2010-09-08

Datalagringen: Böter är billigare!

De etablerade riksdagspartierna hävdar ju – med varierande grad av engagemang – att Sverige måste införa datalagringsdirektivet / teledatalagringen. Annars tvingas vi betala böter till EU. Hur är det nu med den saken?

Enligt dagens DN-artikel kan det bli fråga om böter på 27 miljoner kr.

Att implementera datalagringsdirektivet och införa teledatalagring är betydligt dyrare.

Enligt den läckta lagrådsremissen (som finns på Wikileaks) skulle rättsväsendets kostnader bli 20 miljoner kronor per år. (Samma kostnad som i dag.) Post & Telestyrelsen kommer att behöva 2-3 miljoner extra per år. Det var vad skattebetalarna får stå för.

Sedan har vi kostnaderna för internetoperatörerna. Baserat på en operatör som har 10 procent av marknaden kan man extrapolera fram en total kostnad för alla svenska operatörer. Den är c:a 100 miljoner kr för att bygga upp teledatalagringen och c:a 30 miljoner kr för underhåll och drift per år. Detta är pengar som måste tas ut från kunderna. (I en prispressad bransch kan detta mycket väl komma att bli mindre operatörers undergång.)

Det är alltså betydligt billigare att strunta i att implementera datalagringsdirektivet och ta böterna. Plus att det är det rätta att göra – att försvara svenska folkets rätt till privatliv.

Man skall även hålla i minne att Sverige är nettobetalare till EU, så de kan inte hota oss med speciellt mycket, i konkreta termer...

7 kommentarer:

  1. En kvarts miljard kostade det i Danmark (för operatörerna - statens kostnader tillkommer):
    http://computersweden.idg.se/2.2683/1.125298
    Eftersom Sverige är ett större land blir det väl ännu dyrare här.

    Frågan är om böterna på 27 miljoner är en engångskostnad eller om det blir fler böter sen. Hur som helst tycks böterna bli billigare.

    SvaraRadera
  2. Den information vi fått på EU-nämnden är att de förväntade böterna är ungefär 300 000 kronor om dagen, eller 100 miljoner per år. Domstolen kan dock välja att sätta ett högre bötesbelopp om de vill.

    De 27 miljonerna är så vitt jag förstått ett engångsbelopp som kommer utöver detta.

    Vad gäller spekulationer om bötesstorleken är det svårt att utesluta att domstolen är lika bra som Hax på att räkna.

    Böter förutsätter dock att vi fälls i domstolen. Jag tycker det är värt att driva frågan till domstol en gång till. Men det förutsätter förstås att vi har en regering som inte bara lägger sig platt för Bryssel och erkänner sig skyldig som Alliansen gjorde.

    SvaraRadera
  3. @Max Andersson

    Jag upprepar vad jag skrev i en tidigare tråd:

    Sverige betalar mer i bidrag till EU än vi får tillbaka. Om Sverige blir bötfällt för ett beslut riksdagen tar kan vi vägra betala, reducera våra bidrag med bötesbeloppet eller helt enkelt försena utbetalningarna av bidragen.

    SvaraRadera
  4. Professor Pelotard
    Är det inte enklare att bara gå ur direkt?

    SvaraRadera
  5. @Max Andersson

    Billigare att gå ur direkt?

    Ja, f.o.m. den 1:e juni i år fattades första röstningen i en föreslagen ändring av grundlagen. Vissa saker bra, andra dåliga.

    Dåliga saker är att offentlighetsprincipern kraftigt beskärs eller avskaffas.
    Och att vårt medlemskap i EU fästs i grundlag.
    Blir det helt outhärdligt har vi alltså minimi 8 års latens att ens kunna göra bruk av vår rätt att gå ur f.o.m. andra omröstningen nästa mandat...

    SvaraRadera
  6. Det känns å andra sidan ganska trist att behöva betala för något vi inte ville ha från början. Jag håller med om att det skönt att slippa DLD, men varför skulle vi betala böterna? Andra prominenta EU-länder har väl tidigare helt sonika hoppat över den detaljen när de blev bötfällda...

    SvaraRadera
  7. @Max Andersson

    Naturligtvis skulle jag föredra att Sverige lämnade EU idag, men det behövs inte för att undvika teledatalagringsdirektivet.

    Du - liksom så många andra - har inte förstått hur EU fungerar.

    Det värsta som kan hända, det som aldrig får hända, är att ett land lämnar EU. Det skulle betyda att "historien" går baklänges. Alltså har länder som vågar att stå på sig nästan alltid fått igenom sina krav.

    Ex: Frankrike och "de tomma stolarna", Frankrike och Tyskland som först bröt mot Maastrichtkriterierna, Slovakien som vägrar att delta i det grekiska räddningspaketet etc, etc, etc.

    SvaraRadera

Kommentarsfältet är stängt, medan jag är offline augusti 2017 och ett år framöver.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.