Telekompaketet hösten 2009

Både SvD och DN har i dag uppföljningar om Sveriges roll i den fortsatta behandlingen av EU:s telekompaket.

Tidigare har Sverige och infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) sagt att Sverige är emot avstängning av fildelare (och ev. andra) från internet. Ändå har vårt land vägrat stödja linjen att om ett land ändå beslutar om sådana lagar och regler – då får avstängning inte ske med mindre än att varje fall i förväg prövas i domstol.

Och nu blir Sverige ordförandeland i EU. Det förändrar Torstenssons roll. Till SvD säger hon "För mig handlar det nu om att jag träder in i ett ordförandeskap och ska ta ansvar för ministerrådets samlade position, det är mitt uppdrag. Det är 27 länders ståndpunkter som jag tar med mig för att hitta en överenskommelse i den förlikningsprocess vi nu går in i med parlamentets representanter."

Det betyder alltså att hennes hållning i frågan kommer att bli ännu vagare. Nu skall hon även representera länder som Frankrike (där lagar om avstängning redan har stiftats men för tillfället stoppats av författningsdomstolen) och Storbritannien (som har planer på att införa liknande lagar).

Om Sverige under det senaste året har varit ointresserat av internetanvändarnas rättigheter i EU, så kan vi nu räkna med att det blir ännu värre.

Det finns visserligen en poäng i regeringens linje att "EU inte får fatta beslut där nationell lagstiftning körs över". Men problemet är att man släppte in upphovrättslobbyn och andra särintressen i arbetet med telekompaketet. I och med detta förgiftades paketet av skrivningar som öppnade för en avstängning (och en del annat elände). Principbrottet är alltså redan ett faktum. Enda sättet att vara säker på att stoppa detta är med ett motbeslut – det vill säga det omstridda tillägg 138.

Dessutom brukar EU aldrig dra sig för att köra över nationell lagstiftning i andra ärenden. Tyvärr. Så det är nästan lite rörande att se ministerrådets nyvakna omtanke om den nationella suveräniteten i just detta fall.

Det grundläggande problemet är alltså att EU över huvud taget släppte in särintressen i lagstiftningsarbetet. Jag har inget emot att det bedrivs lobbyverkamhet och att alla inblandade parter kan få framföra sina synpunkter. Men när man gav upphovsrättsadvokaterna direkt inflytande över en lagstiftning som från början var tänkt att endast handla om teknik och konkurrens på teleområdet – då gick allt fullständigt över styr.