Marknaden är fantastisk.
Utan någon form av centralstyrning eller överordnad planering ser marknaden varje dag till att lagom mycket sirapslimpa, polarkakor, potatislimpa, formfranska, croissanter, barkis, hönökaka, rågbröd, frallor och andra sorters bröd finns i våra affärer. Detta är en process som omfattar bland annat bönder, tillverkare av skördetröskor, kvarnanläggningar, jästfabrikörer, kryddodlare och kryddimportörer, mjölkbönder, mejerier, bagerier, transportörer och handlare. Här sker ett spontant och frivilligt samarbete som fungerar och som alla tjänar på. Den osynliga handen ordnar så att du kan köpa bröd i din affär.
Sådant klarar politiker och byråkrater inte av. Det finns de som har försökt. Resultatet blev ineffektivitet, misshushållning, prognosmissar – och brödköer.
Politiker och byråkrater kan helt enkelt aldrig ta in och bearbeta alla de faktorer och parametrar som styr en fri marknad. Politiska försök att styra produktion och utbud är dömda att misslyckas. Och varför ens försöka, när marknaden sköter allt så oerhört mycket bättre?
Ändå vill våra politiker och byråkrater lägga sig i. De älskar centralstyrning. De vill planera produktion och reglera marknader. De snedvrider den fria konkurrensen med företagsstöd och speciallagstiftning. De har åsikter om produkters utformning och egenskaper. De ger sig själva planeringsmakt och de drar sig inte ens för att reglera priser (vilket snabbt ödelägger en fungerande marknad).
Ta bostadsmarknaden som exempel. Den är politiskt styrd genom bland annat hyresreglering, planmonopol och byggnormer. Och vi har en akut bostadsbrist, som är vår motsvarighet till kommunistländernas brödköer. Misslyckandet är totalt. Ändå envisas politikerna med att vilja fortsätta styra och ställa över bostadsmarknaden. Det är fullständigt absurt.
Är det någon som på fullt allvar tror att en fri marknad inte skulle möta bostadsmarknadens behov? Att byggbolag och fastighetsägare inte skulle ta chansen att tjäna pengar på att möta en tydlig, existerande efterfrågan?
Mer makt till marknaden och mindre till politikerna – det är vägen till ett bättre fungerande samhälle, som utnyttjar sina resurser på bästa sätt. Det är dessutom ett sätt att ge dig mer makt. Som konsument är du nämligen en oerhört viktig marknadskraft, rent av den viktigaste.
Normalt brukar jag hålla med om det HAX säger, men här måste jag tyvärr säga emot, dessa argument för en fri marknad var relevanta för 50 år sedan innan IT och automatisering var utbredd.
SvaraRaderaIdag och i framtiden är det omöjligt med en "fri marknad” eftersom de organisationer med mest ekonomiska resurser "Rules the game" och de kan tekniskt enkelt utmanövrera de som har mindre resurser.
Det finns ingen fri och 'fair' marknad längre och vi kommer aldrig mer att får det,
vi har passerat detta stadium i vår mänskliga utvekling.
Se tex hur dagens börser fungerar, de företag som sitter närmast börsdatorerna, har IT resurser att fördröja insända köp/sälj order från exempelvis en stor pensionsfond och på ett par microsekunder göra massiva transaktioner till sin egen fördel med förinformationen av vilka stora transaktioner som strax kommer att göras av pensionsfonden.
Se hur en hel finansindustri skapar miljarder i vinst genom en fikitv handel av värde papper helt utan att skapa några som helst faktiska värden i samhället. Det säger sig själv att det inte håller i längden.
Se på alla företag idag, vilka har som ENDA mål att skapa absolut maximal vinst till aktieägarna med alla tillbuds stående medel.
Något är fel när företag anorektiskt självsvälter sina organisationer och fabriker i jakt på kortsiktiga vinster till sina flyktiga aktieägare som inte bryr sig ett smack om hur det går med företaget imorgon.
Något är riktigt fel när företag slutar att tillverka en vara eller tjänst som efterfrågas, eftersom företaget kan skapa större vinster genom att handla med värde papper, el priser, utsläppsrätter etc.
Vi vet varför de stora enegiföretagen är positiva till den nuvarande klimat kris politiken al a Al Gore med utsläpps tak och handel med utsläppsrätter (Cap & Trade).
Detta system skapar nya vinstgivande marknader där energiföretagen tjänar mer pengar på handel med utsläppsrätter än på att producera energi i dyra fabriker.
Om vi hade företag som huvudsakligen drevs av att skapa produkter och tjänster som löser problem och efterfrågan och därmed skulle skapa reela värden i samhället samt ge en rimlig långsiktig vinst till sina ägare, då skulle en fri marknad kanske fungera som tänkt.
Den organisation med mest ekonomiska resurser blir lätt bäst på att övertyga politiker och kunder om villka produkter vi som är 'bäst'.
Vi har inte längre själv möjlighet att välja produkter baserat på sann information och riktig efterfrågan.
Ett färskt exempel är WVs DieselGate, där miljoner mäniskor (och politiker) har blivit lurade att välja en produkt som dom hade information om var miljövänlig. Det visade sig att kravet om kortsiktig vinst gick före sanningen om produkten och de hälso/klimat problem den skapade.
Dagens företag och ekonomisystem fungerar dessvärre inte längre, och det beror (tyvärr) inte på klåfingriga politiker som förhindrar en fri marknad.
Det här verkar främst vara ett argument mot att staten och stora företag slår sig samman, inte mot marknaden.
RaderaVolkswagens dieselskandal är ett exempel på det, där politiker först sätter tekniskt omöjliga miljömål och sedan ser mellan fingrarna på att vissa företag fuskar med det.
Samma argument om vad stordatorer skulle innebära kunde vi höra om plansocialismens förmåga till rationella kalkyler. Där skulle överlägsen datorkraft kunna lösa socialismens kalkyleringsproblem, fast det underskattar hur komplicerat beräkningsproblemet är.
För vi har ju aldrig haft en perfekt fungerande marknad, där det är möjligt att ta reda på någon sorts objektiv information eller efterfrågan. Det är inte heller syftet med en marknadsekonomi. Syftet är att kunna ta till vara den kunskap som är spridd på många parter, sprida riskerna och att kunna få överblick hur marknaden förändras inte ett ögonblick fryst i tiden.
Självsvältande företag beror på många faktorer. En del är följden av bra utvecklingar, företag behöver inte omfattande organisationer och kan använda sitt kapital effektivare. Det negativa beror på att lagstiftningar har förenklat för anonyma institutionella ägare som oftare har det svårare att uppfatta vilka investeringar som behövs på längre sikt i företaget man äger. När dessutom politiken beslutat om negativa räntor blir institutionella ägare nervösa och vill ha utdelning, för de ser inte så många andra goda alternativ.
Det ironiska är att många gånger har just en önskan om öka konkurrensen varit det som lett till lagar som minskar konkurrensen på marknaden.
Unknown:
SvaraRaderaAtt säga att vi har "passerat detta stadium i vår mänskliga utveckling" är att ha en VÄLDIGT dystopisk och negativ syn. Jag skulle snarare säga att som man sår får man skörda. Tillåter man allsköns begränsningar av individers frihet, får man med tiden liknande utvecklingar som du beskriver.
Problemet med dagens marknader är att de i allt mindre grad styrs av verkligt fritt utbud och efterfråga. En rad regleringar hindrar överenskommelser som på en verkligt fri marknad hade inneburit avtal om utbyte av värde mellan två parter.
Orsaken till att det alls TILLÅTS förekomma dylika hinder är att vi har ett svagt skydd för individens fri- och rättigheter i både Sverige och i resten av västvärlden. Politikerna har ALLDELES för stor makt på allt mindre fria individers bekostnad.
Detta återspeglar sig i företagsvärlden där politikers nyckfullhet och iver att ändra/lägga till regleringar vid minsta opinionsglidning medför att företag logiskt nog blir mer kortsiktiga i sitt agerande. Man vet man man har men inte vad man får efter nästa val med nya klåfingriga politiker som ska sätta SINA avtryck på samhället, med mer regleringar, skatter och allsköns hinder för individer och företag att fritt avtala om utbyte av värden med varandra.
Vi som eftersträvar ett betydligt friare samhälle vill att skyddet för individens fri- och rättigheter ska stärkas, vilket är det första steget mot mindre möjligheter för politiker att lägga sina klåfingrar överallt. Ett starkare skydd för de individuella rättigheterna minskar företagens möjligheter att lobba sig till fördelar på andras bekostnad.
Ju mer utvecklat och rikare ett samhälle är, desto mer resurser kan individen lägga på sin närmiljö och miljön i allmänhet. De företag som producerar produkter som tar hänsyn till människors allt ökande krav på miljövänlighet gynnas sannolikt och vi får en naturlig jakt på BÅDE bättre prestanda och bättre miljö, ÄVEN i frånvaro av en massa detaljregleringar.