Regeringen planerar under samma tid för 250.000 nya lägenheter. Det kommer alltså att fattas minst 210.000 bostäder. Detta om fem år, trots att bostadskrisen är akut.
I söndagens SVT Agenda försökte man ställa bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) till svars. Men man fick inga begripliga svar. Det blir inget. Det kommer helt enkelt inte att finnas tillräckligt många nya lägenheter. [Länk»]
Att politiker och byråkrater som försöker planera verkligheten ibland räknar fel och gör misstag, det är inget nytt. Men detta, att fullt medvetet planera för att hundratusentals svenska hushåll skall vara utan bostad – det är ju direkt sanslöst.
I denna soppa skall vi dessutom komma ihåg att siffrorna gäller hela landet, men att det i huvudsak är i och i anslutning till våra storstäder som behovet finns. (Människor tenderar att vilja bo där jobben finns och där ekonomin expanderar.) Så det handlar alltså inte bara om att det byggs för få lägenheter, utan även om att de som byggs inte alltid kommer att byggas på rätt plats.
Nu skall man kanske inte bara skälla på den rödgröna regeringen. Bostadsbristen har varit akut länge nu – och Alliansregeringen gjorde inget av substans, den heller.
Se även: Motpol »
Man bygger 50,000 nya bostäder i år. Varav ca 20,000 hyresrätter Den enda boendeform det egentligen är brist på, de övriga boendeformerna handlar mer om att dämpa överskuldsättning och i viss mån frigöra befintliga hyresrätter. Dock så är det samtidigt ca 9,500 hyresrätter som ombildas till bostadsrätter varje år. Dvs nettotillskottet på hyresgäster är endast ca 10,500. Sedan: Nyproduktion utgör endast 1% av det befintliga beståndet. Bokriskommittén konstaterade redan i sin slutrapport för över ett år sedan, att det i princip är omöjligt att bygga bort bostadsbristen. Det krävs att man bättre utnyttjar det befintliga beståndet. Vi har haft en utveckling i Sverige där hyresrätter blir dyrare och dyrare pga av olika politiska krav på standard, energieffektivisering, tillgänglighet osv. Samtidigt så får den grupp som efterfrågar dessa, allt sämre ekonomi (det är ju främst unga, studenter och nyanlända, som inte har höga inkomster). Till detta kommer en utveckling där vi är allt fler singelhushåll, vilket innebär att vi tar större och större boyta i anspråk per person. Det är en bostadspolitisk lyxfälla! Vi måste inse att vi faktiskt inte har råd med detta - och skapa incitament (och skapa politiska regelverk för detta) - för att man ska bo fler i samma lägenhet och/eller bygga om större befintliga lägenheter till fler mindre. Alternativt att se till att folk har fler inneboende.
SvaraRadera