I dag kl 13-15 håller Näringsdepartementet en pressträff om EU:s telekompaket. Där kommer infrastrukturminister Åsa Torstensson att ge sin bild. Tyvärr är bloggare inte välkomna, men vi får väl hoppas att journalisterna ställer många och begåvade frågor.
Här är några förslag...
1) Om telekompaketet är så harmlöst som Torstensson påstår – hur kommer det sig då att den franska regeringen hänvisar till skrivningar i paketet för att rättfärdiga avstängning av fildelare och Hadopi-lagen?
2) Sverige och minsterrådet har varit negativa till tillägg 138/46 som säger att fildelare inte skall få stängas av från internet utan rättslig prövning. Nu har ministerrådet bytt fot och är tydligen positivt till tillägget. Vad (mer än språkliga korrigeringar) har förändrats? Har Sverige också bytt åsikt nu?
3) I telekompaketet talas om "lawful content". Vad exakt innebär detta? Skall frågan om vad som är "lawful" avgöras i förhand eller i efterhand? Av vem? Och hur? Vilka blir konsekvenserna?
4) Det som tidigare kallades "traffic management policies" (en teknisk fråga om kontroll av trafikflöden) i telekompaketet heter nu plötsligt "conditions limiting access to and/or use of services and applications", vilket uppenbarligen handlar om något annat. Vilka tjänster och applikationer är det som skall begränsas? Varför? Hur? Och av vem?
5) Vad i den ursprungliga texten för tillägg 166 är det som Sverige inte kan köpa?
Texten löd "Member States shall ensure that any restrictions to users' rights to access content, services and applications, if they are necessary, shall be implemented by appropriate measures, in accordance with the principles of proportionality, effectiveness and dissuasiveness. These measures shall not have the effect of hindering the development of the information society, in compliance with the Directive 2000/31/EC, and shall not conflict with citizens' fundamental rights, including the right to privacy and the right to due process."
(Texten i denna fråga innebär förvisso en hel del överstatlighet. Men enligt min mening inte mer än vad som krävs för att möta andra dåliga skrivningar av just överstatlig karaktär.)
Om Torstensson eller någon av hennes medarbetare läser detta, så vore det trevligt att få svaren både på pressträffen (som också sänds på nätet) och här i kommentarsfältet.
En länk till denna bloggpost har sänts in till den adress för frågor som departementet har satt upp inför pressträffen.
2009-05-04
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Har via e-post ställt liknande frågor + den om hur Åsa ställer sig till nätneutralitet i Norges definition.(vilket i mina oskolade ögon är snarlik 166:an)
SvaraRaderaNär man läser det här med "lawful content" är det viktigt att tänka på att upphovsrättslagen inte begränsar "content" utan snarare vissa handlingar med detta innehåll. Det kan vara olagligt att sprida ett verk till någon man inte känner samtidigt som det kan vara lagligt att sprida verket till ens syster. Det är inte detta "content" i sig som dikterar huruvida det är lagligt eller ej, utan både handlingen, relationen mellan de som är involverade och huruvida de har tillstånd från rättighetsinnehavare. Så helt frånsett att nätoperatörerna inte ska påverkas av vad för innehåll som går i deras nät, så är "lawful content" en mycket olycklig term.
SvaraRaderaOm det är någon journalist som vill skaffa sig litet mer bakgrundsinformation så är Iptegrity en ypperlig källa (bläddra ner litet och klicka på "Read more" för inläggen som är av intresse).
Det är också viktigt att förstå att "slutanvändarnas fundamentala rättigheter" inte inbegriper att slippa betala för sig eller att inte följa avtal, som vissa har påstått. Det handlar om mer grundläggande rättigheter.
"Bland förespråkarna för Ipred finns enligt tidningen bland annat socialdemokraterna Göran Färm och Carina Ohlsson, folkpartisterna Marit Paulsen och Cecilia Wikström, moderaterna Gunnar Hökmark, Hans Wallmark, Anna Ibrisagic och Christofer Fjellner och kristdemokraterna Ella Bohlin och Sofia Modigh."
SvaraRaderaWTF?!
http://www.svd.se/nyheter/politik/euvalet2009/artikel_2833117.svd
Henrik Hansson, politiskt sakkunnig hos infrastrukturminister Åsa Torstensson, motsäger sig själv i en artikel på Expressen, om ifall operatörerna ska bli ansvariga för det deras kunder gör på Internet. Jag har bloggat: http://nilsholmlov.wordpress.com/2009/05/04/forvirring-i-regeringen-om-telekompaketets-innebord/
SvaraRaderaUppgifter som kom fram på seminariet:
SvaraRaderaKonsumentskyddet består av tre delar:
* bättre information om tjänsterna
* tillgänglighet för personer med funktionshinder
* vid säkerhetsbrister ska den personlig integriteten skyddas
Exempel på konsumentskyddet är att det ska krävas samtycke för att lagra cookies. Sverige tycker att det är bökigt med popup-fönster för att godkänna och vill därför att en browserinställning ska kunna räknas som samtycke.
Känns det inte jättetryggt?
Nätoperatörerna har alltså rätt att filtrera och blockera protokoll och tjänster i näten och på så vis segmentera internet, men vi medborgare får i alla fall information och koll på våra cookies...
Man tar sig för pannan.
fyra av fem stolar stod tomma, men ändå tillåts bara de med pressleg att komma...
SvaraRadera"Lawful content" står fortfarande med i rådets gemensamma ståndpunkt, till skillnad mot vad Näringsdepartementet sade idag.
SvaraRaderaNils H: Nu har Expressen-artikeln ändrats...
SvaraRaderaDet känns som att begreppet LAWFUL CONTENT är påverkat av den kontinentala rättsordning som bygger Code Napoleon. Lite förenklat bygger den på principen att allt är förbjudet som politikerna inte explicit har tillåtit. I den Anglosaxiska Common Law utgår man från motsatt princip – att allt är tillåtet som inte är explicit förbjudet.
SvaraRaderaNär Code Napoleon tillämpas på t.ex. livsmedel och kosttillskott blir resultatet s.k. positiva listor, dvs. listor på alla tillåtna ämnen och där allt som inte finns med på listan är förbjudet. Om man vill skrämmas riktigt mycket kan man tänka tanken på vad som händer om man använder positiva listor för Content (t.e.x. bloggar och webbsajter).
Jag har fått ett mail med svar:
SvaraRadera--->
Hej och tack för din frågor!
1) Om telekompaketet är så harmlöst som Torstensson påstår – hur kommer det sig då att den franska regeringen hänvisar till skrivningar i paketet för att rättfärdiga avstängning av fildelare och Hadopi-lagen?
Svar: Vi känner inte till vilka skrivningar den franska regeringen i så fall har hänvisat till och det är en fråga som rimligen bör ställas till den franska regeringen.
2) Sverige och minsterrådet har varit negativa till tillägg 138/46 som säger att fildelare inte skall få stängas av från internet utan rättslig prövning. Nu har ministerrådet bytt fot och är tydligen positivt till tillägget. Vad (mer än språkliga korrigeringar) har förändrats? Har Sverige också bytt åsikt nu?
Svar: Tillägget skulle inneburit en rad andra problem, t.ex. fanns det en risk i att domstolsprövning skulle krävas även för civilrättsliga avtal och i andra situationer som skulle kunna försvåra polisarbete i helt andra sammanhang än fildelning. Nuvarande skrivning är bättre balanserad och hänvisar på ett tydligt sätt till konventionen om mänskliga rättigheter.
3) I telekompaketet talas om "lawful content". Vad exakt innebär detta? Skall frågan om vad som är "lawful" avgöras i förhand eller i efterhand? Av vem? Och hur? Vilka blir konsekvenserna?
Svar:
Formuleringarna om ”lawful content” handlar om att medlemsstater har valfrihet att ålägga internetleverantörer att informera om upphovsrätt på Internet, vilket de i och för sig kan göra redan idag. De nya skrivningarna innebär således inga förändringar jämfört med dagens regelverk. För svensk del är det inte aktuellt och därför har vi inte haft anledning att fundera på hur det praktiskt skulle gå till. Vi har konstaterat att medlemsstaterna har möjlighet redan idag att göra detta och Telekompaketet innebär således ingen förändring.
4) Det som tidigare kallades "traffic management policies" (en teknisk fråga om kontroll av trafikflöden) i telekompaketet heter nu plötsligt "conditions limiting access to and/or use of services and applications", vilket uppenbarligen handlar om något annat. Vilka tjänster och applikationer är det som skall begränsas? Varför? Hur? Och av vem?
Svar: Skrivningen innebär att om medlemsstaterna tillåter att begränsningar görs måste slutanvändarna informeras.
5) Vad i den ursprungliga texten för tillägg 166 är det som Sverige inte kan köpa?
Texten löd "Member States shall ensure that any restrictions to users' rights to access content, services and applications, if they are necessary, shall be implemented by appropriate measures, in accordance with the principles of proportionality, effectiveness and dissuasiveness. These measures shall not have the effect of hindering the development of the information society, in compliance with the Directive 2000/31/EC, and shall not conflict with citizens' fundamental rights, including the right to privacy and the right to due process."
(Texten i denna fråga innebär förvisso en hel del överstatlighet. Men enligt min mening inte mer än vad som krävs för att möta andra dåliga skrivningar av just överstatlig karaktär.)
Svar: Förslaget hänger samman med tillägg 138 och med de problem som finns kring detta tillägg. För övrigt kan jag hänvisa till svaret på den skriftliga frågan som Karl Sigfrid ställde om just dessa två tillägg i höstas.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dtyp=frs&rm=2008/09&dok_id=GW12201&nr=201
mvh
Henrik Hansson
Politiskt Sakkunnig
hej, får jag lägga svaren här?
SvaraRaderahttp://werebuild.eu/wiki/index.php/Fr%C3%A5ga_n%C3%A4ringsdepartementet
Absolut!
SvaraRaderaGjort!
SvaraRaderaTjena Hax och alla andra,
SvaraRaderaTalade precis i plenum om telekompaketet. Det är i stora delar en framgång. Jag hade gärna sett att vi hade fått igenom tydligare regler för konkurrens och mångfald. Frågan om att stänga av användare, som inte berörs i lagförslaget men som har diskuterats inte minst från franskt håll, har fått en tydlig lösning. Det ändringsförslag som kallas 138 har jag och andra drivit igenom nu står i början i den första paragrafen, med de krav på rättslig process som måste uppfyllas enligt grundläggande konventioner. Även i konsumentdelen av paketet finns detta nu inskrivet. Det är i vår grupp vi har kunnat driva igenom ett brett stöd som gjort detta möjligt och det var för mig som ordförande i den grupp som beslutade om inriktningen i denna fråga ett krav att en kompromiss skulle kunna samla de stora partigrupperna och rådet, med det syfte som fanns i 138. Det är nu fixat.
Därutöver ökar användarnas frihet genom större valfrihet och mångfald. Vi har säkrat större konkurrens på telekommarknaden och på nätet. Vi har nu en lagstiftning som inte accepterar Telias kvarvarande faktiska monopol hem till hushållen. Det kommer därmed bli lättare att byta operatörer och välja nya tjänster.
Vi har lagt fast att konkurrens ska råda över de nya frekvenser som öppnas genom digitala sändningar och vi har fått parlamentet bakom oss att klargöra medborgarnas rätt till internat och frihet på nätet.
Nu finns det inget hot om regler som innebär att användare kan avstängas utan en rättslig process som uppfyller grundläggande rättighetskrav. Jag är stolt över att ha fått igenom klara regler som klargör vad som ska gälla. Det är ett framsteg som vi moderater har drivit igenom.
Det framsteget vill jag inte vi ska förlora genom att nu underkännna paketet i dess nuvarande skick.
När jag och andra väl har fått igenom de klargöranden som krävs, och som EU kan göra enligt fördraget, vore det jättekonstigt att riskera det genom en text, den så kallade 166, som inte uttrycker något annat syfte men som innebär att EU-lagstiftning skulle ta överhanden över utformningen av svenskt rättsväsende och den form av juridisk process som vi har. Det vore vare sig att värna internets frihet eller den avgränsning av kompetens mellan EU och medlemsstater som jag bestämt värnar om.
Skulle trots detta det ändringsförslag som det handlar om gå igenom fortsätter förhandlingarna. Då får vi för det första inte de liberaliseringar som stärker användare under överskådlig tid, men vi riskerar också en annan debatt kring de frågor som Internets frihet handlar om. Jag vet att många vill lägga till ytterligare kring det som är tillagt, men det skulle inte innebära något tillägg, bara en fördröjning och en risk.
Det jag har uppnått vill jag inte riskera, och hoppas de som värnar både Internets frihet och konkurrens och mångfald gillar det resultat som har krävt ett viss arbete och inte så lite konflikter för att nå vägen till tydlighet. Det är bara genom att ena den största gruppen i parlamentet som det har varit möjligt att nå detta resultat.
Samtidigt är jag förvånad över att Eva Britt Svensson från vänsterpartiet vill införa en överstatlighet när det gäller hur Sveriges rättsväsende och straffrätt ska fungera. Hennes ändringsförslag innebär i praktiken att hon agerar för ett Lissabon III, med en överstatlighet som ingen hitintills har krävt, samtidigt som hon säger sig vara emot Lissabonfördraget. I förlängningen innebär det om hon skulle få sin vilja igenom att franska krav på svenskt rättsväsende skulle kunna få en majoritet någon gång i framtiden. Det är befängt att en EU-motståndare kämpar för att utvidga EU-makt över svenskt rättsväsende. Tycker jag, och det gynnar inte Internets frihet.
Gunnar