Man måste ändå imponeras av sossarnas förmåga att till varje pris suga sig fast vid makten.
Stefan Löfven kan på onsdag åter bli ordinarie statsminister. Med svagast tänkbara mandat - där två av partierna i hans maktbas vägrar att ha med varandra att göra.
Men lik förbannat blir han statsminister. Med makt över statsapparaten och dess utnämningar. Och det är det som är det viktiga. Inte politikens innehåll. Inte det parlamentariska läget. Utan makten över en byråkrati som kan fyllas på med folk som tycker rätt. Det är så man långsamt tar över.
Till slut får vi en förvaltning som bryr sig mer om att tycka rätt än om att sköta sin kärnverksamhet. Och sedan går det som det går.
Sverige behöver en politisk ledning som fokuserar på att central offentlig verksamhet skall fungera väl, istället för på ideologiska experiment och utopiska projekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.