Insikten om att Sverige har en icke-socialistisk majoritet i riksdagen, men en socialistisk regering börjar bli allt mer påträngande.
Grundproblemet är att vi gått från två block i riksdagen till tre. Och om man inte vill luta sig mot SD, då får vi med viss nödvändighet en rödgrön regering under överskådlig framtid.
»Liberalerna« vacklar och om JÖKen faller blir även Centen en fri aktör. Nyckelfrågan blir sedan hur stor beröringsskräck dessa två partier har gentemot SD.
Om Ulf Kristersson vill bilda en moderatledd regering måste han i vart fall ha SD:s passiva stöd. Vilket inte nödvändigtvis är detsamma som att ge SD direkt makt.
Därför måste en del saker redas ut innan nästa riksdagsval. Exakt vad kräver SD för att släppa fram en moderatledd regering? Detta måste redovisas offentligt för att undvika spekulationer.
Sedan kan vi diskutera om dessa krav är förenliga med till lycka, framsteg och välstånd eller om de leder till demokratins död. Men vi behöver veta. I förväg.
Om detta inte sker och Kristersson lutar sig mot SD utan att grunderna är kända i förväg - då kommer vänstern att gå fullständigt bananas.
Då kommer vi att få en valrörelse fylld av socialdemokratiska indignationsnummer, godtyckliga anklagelser från media och svängrum för kravallvänstern.
Så kan det förvisso bli ändå. Men risken för en onödigt stökig och smutsig valrörelse är i vart fall mindre om det finns tydliga besked snarare än lösa spekulationer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.