En rimlig borgerlig migrations- och flyktingpolitik

Är det verkligen omöjligt att få till stånd en borgerlig migrations- och flyktingpolitik som är rimlig, no-nonsense och rättvis?

Den skulle kunna se ut ungefär så här...

• Asyl = tillfälligt skydd

Människor som söker skydd från krig och förföljelse skall kunna söka skydd i Sverige. Av humanitära skäl.

Däremot skall den som söker asyl inte automatiskt få permanent uppehållstillstånd och inte automatiskt dras in i det svenska välfärdssystemet.

Asylsökande som vill ha permanent uppehållstillstånd, som vill fortsätta bo i vårt land – de får se till att skaffa sig ett jobb, för att sedan kvala in i våra försäkringssystem som alla andra.

Asyl skall prövas regelbundet. När det inte längre finns något skyddsbehov skall flyktingarna få hjälp att återvända hem (om de inte uppfyller kraven för PUT, ovan). Prövningen måste vara rättssäker.

• Arbete = PUT

Egen försörjning skall vara nyckeln till permanent uppehållstillstånd. Det skall gälla alla, så väl vanliga migranter som flyktingar. De förväntas ta ansvar för sina egna liv och inte ligga andra till last.

Det kommer oftast att handla om arbete. Men om någon lever på egna pengar, på att någon anhörig försörjer dem eller genom att ha en svensk sponsor – då skall det också vara OK.

Öppna gränser för alla som inte ligger skattebetalarna till last, helt enkelt.

Vid grov brottslighet skall det permanenta uppehållstillståndet kunna dras in.

(Även äkta konventionsflyktingar skall kunna få PUT, men de är väldigt få.)

• Krav vid medborgarskap

Den som har permanent uppehållstillstånd och som sköter sig skall så småningom kunna bli svensk medborgare. Man skall leva efter samma regler som alla anda. Man skall respektera andra människors frihet, säkerhet, egendom och rättigheter. Och man skall acceptera att Sverige är och skall förbli en sekulär stat.

Medborgarskap är grunden för rösträtt. Medborgarskap skall inte kunna återkallas. Den som blir medborgare skall ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra svenskar.

• Det rimliga alternativet

Det ovanstående är en enkel, begriplig och rättvis modell. Den är human, respekterar individen och ger folk en chans. Alla som är bredda att bidra till det svenska samhället är välkomna. Däremot kan vårt land inte vara hela världens socialbyrå.

Men det finns problem på andra områden, som spiller över och som måste hanteras. Arbetsmarknadslagstiftningen måste liberaliseras. Bostadspolitiken måste omedelbart reformeras – så att även nya svenskar, ungdomar och vanligt folk får möjlighet att bo i våra större städer. Detta är absolut nödvändigt.

Den svenska borgerligheten måste släppa sin ängslighet i migrations- och flyktingfrågorna. Det är bara att tillämpa gamla hederliga borgerliga principer för att räta upp dagens kaotiska situation.

Tidigare bloggposter i ämnet:
En liberal invandringspolitik »
Det är inte vem man är. Det är vad man gör. »