Presidentval i Frankrike, parlamentsval i Grekland, delstatsval i Tyskland och lokalval i Italien. Det händer mycket nu.
I Sverige hålls partiledardebatt i SVT, där socialdemokraternas Stefan Löfven för första gången kommer att möta de andra partiledarna i ett större publikt sammanhang.
Jag har mina onda aningar.
Löfven är lågmäld och resonerande. Han ger sig ogärna ut på tunn is. Och han stryker storföretagen medhårs, medveten om att det är företag som skapar jobb, resurser och tillväxt.
Det blå lagets ledare, Fredrik Reinfeldt, har också en lågmäld och resonerande profil. Det är denna kombination som gör mig lite nervös.
Det kan naturligtvis hända att väljarna somnar eller stänger av. Det kan bli tråkigt som att se målarfärg torka.
Ett värre scenario är att Löfven och Reinfeldt finner varandra. Att de tycker rätt bra om varandra. Att de inser att de kan "göra affärer" tillsammans.
Så här...
Mittenpartierna lever farligt. Vänsterpartiet kan ta en del röster från (s) men är kvar ute i kylan. Miljöpartiet går hyggligt, men är lika illa omtyckta i sosseleden som de själva ogillar borgarna. Och så har vi (sd) som vågmästare.
Någon rödgrön allians kommer vi inte att få se innan nästa riksdagsval. Och på den borgerliga sidan håller allianssamarbetet på att utradera småpartierna.
Så, vad vore mer "naturligt" än att Löfven och Reinfeldt börjar hålla hand lite diskret? Stabilitet i oroliga tider. Tillväxtpolitik. Jobben. Välfärden.
Det räcker med att euro-krisen går in i ett nytt dramatiskt skede, ett större terrorattentat någonstans, ryskt vapenskrammel eller så. Då har de en förevändning. Då kommer talet om att sätta nationens intresse främst. Applåderat av näringsliv, fack och några av de större tidningarna.
Sedan sitter vi där med ett (formellt eller informellt) samarbete mellan (s) och (m) som marginaliserar alla andra politiska partier. En politisk maktbas som inte går att rubba. Driven av pragmatism och teknokrati.
Ett sådant scenario känns fullständigt kvävande. Och på något sätt även som en naturlig följd av den utveckling mot post-representativ demokrati som vi ser, till exempel i EU. Maktapparaten konsolideras, helt enkelt...
Kom ihåg var du läste det först.
S&M kan vara kul, men inte i politiken.
Samarbetet Socialdemokrater och Moderater har pågått i decennier. Ämnen som pensioner, försvaret och flyktingfrågan.
SvaraRaderaPå torsdag 10:e maj blir Bod(s)trömsamhället fullbordat i och med den fjärde pusselbiten läggs till - Polismetodutredningen blir lag.
Övriga tre pusselbitar, Lex The Pirate Bay, IPRED, Datalagringsdirektivet.
Allt i ett samarbete mellan Socialdemokrater och Moderater.
Vad gör Piratpartiet. Sönderdemokratiserar sig i frågor som rymden och om kungens religiösa tillhörighet.
S & M behöver behöver varandra alltför mycket för att kunna samarbeta öppet. De behöver en Goldstein som de hetsa de egna leden med.
SvaraRaderaSkulle det gå upp för folk att S&M tycker like till 99% så skulle de snabbt tappa sin makt.
Det är därför de vid varje partiledardebatt avslutar med att säga "det finns två tydliga aternativ". De vill låsa folks tankebanor.
SvaraRaderaSom tur är håller allt på att implodera med Internets utbredning. Folk skaffar sig information från andra källor och genom en verkligt fri debatt.
Skulle inte även (PP) kunna falla i frestelse för "S&M" om "Finansfurstarna" bjöd på visst innehåll på hemliga konton "off shore"?
SvaraRadera> Som tur är håller allt på att
SvaraRadera> implodera med Internets
> utbredning.
Sannerligen. Det är därför som de etablerade partierna för en tynande tillvaro medan anti-etatisterna går från seger till seger.
Mja, det har ju redan hänt i Grekland, där sossar och konservativa har en ohelig allians...
SvaraRaderaFrån SVD:s ledarblogg, om partiledardebatten:
SvaraRadera"Påfallande ofta får man som känslan av att det här är två partiledare som förstår varandra. Stora partier i spetsen för mer eller mindre formaliserade samarbeten med fladdriga och bångstyriga småpartier."
Det verkar som om farhågorna besannades.
Det är i mitten all politik skapas och verkställs och det är trångt i mitten. Alla som inte vill in där kan lägga ner sin verksamhet.
SvaraRaderaFöreträdarna för mittenpolitiken har sitt starkaste vapen i deras väljares allmänna politiska ignorans och okunskap och deras beredvillighet att vilja göra som ledaren säger, i brist på att det liksom inte finns något annat som är bättre.
Alla borde veta att politik inte är en plattform för att genomföra och verkställa storslagna visioner, drömmar och radikala idéer. Det är en plattform för att bevara och muta och korrumpera rätt institutioner och att frottera sig med rätt sorts folk med rätt sorts makt.
Detta gäller så väl för högern som för vänstern. Därför är tredje vägen, liberalismen, avregleringar, individens stärkta rättigheter mot staten, stärkt äganderätt, marknaden, globalisering, frihandel och kapitalismen de enda rätta vägarna för ett land att välja.
Lyssna på Steven Pinker och Hans Rosling så förstår ni vad jag menar.
Tack för ordet!
@e/LD
SvaraRaderaJag håller helt med men problemet är att jag tror att det är många i detta land som blir skrämda av att få en större frihet, sorgligt men sant. Detta land är fullt av trygghetsnarkomaner som vill att staten ska ta hand om dem...
/A
jag skrev i kommentarerna på din blogg för flera år sedan att socialdemokraterna och moderaterna kommer gå samman, socialmoderaterna är ett begrepp som funnits längre. Det är Socialmoderaterna som har regerat vårt land hela tiden i modern tid denna fördolda enpartistat.
SvaraRaderaAlla partier vill in i mitten men var någonstans ligger mitten i politiken placerad på den politiska skalan?
SvaraRadera@Ingdahl: är frågan ironisk? Mitten är naturligtvis i mitten. Det är en punkt mitt emellan, centrerad, i förhållande till omkringliggande saker eller, som i det här fallet, politiska ytterligheter på en given skala. En definierad mittpunkt kan inte placeras nån annanstans på en skala, då är den ingen mittpunkt längre.
SvaraRaderaSåvida man nu inte ändrar innebörden av vad mitten alltid har haft för betydelse, vill säga. ;-)
Det är klart att det kan variera var mitten ligger. T.ex. ligger mitten i svensk politik långt, långt till vänster om mitten i USA på den politiska skalan.
SvaraRadera@Anonym
SvaraRadera"Skulle inte även (PP) kunna falla i frestelse för "S&M" om "Finansfurstarna" bjöd på visst innehåll på hemliga konton "off shore"?"
Det finns säkerligen folk i alla partier, även inom PP som gärna skulle sko sig om tillfälle gavs. Det blir dock inom PP ovanligt svårt med tanke på att den politik som drivs är transparens och öppenhet. Det skulle kräva en helomvändning på åtskilliga punkter i partiprogrammet och den valda politiken för att kunna lyckas, vilket luttrade PP'are skulle lägga märke till efter att vi vant oss vid att betinga vår tilltro till politiker på det sätt vi gjort.
Skulle PP i Sverige börja växa slagartat eller komma in i riksdagen då kommer X antal politiska opportunister i ett slag att vilja bli "pirater" när det väl blir ett sätt att göra karriär.
Och det får vi passa oss för så det inte är vi som sitter och kör med Centertaktiken om 40 år.
@Waldemar Ingdahl
SvaraRadera"Alla partier vill in i mitten men var någonstans ligger mitten i politiken placerad på den politiska skalan?"
När den skalan är relativ? Svårt att säga, men i det landskapet som vi talar om blir man tvungen bruka övriga partiers historiska politik som fixpunkter.
Och att använda traditionell höger/vänster som måttstock har blivit allt mer irrelevant att använda som helhetsbegrepp. I vissa frågor står M till vänster om V och i andra står S till höger om M.
Skalan kräver helt enkelt fler axlar.
Ska jag behöva vara den första att säga det: SD!
SvaraRadera"Därför är tredje vägen, liberalismen, avregleringar, individens stärkta rättigheter mot staten, stärkt äganderätt, marknaden, globalisering, frihandel och kapitalismen de enda rätta vägarna för ett land att välja."
SvaraRaderaDet är marknadsliberalism du pratar om inte liberalism.
Marknadsliberalism = Kina är bra för affärerna.
Liberalism = Kina är en askyvärd diktatur.
Ser du skillnaden?
..Avskyvärd diktatur
SvaraRaderaEller;
Luften vi andas ska privatiseras _ marknadsliberalism
Luften vi andas är en mänsklig rättighet = Liberalism
Liberalism och marknadsliberalism är undefär som dr jekyll och mr hyde och att överflytta offentligt till privat leder till slut från demokrati till diktatur lika säker som proletariatets diktatur gör det.