2011-08-04

Patentdebatten tar fart i USA

I akademia och marknadsliberala kretsar i USA har det länge förts en intressant diskussion om problemen med patent, upphovsrätt och intellektuell egendom.

Nu hakar den internationella affärsvärldens liv- och husorgan – The Economist – på debatten.

Läs artikeln Patents against prosperity på The Economists hemsida. Här beskrivs problem som till exempel "patenttroll" och "patentinfarkter" – som hindrar utveckling, innovation, företagande och tillväxt. Ett citat...

"At a time when our future affluence depends so heavily on innovation, we have drifted toward a patent regime that not only fails to fulfil its justifying function, to incentivise innovation, but actively impedes innovation. We rarely directly confront the effects of this immense waste of resources and brainpower and the attendant retardation of the pace of discovery, but it affect us all the same. It makes us all poorer and helps keep us stuck in the great stagnation."

Läs denna text. Och ta gärna en titt på en del av det bakgrundsmaterial som artikeln bygger på:

NPR: When Patents Attack (intressant läsning plus ett lättlyssnat radioreportage från NPR News)
Julian Sanchez: Good Defensive Patents Are Bad Patents
SSRN: The Myth of the Sole Inventor

I sammanhanget vill jag även rekommendera denna podcast från Econ Talk / Libary of Economics & Liberty: Boldrin on Intellectual Property.

Tänk om vi kunde få en liknande – saklig och sansad – debatt om patent och IP även här i Sverige och EU.

12 kommentarer:

  1. Att utveckling och ekonomi hämmas pga detta inser inte sidan som tror att intellektuell egendom är samma sak som fysisk egendom. Oavsett argument så faller dom i princip alltid tillbaka på att allting som någon kallar egendom ÄR egendom.

    Hur motar man bort liknande dumheter egentligen? Är det enbart missförstånd eller är dom verkligen så oinsatta i vad det skapar för problem? Hoppas dom att det ska ge jobb åt advokater?

    Om USA svänger så finns dock ingen anledning för resten utav världen att införa mjukvarupatent. Det bästa som den kommande krisen skulle kunna föra med sig vore att USAs politiker blev tvungna att jobba på hur man verkligen skapa möjligheter för innovation istället för att bara pumpa in pengar i krisdrabbade företag. En översyn utav IP-lagarna vore ett bra ställe att börja på.

    SvaraRadera
  2. Problemet är att politikerna inte försåtr vad det innebär att ta patent på en algoritm.

    De vet inte vad en algoritm är. Men ingen politiker skulle tycka att det vore vettigt att ta patent på 1+1.

    SvaraRadera
  3. Nu är det mesta här på den lilla ön långt ifrån högteknologi. Vi försöker med enkla medel vara jordnära och leva miljövänligt så gott det går.

    Men det pågår intressanta utvecklingsprojekt av helt nya idéer såväl utveckling av koncept och tillämpningar. Miljön i sig på ön är synnerligen lämpad för kreativitet och tänkande. Per årsgenomsnitt sett självförsörjande med grön energi (sol- och vindkraft).

    Vi bor granne med "en guldgruva", den omfattande idérikedom som trots allt finns i Tyskland. Jag tänker på patentdatabaser och främst utgångna patent, dvs äldre än 20 år. Vad kan vi göra med de i många fall värdefulla kunskaperna som återfinns drygt 1 timme bort med färjan eller endast få sekunder via internet?

    Påfallande ofta ser man att patenten har sökts och beviljats för tidigt. Material och ekonomiskt riktiga tillverkningsmetoder har inte funnit tillgängligt. Den en gång "nya tekniken" har inte fått lyftkraft och det hela har gått till spillo, ibland också affärsmässigt sett. Färre uppfinningar är lönande men till gengäld kanske de drar in väldigt mycket pengar.

    Att kombinera gammal känd teknik och lyfta upp det till nya höjder är också utveckling. Men eftersom det handlar om gammal teknik går det inte att patentskydda. Vad skall man i så fall göra? Är den användbara tekniken helt värdelös? Nej, i det fallet tror jag satsningar på en nytänkning som tål att diskuteras politiskt kan i längden vara lönande för oss alla. Vad kan vi göra?

    SvaraRadera
  4. araneo: I de väldigt många fall så är patent i IT-världen rent utav självklara. När du inte längre kan lansera ett ny idé utan att bryta mot hundratalet patent så har vi ett stort problem. Och problemet är inte att patenten beviljats lite för tidigt utan att dom beviljats överhuvudtaget.

    Mjukvarupatent är de värsta patenten i det att du i mångt och mycket är väldigt begränsad i hur du kan lösa ett problem för att åstadkomma en viss funktionalitet.

    Jämförelsen med maffiametoder håller väldigt bra.

    SvaraRadera
  5. @Ssargon
    "... När du inte längre kan lansera ett ny idé utan att bryta mot hundratalet patent så har vi ett stort problem."

    Förvisso är det så. Men det är nästan lika lätt att inte bryta mot andra patent genom att lägga till en extra kodsnutt någonstans.

    Exempel: Den franska journalisten Roland Moreno som beviljades patent för smarta chips s.k "smart cards". Idag är han rik som et troll. Tekniken används världen över.

    Han missade en grej, eller rättare sagt hans patentadvokater gjorde det. De sökte bara patent på synkron överföring till det elektroniska chipset. Så fort patentet beviljades och blev offentligt sökte japanerna patent på exakt samma teknik som Moreno hade gjort. Den enda skillnaden var att japanerna hade lagt till ett enda a i en i övrigt blåkopia av Roland Morenos ansökan.

    Japanerna sökte patent på asynkron överföring. Även de har tjänat en väldans massa pengar.

    SvaraRadera
  6. araneo: Det är inte så enkelt att man bara kan "lägga till en kodsnutt" för att komma förbi ett patent som är så grovt att det t.ex kan användas mot alla program i en mobiltelefon som har en uppdateringsfunktion eller en funktion för köp utav extratjänster i applikationen.

    Det artiklarna visar, uppbackat utav en analys utav en hel drös patent, är att nästan allting som har med internet att göra återfinns i ett eller flera patent oavsett hur trivialt det än är.

    Detta är inga nyheter och de flesta som jobbar med mjukvaruutveckling vet att mjukvarupatent är ett väldigt stort problem för mindre och mellanstora företag. Vi som jobbar med det är också smärtsamt medvetna om att det inte bara är att ändra lite i koden då patenten oftast är skrivna så abstrakt att det kan passa in på flertalet olika användningsområden. Detta utan att patentet i sig hjälper till att föra ut en endaste produkt på marknaden.

    Vi blir alla fattigare pga dessa parasiter som inte själva utvecklar produkter utan nöjer sig med att idka utpressning mot de som faktiskt gör det.

    SvaraRadera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. Problemet är att mjukvarupatent (vilket har de absolut vidrigaste fallen utav patent i mina ögon) väldigt sällan syftar till att föra ut en vissa kunskap till resten utav världen och iom detta få betalt med royalty. De syftar nästan bara till att vara först med att få ihop en beskrivning som ser okay ut för en jurist samtidigt som den är tillräckligt vag för att kunna passa in på så många användningsområden som möjligt rent tekniskt.

    Det handlar inte om uppfinningar utan om rena beskrivningar. Ibland utav saker som redan görs på marknaden. Allt för att parasitera eftersom "uppfinnaren" inte själv klarar av, orkar eller vågar bygga en affärsrörelse kring idén.

    Ren och skär maffiaverksamhet understödd utav staten.

    Jag är glad att många börja få upp ögonen för hur detta påverkar samhället och utvecklingen.

    SvaraRadera
  9. Nu skall vi inte hacka på några idémakare, uppfinnare. Här har vi som exempel Andrea Rossi med "kall fusion" som kan vara till nytta för oss alla. Skall vi bara rakt av stjäla frukterna av hans arbete?

    Att nedvärdera och trampa på människor som Rossi, m.fl . bara för att de sysslar med idéutveckling, forskning och uppfinningar. Dvs i första omgången något "ogripbart" för gemene man. Det tycker jag är en smula självupptaget. Vem är det som i så fall skadar och blockerar utvecklingen som vi alla så väl behöver?

    Att patentsystemet är föråldrat och behöver göras helt om förstår nog de allra flesta.

    Musik- och den kapitalstarka filmindustrin klagar i högan sky över piratkopiering. Men vart går gränsen egentligen för att något skall betraktas som kopia? Hur mycket får jag förändra, respektive förstöra för att föremålet ifråga inte längre skall kunna betraktas som en kopia? Bloggade tidigare om det.

    "Det får mig att fundera över hur långt sträcker sig upphovsrätten? En biofilm inkl. allt på dvd är på drygt 4,3gb i filstorlek, vilket är tungt att överföra via internet även fast det går. Därför packas rippade filmer ihop till mer lätthanterliga 700mb vilket är enklare att fildela. Att packa ihop, komprimera en fil innebär att det förstörs en massa datainformation och även om resultatet påminner är det inte helt detsamma som originalet, långt ifrån (4,3gb –> 700mb)."

    Hur mycket får man ta bort, 50%? Tar du bort hälften av en Rolexklocka är det väl inte längre en Rolex? Vad är det då mer än en dåligt gjord kopia? Den har inte längre Rolex-klockans fulla funktion.

    SvaraRadera
  10. Lyckligtvis verkar det inte finnas någon överhängande risk för mjukvarupatent i Europa. Dessa förkastades av Europaparlamentet den 6 juli 2005 med 648 röster mot 14 (Wiki). Men om man tycker den här frågan är viktig, vilket jag gör, så skall man undvika att rösta på M och S som stödjer mjuka patent.

    SvaraRadera
  11. mrKafka: Problemet är att utslaget från EP har tolkats väldigt konstigt utav det europeiska patentverket om jag inte kommer ihåg fel.

    SvaraRadera
  12. @araneo

    "Hur mycket får man ta bort, 50%? Tar du bort hälften av en Rolexklocka är det väl inte längre en Rolex? Vad är det då mer än en dåligt gjord kopia? Den har inte längre Rolex-klockans fulla funktion."

    Tja, där har vi ett av problemen. Enligt de flesta definitionerna man kan tänka sig är den rippade kopian på TPB ej längre en kopia alls.

    Problemet är att en subjektiv bedömning används. D.v.s. att om verket går att igenkänna blir det olagligt.

    Vilket tyvärr kastar hela begreppet "tolkning" ut genom fönstret. Vissla eller spela en musiksnutt tillräckligt bra så borde du enligt den definitionen åka fast för spridning (vilket man även försökt sig på).

    "Skall vi bara rakt av stjäla frukterna av hans arbete?"

    Om alternativet är att Apple, Nokia och HTC skall kunna låsa upp varandra i dyrbara patentstrider om vem som äger rätten till en rektangulär kommunikationsutrustning med pekskärmsfunktion så, ja, då får uppfinnaren av fungerande kall fusion finna sig i att hans belöning lär bli som den Linus Torvalds fick.

    Det vill säga att han förmodligen med ett recept på fungerande kall fusion i framtiden skriver sin egen lönesedel hos något av de hundratals företag som vill kunna skylta med att ha honom anställd.

    Paternitetsrätten är extremt viktig då erkännande för att ha skapat något otroligt eller omvälvande är värt hur mycket som helst för den egna karriären. Men vad gäller idéer och patent håller jag nog mer med Thomas Jeffersson.

    Patent är - över hela brädet - en usel idé.

    Hela open source-sektorn kan ses som en rungande falsifiering av hypotesen att patent är vare sig nödvändiga eller önskvärda för att driva utvecklingen framåt eller för att gynna den kreative uppfinnaren.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.