Rätten till privatliv - en politisk rågång

Integritet – rätten till privatliv – markerar en politisk rågång.

Antingen intar man den klassiskt liberala ståndpunkten: Att medborgarna är individer, som skall bedömas utifrån sina handlingar.

Eller också väljer man den socialistiska eller konservativa synen: Att medborgarna bör betraktas och behandlas som ett kollektiv.

Här skall sägas att i princip ingen förnekar behovet av övervakning när det gäller människor som misstänks för allvarliga brott (eller förberedelse för sådana).

Vad frågan handlar om är om man är beredd att acceptera övervakning av alla medborgare, alltid. För säkerhets skull.

I den allmänna debatten cirkulerar övervakningsfrågorna ofta kring terrorism, droger, trafficking, sexuellt utnyttjande av barn, den allmänna ordningen och liknande alarmerande ämnen.

Men skälen som anges för övervakning har inget att göra med hur vi närmar oss övervakningsfrågorna som sådana. Allt kan ursäktas och motiveras. I princip allt.

Rätten till privatliv kan inte avgöras från fall till fall. Gränserna för vad de folkvalda anser vara acceptabelt eller ej flyttas nämligen beroende på tidpunkt, samhällsklimat och plats. Vi har ingen garanti för att den härskande klassen kommer att använda övervakning endast i rimliga syften, för all tid.

Vi måste dra en gräns, som bygger på principer.

Övervakning bör endast få användas när det föreligger en substantiell misstanke om att ett allvarligt brott har begåtts eller är på väg att begås.

När denna princip har slagits fast – men först då – är vi redo att gå över till den dagliga diskussionen om vad som skall vara lagligt respektive olagligt. Vilket är en evig och ständigt föränderlig process.

Vi måste helt enkelt börja med att acceptera och respektera rätten till privatliv som en grundläggande mänsklig rättighet. På riktigt.

Att som i dag hantera övervakningsfrågorna dag för dag och fall för fall kommer tveklöst att urholka vår rätt till privatliv helt och hållet. Det räcker med en snabb blick på politiken för att få detta bekräftat.

Ett samhälle som inte respekterar medborgarnas rätt till privatliv kommer att bli ett synnerligen obehagligt, fientligt och farligt samhälle. Inte minst för de oskyldiga.

Vi – folket – måste kräva vår rätt till ett skyddat privatliv åter. Ingen annan kommer att göra det åt oss.

[In English] [Även hos Falkvinge]