett lyckat sätt.

    "Att det används vissa begrepp gör inte att vetenskapen blir exaktare eller mer förutsägbar eller mindre lik religion. Religioner försöker ofta också beskriva verkligheten och förutsäga framtiden."

    Höj skatterna med 70% så vet vi ungefär vad som kommer hända. Inför höga tullar på allt som importeras så vet vi också hur det kommer påverka BNP. Religion är däremot enbart tro. Att du ens försöker likställa dessa två helt skilda ting tyder på att du inte har en aning om vad du pratar om.

    "Vad beskriver till exempel ”statlig inblandning på marknaden”? Det kan ju stå för i princip vad som helst."

    Allt från spelmonopol, till systembolaget, till brukshyror istället för marknadshyror, moms, punktskattsystemet, statlig finansierad vård och skola etc etc. Blir det en religion bara för att det är svåröverskådligt eller?

    "Så du menar att de pengar man stal var det enda som bidrog till tillväxten? Alltså pengar som då redan skulle funnits i ekonomin och arbetat enligt dig?"

    Inte enbart. Det tyska folket arbetade oerhört hårt för att få landet på fötter också. Men det är ju knappast planekonomins förtjänst att tyskarna arbetade hårt utan det är deras egen förtjänst. Och återigen, man konfiskerade judarnas egendom som gjorde att tyska staten hade mer kapital att röra sig med. Men att ge planekonomin credit för att tyskarna arbetade hårt och för att man stal judars egendom går inte riktigt ihop. Kan du fatta det?

    @ Micke

    "Sen är planekonomi och ekonomi som syftar helt och hållet till an greppskrig knappast något som går att likställa rakt av."

    Det har jag inte heller påstått.

    "Det betyder i fallet ekonomi att den som påstår att en viss politisk dogms tillämpning av eknomi utgör en universiell sannig är en charlatan."

    Ja, absolut. För vissa innebär en fri marknad att man måste arbeta för att kunna få ett bra liv. Lata socialister vill såklart hellre parasitera på andras arbete. Självklart tycker de att liberalism är fel.

    SvaraRadera
  12. Är inte det här en halmgubbe lite då? Det är väl egentligen ingen som säger att man vill köpa Keynes rakt av.


    Sist och slutligen handlar det om att vi alla ska övertygas om att fortsätta konsumera. Då måste man känna att man har råd med det.

    Jag tycker han missar en viktig poäng, nämligen staten som den mest säkra gäldenären.

    Om staten kan bidra som mellanhand mellan de som har pengar och de som behöver så vänder man fler som kan börja konsumera igen. Detta kan staten göra eftersom det är säkert att låna ut pengar till staten.

    När det gäller hyperinflationen i Zimbabwe så drivs ju den av utbudsbrist. Det är ju knappast problemet i USA eller andra västländer. Utbudet finns men konsumtionsviljan är låg.

    En för hög inflation skapar obalanser och suboptimeringar i ekonomin. Men det finns ju ingen naturlag som säger vad som är rätt inflationstakt. Kanske är det ändå lämpligt att man trycker på med lite extra pengar. Centralbanken tycks ju tro de där de står med sina nollräntor.

    SvaraRadera
  13. "Men just genom att försöka styra konjunkturen så förvärrar man oftast situationen. För politiker och ekonomer kan inte förutse hur marknaden kommer bete sig, ty vi saknar massa information. Och detta leder till att beslut som görs oftast är felaktiga. Hade man kunnat styra "toppar och dalar" inom ekonomin hade man kunnat tillämpa fullskalig planekonomi på ett lyckat sätt."

    Sedan några månader vet vi att vi har lågkonjunktur och att den säkerligen kommer att vara i minst ett år, antagligen mer. Så nu har staten information och kan handla - om den skyndar sig.


    "Inte enbart. Det tyska folket arbetade oerhört hårt för att få landet på fötter också. Men det är ju knappast planekonomins förtjänst att tyskarna arbetade hårt utan det är deras egen förtjänst. Och återigen, man konfiskerade judarnas egendom som gjorde att tyska staten hade mer kapital att röra sig med. Men att ge planekonomin credit för att tyskarna arbetade hårt och för att man stal judars egendom går inte riktigt ihop. Kan du fatta det?"

    Det tyska undret berodde på att enskilda tyskar helt plötsligt reste sig upp från soffan och började arbeta. Jojo låter ju rimligt. Och tack vare judarna, vilkas kapital ju redan var och arbetade i ekonomin... (Fungerar samma sak i Sverige? 100 % skatt på höga inkomster och vi får en hejdundrande tillväxt? Låter ju mer vänsterextremt än KP.)

    SvaraRadera
  14. "Det tyska undret" berodde dels på att man tog kontroll över all industri (planekonomi ger ofta en initial uppgång eftersom man styr om alla resurser till de områden man vill gynna), dels för att man genom propaganda fick folk att sluta upp bakom de statliga projekten men framför allt för att man tog tillbaka de gamla, och tidigare franskkontrollerade, industriområdena.

    SvaraRadera
  15. "Och tack vare judarna, vilkas kapital ju redan var och arbetade i ekonomin... (Fungerar samma sak i Sverige? 100 % skatt på höga inkomster och vi får en hejdundrande tillväxt? Låter ju mer vänsterextremt än KP.)"

    Har jag sagt nånting om höjda skatter för att få tillväxt? Däremot är det självklart att man kan gynna medelklassen om man samtidigt stjäl allting från en relativt rik grupp människor (i detta fallet judarna). Det tyska undret bygger på extrem nationalism, planekonomi samt våld mot minoriteter eller oliktänkande. Nej tack till såna under.

    SvaraRadera
  16. Det tyska undret bygger på extrem nationalism, planekonomi samt våld mot minoriteter eller oliktänkand


    Samt total följsamhet från kapitalet och borgarklassen.

    SvaraRadera
  17. Det finns en del saker som inte är helt korrekta i videon, men det kvarstår ändå att Keynesiansk politik är åt helvete.

    Grundproblemet är att Keynes inte ser hur investeringar löper över tiden Han ser allt som ett (ögonblickligt) aggregat. Den överkapacitet vi ser i kapitalintensiv produktion grundlades för flera år sedan, då räntorna pressade ner till konstlat låga nivåer av centralbankerna. Folk lånade mer än vad som sparades i ekonomin. Det är den baksmällan vi nu får leva med. Det finns inget vettigt vi kan göra åt det, mer än att låta ekonomin få anpassa sig. Hade vi haft marknadsräntor, bestämda av låne- och sparvilja. så skulle vi slippa detta.

    Här är en Power-point presentation som förklarar det ganska bra.

    SvaraRadera
  18. Folk lånade mer än vad som sparades i ekonomin.


    Jag har inte lånat ut nåt till folk som inte kan betala tillbaka.

    Vilka är det som gör det?

    Dom som inte tror på Keynes?

    SvaraRadera
  19. Anonym igen

    ”Det kommer du få lära dig då du gått på några ekonomiska kurser.”
    Jag tror du blandar ihop bankfack och bankkonto…

    ”Men just genom att försöka styra konjunkturen så förvärrar man oftast situationen.”
    Det är en teori ja.

    Nu tar du ju ganska extrema exempel, men du som har läst så mycket ekonomi har du inte sett alla de exempel där man fått motsatt effekt från det förväntade, åt båda håll?
    Nej religion är inte enbart tro, det är till exempel även försök till förklaringar av vekligheten.

    Nej men det var inte ett ”viktigt begrepp inom ekonomin” eftersom det inte beskriver något specifikt.

    ” Det tyska folket arbetade oerhört hårt för att få landet på fötter också.”
    Jobbade de hårt helt plötsligt bara? Varför gjorde de det om de inte fick behålla frukterna av sitt arbete?
    Men hur kan det blivit mer kapital i omlopp om man bara tar med ena handen och ger med den andra? Jag ger inte planekonomin credit för något. Däremot har begreppet fått oförtjänt dåligt rykte, USA ställde också om till planekonomi under kriget, alla företag ägnar sig åt planekonomi (alltså kalkylera behov och försäljning för att planera produktionen).

    Jag vet inte om du är för upprörd för att ta in vad jag försöker säga men jag menar att Keynes teorier är lika osäkra och dåliga som Smiths någon annans.

    SvaraRadera
  20. Herre Gud!

    Jag gillar inte heller keynesianism, men ska man kriticera något så ska man göra det rätt. Faktum är att keynesianism fungerar hyggligt, på kort sikt. På lång sikt skapar det bara inflation, och alla följdproblem som följer på det.

    Jag blir lite ledsen över att Cato inte har riktig koll på ekonomi, eftersom jag gillar dem för övrigt.

    SvaraRadera
  21. Keynes teorier är rent nonsens. Jag är något förbryllad över den totala okunskapen om Keynes teorier och om ekonomi i största allmänhet här. Men detta förklarar rätt mycket vad som är fel på världen idag och varför alla politiker nu gör sitt allra yttersta för att förstöra USA:s ekonomi: de lyssnar på korkade och ignoranta mainstreamekonomer.

    Keynes teorier har aldrig fungerat. Varken i teorin eller i praktiken. För en upplysande överblick hänvisar jag folk till min essä "Keynes är ond" (http://svanberg.files.wordpress.com/2008/12/keynes_ar_ond1.pdf). För de som vill gräva ned sig i tekniska detaljer hänvisar jag folk till Henry Hazlitts två böcker The Failure of The "New Economics" (http://www.mises.org/books/failureofneweconomics.pdf) och Critics of Keynesian Economics (http://www.mises.org/books/critics.pdf) och George Reismans kapitel 18 om Keynes bisarra teorier. (Reismans bok kan man läsa gratis här: http://www.capitalism.net/). Läs även Per-Olof Samuelsson artiklar i ämnet John Maynard Keynes var en charlatan (http://www.nattvakt.com/nnv/020626keynes.htm)och Fortsatt ekonomiskt charlataneri (http://www.nattvakt.com/nnv/020705kenmalm.htm).

    Man behöver inte vara en skolad nationalekonom för att inse att Keynes teorier är rena struntet. Man behöver bara använda sig av lite sunt förnuft, ha intellektuell hederlighet och studera fakta.

    SvaraRadera
  22. "Nu tar du ju ganska extrema exempel, men du som har läst så mycket ekonomi har du inte sett alla de exempel där man fått motsatt effekt från det förväntade, åt båda håll?
    Nej religion är inte enbart tro, det är till exempel även försök till förklaringar av vekligheten. "

    Ju friare marknaden är desto större välstånd skapas av dess invånare. Och nej, jag har inte sett att den teorin har blivit motbevisad nånstans. Rätta mig gärna om jag missat nånting i historien. Jag tog korea och tyskland som exempel eftersom det är så nåra ett ceteris paribus antangande vi kan komma för att testa ideologier. Samma folk, samma klimat, samma förutsättningar i princip förutom det politiska/ekonomiska klimatet. Och som oftast så leder frihet till välstånd.

    "Nej religion är inte enbart tro, det är till exempel även försök till förklaringar av vekligheten."

    Du kan ju inte mena allvar. Man kan inom ekonomin ha en teori som man sedan provar och ser om den stämmer. Räntelägen, minimilöner etc. Det kallas för vetenskap! Inom religionen så försöker man förklara saker men inte genom vetenskaplig prövning, empiri, utan enbart genom TRO. Ser du fortfarande ingen skillnad mellan religion och ekonomi?

    SvaraRadera
  23. Vad exemplen från kalla kriget visar är väl att liberal demokrati med keynesiansk blandekonomi fungerade fan så mycket bättre för att ge välstånd åt medborgarna än vad totalitär kommunistisk diktatur gjorde.

    SvaraRadera
  24. "Vad exemplen från kalla kriget visar är väl att liberal demokrati med keynesiansk blandekonomi fungerade fan så mycket bättre för att ge välstånd åt medborgarna än vad totalitär kommunistisk diktatur gjorde."

    Jo, absolut. Eftersom en keynesiansk blandekonomi är friare än en kommunistisk diktatur. All empiri tyder på att vi hade fått en ÄNNU högre tillväxt om vi hade tillämpad en ÄNNU friare marknad istället för keynesiansk blandekonomi. Fast en friare marknad ger mer makt åt medborgarna och mindre makt till politikerna, och vilken politiker är beredd att kompromissa med sin maktställning? Tyvärr kommer därför alltid majoriteten av politikerna att vurma för en relativt stor stat.

    SvaraRadera
  25. Det var folket som röstade på dem, och inte bara en gång, men regelbundet. Dessutom är det ju inte helt otänkbart att minimalstater i Västeuropa efter WW2 utan NATO eller Marshallhjälp eller keynesianism hade inbjudit till kommunistiska revolutioner/Sovjetisk invasion.

    SvaraRadera
  26. "Det var folket som röstade på dem, och inte bara en gång, men regelbundet."

    Ja? Och? Bara för att politikerna kan lura eller muta till sig röster från medborgarna behöver inte betyda att det de verkligen utför är bra för landet? Eller?

    "Dessutom är det ju inte helt otänkbart att minimalstater i Västeuropa efter WW2 utan NATO eller Marshallhjälp eller keynesianism hade inbjudit till kommunistiska revolutioner/Sovjetisk invasion."

    Nu håller jag med dig. Det var en röd våg som svepte runt Europa och hela världen i princip på den tiden. Men det är knappast nånting som motbevisar att den fria marknaden hade skapat ännu större välstånd. Snarare tvärtom. Vi kan ju inte ändra på det förflutna, men vi kan iaf försöka lära oss utav den.

    SvaraRadera
  27. @Anonym
    Hur blev det med de arbetande pengarna i bankfacken och judarnas pengar? Jag vill fortfarande veta...

    - Har Sveriges marknad blivit friare eller mer reglerad sedan 1975?
    - Hur fria är Japan, Tyskland och Italiens marknader jämför med Finland, Irland och Frankrikes?
    - Vad är välstånd? Är det bara summan pengar inom landet?

    Det är klart jag ser skillnad men innan du har visat några övertygande empiriska bevis för att du har rätt – vilket du inte kan - så är din ståndpunkt också bara baserad på just tro. Du ser det du vill se, precis som alla andra troende och i ärlighetens namn precis som jag. Det är så vi människor fungerar. Du vill inte att det ska ligga något i Keynes teorier eftersom de skulle leda till en stat och en ofri marknad. Troligtvis vill du inte att det ska ligga något i IPCCs teorier heller av samma anledning.

    SvaraRadera
  28. @Svanberg

    Varifrån har du fått att man inte kan beställa krig?

    SvaraRadera
  29. @ Richard

    "Hur blev det med de arbetande pengarna i bankfacken och judarnas pengar?"

    Det beror på vilket avtal/kontrakt man har med banken. Vissa pengar är "aktiva" medan andra inte är det. Oavsett så ligger de inte "på hög" så som du beskrev det. Och vad vill du veta om judarnas pengar och egendom? Vill du ha en fullständig beskrivning över tyska statens konfiskation och hur pengarna sedan användes för att pumpa upp Tysklands militära styrka så får du faktiskt kolla upp det själv.

    "- Har Sveriges marknad blivit friare eller mer reglerad sedan 1975?
    - Hur fria är Japan, Tyskland och Italiens marknader jämför med Finland, Irland och Frankrikes?
    - Vad är välstånd? Är det bara summan pengar inom landet?"

    Det är inga ja/nej frågor du ställer utan man får kanske dela upp svaren i olika delar.
    http://www.heritage.org/research/features/index/countries.cfm

    Här kan man se hur fri marknaden är i de olika länderna, och få reda på "trade freedom, fiscal freedom, Government size etc. Gå in där och kolla på Tyskland, Irland, Italien och vad du nu letade efter.

    Samma sak gäller Sverige, gå in och kolla där. Ta en titt här inne också: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Synliga_och_osynliga_skatter/

    Den sista frågan är så dum att jag orkar inte ens besvara den. Verkar mest vara retorisk också.

    "Det är klart jag ser skillnad men innan du har visat några övertygande empiriska bevis för att du har rätt – vilket du inte kan - så är din ståndpunkt också bara baserad på just tro."

    De mest fria är också de rikaste. Är det en tillfällighet eller tro enligt dig?

    "Du ser det du vill se, precis som alla andra troende och i ärlighetens namn precis som jag."

    Tack för att du är hederlig nog för att erkänna din subjektivitet gentemot Keynesianismen. Jag baserar mina uttalanden enbart på fakta, empiri, tabeller, logik samt sunt förnuft. Du borde testa på lite av den varan för att ersätta din "tro" på Keynes.

    "Du vill inte att det ska ligga något i Keynes teorier eftersom de skulle leda till en stat och en ofri marknad. Troligtvis vill du inte att det ska ligga något i IPCCs teorier heller av samma anledning."

    Bara för att man inser att Keynes hade fel betyder inte att man är emot staten som sådan din mupp. Och jag har absolut inget emot de teorier IPCC ställer fram så länge de är vetenskapliga och hållbara. Blanda inte ihop allting till en oöverskådlig soppa så du ska känna dig säker i all kalabalik.

    Jag rekommenderar fortfarande dig att läsa lite ekonomiska kurser. Helst väldigt grundläggande sådan för du verkar vara ute på hal is för tillfället.

    SvaraRadera
  30. Regelbunda val ger större legitimitet åt politiken, men är också en slags säkerhetsventil för att ingen person eller klick ska växa fast för mycket vid makten och kunna missbruka den ostraffat, såsom uppenbarligen hände i alla kommunistdiktaturer.

    Att konceptet med mimimalstat avskaffades efter WW2 var säkert en del av att man ville lära sig av historien. Man ville undvika revolutioner och invasioner i framtiden. Västeuropa hade avrustat lite för snabbt och mycket efter WW1, vilket naturligtvis straffade sig under WW2.

    SvaraRadera
  31. Richard: Du har rätt. Man kan förstås beställa ett krig. Det där var en mycket olämplig formulering från min sida. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte på när jag skrev det. Men i vilket fall som helst spelar det ingen roll eftersom även om vi kan starta krig lite hur som helst, är det ytterst olämpligt för ekonomin.

    SvaraRadera
  32. @ Anonym

    Det här borde du ju veta. :)
    En kort förklaring; Om mängden pengar inte motsvarar mängden producerat värde i samhället kommer pengar att tappa eller öka i värde genom inflation eller deflation. Pengar fyller ju två funktioner i dagens ekonomi dels som kvitto på ett värde för att underlätta byteshandel och dels som en handelsvara i sig själv. Dessa två värden måste korrelera någorlunda för att valutan ska fungera. Därför behöver man på något sätt kompensera mängden pengar i förhållande till mängden producerat värde genom att ta pengar ur cirkulation eller genom att trycka nya. Guldmyntfot eller motsvarande är en annan variant av lösning men som i stället leder till andra problem.

    @ Svanberg
    Ekonomin och befolkningen som helhet ja men det skiter ju beställarna i :)

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.