Här är en sak som vi bör hålla ögonen på...
EU-Kommissionen vill ge folk rätt att "raderas" från internettjänster, typ Facebook. Detta efter att många blivit upprörda över att deras uppgifter cirkulerat på nätet, efter det att de avslutat sina konton. Läs mer hos Aftonbladet »
Det går att förstå. Men det är inte helt oproblematiskt. Var sätter man gränsen för vad som skall raderas? Vilken slags information? På vilka siter? Det finns redan exempel på att folk vill ha uppgifter på nyhetssiter, bloggar och andra websidor raderade. Uppgifter som kan vara relevanta och av allmänintresse. Läs mer hos TechDirt »
Sedan har vi naturligtvis även frågan om "bevisat" felaktiga uppgifter på nätet. Till exempel ligger artiklar som har blivit fällda av Presens Opinionsnämnd ofta kvar på tidningarnas nätsidor – utan uppgift om att de är felaktiga. Man kan nog tycka att det är rimligt att information som har lagts ut inte censureras i efterhand. Men man kan också tycka att det borde vara ett anständighetskrav från tidningsföretagens sida att lägga upp information om felaktigheter och fällningar i direkt anslutning till artiklarna. För ingen är ju betjänt av att felaktig information dyker upp i den gigantiska, länkade databas som internet är. I vart fall inte om det är lätt att hänga på en varningslapp. Läs mer på Second Opinion »
Detta är en svår balansgång. Människors rätt till privatliv, som bör värnas, i ena vågskålen. Tryck- och yttrandefriheten, som också är oerhört viktiga värden, i den andra.
Men här finns också en klar gräns. Det händer att politiker, företag, kändisar och myndigheter vill ha bort information från nätet – inte för att den är fel, utan bara för att den är jobbig. Det innebär en censur av information, ett tillrättaläggande av historieskrivningen och det är ett hot mot det fria ordet. Och det finns skäl att tro att glidningar åt det hållet är på tapeten...
Du glömde nog en viktig detalj. Det måste ändå vara skillnad på information OM dig och information FRÅN dig.
SvaraRaderaFolk accepterar galna avtal eller struntar i att läsa dem. Har du klickat i att du accepterar sajtens villkor så har du ingått ett avtal av fri vilja och ska inte gråta hos mamma staten sen om att de ska radera det du frivilligt lämnat ifrån dig.
SÄPO har med all säkerhet haft full koll, vilket man självklart inte låtsas om. Det här är business as usual i underrättelsevärlden och det är bara larvigt att skria som stuckna grisar i högan sky.
SvaraRaderaVÄSENTLIGT här är signalen om USA:s minskande makt i världen. Den nordiska länderna passar på att distansera sig, vilket iofs är MYCKET klokt. Man behövde av politiska skäl en lämplig förevändning, och här kom den.
DETTA är vad affären VÄSENTLIGEN handlar om. Dunkla krafters tysta smarta spel bakom offentlighetens intelligensbefriade kackalorum.
Beatrice Ask lite taffliga agerande kontrasterar fördelaktigt mot gastandet i våra grannländer. Hon får Godkänt avmig.
Nu väntar vi på Finland, som av tradition brukar behärska sig och ligga lågt.
---
Bra poäng av föregående kommentator.
Det är allvarligare med utpressning med hot om att avslöja något än ett faktiskt offentliggörande.
SvaraRaderaOfta när något offentliggörs utan synbar orsak, till exempel nu senast om kungens tidigare vilda leverne, så tänker jag att det är ett felslaget försök till utpressning.
Det är ingen svår balansgång. Myndigheter ska inte inte ha några möjligheter eller rättigheter till censur. Människor klarar inte av att ha sådan makt utan att missbruka den.
SvaraRaderaYtterligare en sak som folk bör komma ihåg innan de klickar i "acceptera"-rutan och publicerar sitt liv är att Facebook med flera gratis-sajter inte är välgörenhetsorganisationer. På något sätt ska pengarna in till personal, aktieägare och bandbredd och det enda företagen kan sälja är användarna. De säljer din tid till reklam, ditt beteende via appar etc eller helt enkelt den information du lämnar ifrån sig.
SvaraRaderaEn gång i tiden köpte Eniro informationen om mitt mobilnummer från Telia. Eftersom det är de två företagen som handlar med informationen är det deras sak att kvalitetssäkra och underhålla varan, inte min. Alltså låter jag Eniro fortsätta hänvisa mobilnumret till adressen jag lämnade för fyra år sedan.
Sammanfattning: Se varje interaktion med sajterna lika strikt affärsmässigt som med din lokala ICA-handlare.
...
Kraxpelax: tackar för berömmet.