Läs min senaste text i Bulletin:
Och på 5 juli-stiftelsens blogg:
Youtube: Henrik Jönssons årskrönika 2024 »
Youtube: Right Wing Woman by Dominic Frisby »
Visar inlägg med etikett Sossesverige. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sossesverige. Visa alla inlägg
2024-12-28
Mellandagarnas texter och spellista
Läs min senaste text i Bulletin:
Etiketter:
chat control,
DDR,
demokrati,
EU,
GDPR,
humor,
informationssamhället,
kommunism,
mediekritik,
Sossesverige,
Sverige,
SVT,
vänstern
2024-12-15
Rekommenderade texter och videos
Läs mina senaste alster i Bulletin:
Mina senaste texter på 5 juli-stiftelsens blogg:
Rekommenderade videos:
Youtube: Svenska Män (Parodi) »
Etiketter:
chat control,
demokrati,
Gunnar Strömmer,
humor,
internet,
invandring,
islamism,
klimatet,
kärnkraft,
rättsstat,
socialdemokraterna,
Sossesverige,
yttrandefrihet,
övervakning
2024-10-06
Jönssons lördagsvideo: Socialdemokratisk korruption
Henrik Jönsson om hur sossarna skor sig på skattebetalarnas bekostnad och förstör verksamhet av ideologiska skäl.
Etiketter:
korruption,
skattepengar,
socialdemokraterna,
Sossesverige
2024-09-30
2024-03-10
Sossarna har tappat koncepten
Förklaringen till att Arga Andersson är så arg kan bero på långt framskriden kognitiv dissonans, orsakad av att partiets maktbegär gått ut över dess kontakt med verkligheten.
Bilden föreställer den socialdemokratiska partiordföranden Magdalena Andersson.
Hon tittar in i kameran samtidigt som hon håller på att skriva något på ett papper. Pennan är röd så att den syns tydligt. Miljön är klassisk, det skulle kunna vara på UD. Oppositionsledaren är iförd en prydlig svart dräkt.
Denna bild sändes ut på hennes Instagramkonto, ungefär samtidigt som statsminister Ulf Kristersson skrev på Nato-pappren i Washington.
Är det sossarnas amerikanska spin doctors som är i farten nu igen? Eller är det pressavdelningen som åter visat prov på bristande omdöme?
Andersson skriver bland annat »Sverige blir nu medlem i Nato, och därmed blir vi ett säkrare land. (...) Beslutet att ansöka om Natomedlemskap tog vi socialdemokrater med bred enighet i Sveriges riksdag.«
Hon lajvar alltså att skriva på Nato-dokumenten. Så utomordentligt fånigt. Detta har inte bara hånats i sociala medier utan till och med i statstelevisionens humorprogram Svenska nyheter.
Syftet är naturligtvis att den opinion som med stor majoritet stöder ett Nato-medlemskap skall koppla ihop frågan med Andersson.
Då kan det vara värt att minnas att hon själv för två år sedan - efter Rysslands anfall mot Ukraina - hävdade att ett Nato-medlemskap skulle destabilisera vårt närområde. Till och med SD hann svänga i frågan innan sossarna.
Sedan beslutade sig Finland för att gå med. Då, men först då, skedde en total och plötslig polsvängning i det socialdemokratiska partiet.
Något självständigt beslut om att detta skulle vara principiellt rätt och bra handlade det inte om. Inte heller reflekterade någon över att den tidigare positionen i så fall måste varit fel. Snarare var det en fråga om ren opportunism.
Att sossarna har ändrat sig är en sak. Men det här med att Nato-anslutningen i allt väsentligt skulle vara deras förtjänst, det känns i sammanhanget skamlöst.
Cirkulera, här finns inget att se. Så här har vi alltid tyckt!
»Beslutet att ansöka om Natomedlemskap tog vi socialdemokrater med bred enighet i Sveriges riksdag« är i sammanhanget en väldigt krystad mening.
Det känns som att sossarna försöker ägna sig åt något slags subliminal påverkanskampanj. Vilket möjligen kan fungera på en del av befolkningen.
I mångt och mycket har verkligheten hunnit ikapp sossarna. På politikområde efter politikområde måste de nu svälja förtreten och göra helt om.
Vilket inte är helt lätt om man samtidigt är patologiskt oförmögen att medge att man någonsin haft fel, om något. Att Anderssonskan är så arg kan bero på långt framskriden kognitiv dissonans.
Plötsligt kommer Partiets egen retorik tillbaka och biter det i baken i olika frågor.
Varför skall till exempel sossarna inte betala skatt på vinsten för sitt lotteri? Är den egna profiten viktigare än pengar till skola, vård och omsorg? Är det inte längre häftigt att betala skatt?
Samtidigt har LO passerat en tipping point där det blir svårt att att försvara den så kallade facklig-politiska samverkan.
Varför skall de 59% av fackets medlemmar som röstar på andra partier tvingas betala för sossarnas partiverksamhet och valrörelser?
Är det lämpligt att facket sitter i knät på ett visst politiskt parti och till och med är representerat i dess verkställande utskott? Skall inte facket vara till för alla medlemmar?
Inte blir dessa frågor mindre besvärande av att man försöker förklara dem med att demokrati inte handlar om vad en majoritet av medlemmarna vill, utan om vad LO beslutar på sin kongress. Till vilken man måste vara sosse för att bli ombud…
När detta ifrågasätts framförs exakt noll rimliga eller sakliga argument. Än mindre märks någon självrannsakan. Sossarna förstår helt enkelt inte vad det är som är så stötande.
Istället omfamnar partisekreterare Baudin sin inre Orban och dundrar om att ifall det skall vara så här, då skall sossarna minsann använda lagstiftning för att »skada moderater och sverigedemokrater så mycket som det bara går«.
Saker och ting blir bara trassligare och trassligare för partiet.
För några veckor sedan lyckades Magdalena Andersson göra högerdebattören Henrik Jönsson till landets näst mest uppskattade mediepersonlighet, endast slagen av Leif GW Persson - genom att gå till hårt angrepp mot hans existens samtidigt som Sifo genomförde Medieakademins förtroendebarometer.
Vilket följdes av att hon tvingades backa från påståenden hon gjort i de tyska partikamraternas tidning. Allt skylldes på översättningen, trots att Andersson talar flytande tyska, efter studier i det kommunistiska Östtyskland sommaren innan muren föll.
(I samband med dessa studier var Andersson, enligt egen utsago, bland de första som deltog i demonstrationer mot det östtyska förtrycket. Flera månader innan de stora protesterna drog igång. Hon tog alltså inte bara Sverige in i Nato, utan tände dessutom den gnista som ledde till Järnridåns, kommunismens och Warszawapaktens fall. Imponerande.)
Samtidigt har arbetarrörelsen ett generationsproblem. De gamla arbetare som inte redan lämnat för SD är på väg att dö ut. Och delar av det nya proletariatet tycks ha problem med den påbjudna värdegrunden.
Folkrörelsemodellen har utvecklats till ett Eldorado för allehanda bidragsentreprenörer och bedragare. Det väcks frågor om kopplingar mellan partiföreningar och gängkriminalitet och extremism. Rörelsen korrumperas inifrån.
Den samlade bilden är den av ett parti som varit så fullständigt fixerat vid makten att det i övrigt förfallit, blivit otidsenligt och förlorat sin kontakt med verkligheten.
Det känns helt enkelt som att sossarna har passerat sitt bäst-före-datum.
- o -
Etiketter:
Magdalena Andersson,
socialdemokraterna,
Sossesverige,
spinn
2024-03-02
2024-02-19
Achtung, Andersson på tyska!
Så här beskriver Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson - i tysk partipress - det faktum att partiet kritiseras för att sälja lottprenumerationer på kredit till lättlurade pensionärer.
Google »To silence the opposition, the right-wing populists are prepared to gag the financing of Swedish social democracy by exploiting the legislature.«
Original »Um die Opposition zum Schweigen zu bringen, sind die Rechtspopulist*innen bereit, die Finanzierung der schwedischen Sozialdemokratie zu knebeln, indem sie dazu die Legislative instrumentalisieren.«
Hon får det att låta som om regeringen föreslagit att dra in sossarnas partistöd och stänga deras bankkonto.
Detta kommer alltså från ett parti som till stor del finansieras av LO - där 59% av medlemmarna inte ens röstar på partiet.
Skamlösheten.
Några till.
»The Sweden Democrats, for example, openly admit that their goal is a limited May Day parade.«
»Die Schwedendemokraten bekennen zum Beispiel offen, ihr Ziel sei ein eingeschränkter Erster-Mai-Umzug.«
Att några Sverigedemokrater sagt något korkat om 1:a maj innebär inte att rätten att ordna 1:a maj-tåg är hotad. Inte över huvud taget. Men Andersson får det att låta som om det ligger lagstiftning på bordet.
»The development we are observing in Sweden is in line with the actions of authoritarian right-wing regimes around the world. Where opposition and other critical voices are silenced in order to strengthen their own power.«
»Die Entwicklung, die wir in Schweden beobachten, liegt auf einer Linie mit dem Agieren autoritärer rechter Regime in der Welt. Wo Opposition und andere kritische Stimmen zum Schweigen gebracht werden, um die eigene Macht zu stärken.«
Så... oppositionen tystas. Vänligen berätta. Vem har tystats? Hur?
»We live in a time when authoritarian forces are on the rise again. Sweden's example shows how important and necessary it is not to give them power.«
»Wir leben in einer Zeit, in der autoritäre Kräfte wieder auf dem Vormarsch sind. Schwedens Beispiel zeigt, wie wichtig und notwendig es ist, ihnen keine Macht zu geben.«
Jösses.
Tanken att det kan vara de rödgrönas egen allmänfarliga politik som är orsaken till att "högern" har medvind har förmodligen inte föresvävat henne...
Etiketter:
Magdalena Andersson,
socialdemokraterna,
Sossesverige,
spinn
2024-02-18
Arga Anderssons angrepp på Jönsson är bara början
Med den nya politik på yttrandefrihetens område som EU just nu flaggar för, blir Magdalena Anderssons angrepp på Henrik Jönsson det nya normala.
Innan historien med Jamal El-Haj hunnit lägga sig serverade oppositionsledare Andersson sig själv en ny bajsmacka. Arma människa.
Jönsson-gate erbjuder höga poäng när det gäller politiskt underhållningsvåld.
I en intervju med DN om ryska påverkansoperationer började Andersson tala om… Henrik Jönsson. Sedan missade hennes pressekreterare ett utmärkt tillfälle att hålla munnen stängd och gjorde bara saken värre. Aftonbladet skrev om detta, talade med sossarna, drog tillbaka delar av texten, DN publicerade banden och Aftonbladet återpublicerade texten. Därefter krävde sossarnas partisekreterare lagstiftning mot Jönssonerier. Och förre försvarsministern Hultqvist hyllade Anderssons angrepp mot en enskild samhällsdebattör som en »mentalhygienisk insats«.
Detta är inte klädsamt.
Dessutom bröt sossarna mot en av politikens mest grundläggande regler: Ljug aldrig om sådant som går att kontrollera.
Ibland överträffar de verkligen fördomarna om sig själva. Och då har sossarna ändå hyst folk på höga poster som hyllat Pol Pot, försökt förbjuda utländsk media och betraktat demokratiska val med oönskat utfall som »en statskupp«.
I princip alla, till och med stats-tv och SSU, kritiserar nu Anderssons påhopp. Det är blod i vattnet och Damberg kan misstänkas vara opassande belåten.
Utöver Arga Anderssons själva magplask är det vissa saker som förundrar mig.
En är sossarnas totala oförmåga att förstå att folk faktiskt kan vara villiga att betala för sådant som de gillar. Att en annan åsikt är så stark att den till och med är ekonomiskt bärkraftig. Utan tvång eller skattepengar.
Kritiken mot Jönssons frivilliga crowdfunding klingar falskt när den kommer från ett parti som varje år får miljoner och åter miljoner från LO - vars medlemmar till 59% röstar på andra partier.
Frivilliga donationer är således fel, medan det är helt OK att tvinga folk som inte är sossar att finansiera Partiet. Arrogansen.
I alla år har sossarna klagat över hur det »drivs kampanj« mot dem så fort någon säger emot när de har fel eller gör dumma saker. Opposition är förräderi. Sedan beter de sig själva hur skamlöst och buffligt som helst.
I grunden är det Magdalena Andersson ägnar sig åt en del av ett större sammanhang. I botten finns ett högst verkligt problem - otillbörlig påverkan från främmande makt.
Detta är inget nytt. Det har pågått sedan slutet på 1960-talet. Men verktygen är nya.
Naturligtvis finns det krafter som vill destabilisera Sverige genom att sprida falsk information. Naturligtvis finns det krafter som vill hälla bensin på den svenska polariseringsbrasan. Naturligtvis gynnas Putin om vi i väst luras till att jaga vår egen svans.
Men - det finns även ett genuint folkligt missnöje över den förda politiken.
Det vore ett synnerligen allvarligt misstag att avfärda alla missnöjesyttringar som påverkansoperationer. Det riskerar att bli rena tryckkokaren.
Här i Tyskland kraftsamlar de rödgröna nu i massprotester, först mot extremhögern och nu i viss grad mot högern i största allmänhet.
Den tyska regeringen gör allt för att förtränga tanken att det är dess egen politik som är orsaken till folkligt missnöje och extremhögerns tillväxt.
Helt enkelt för att väljarna säger att det inte finns något annat att rösta på om man vill värna landets välstånd och sin egen frihet - mot en politiskt korrekt klimat-sekt som gör ogenomtänkta och farliga saker bara för att den kan.
Nu ligger Tyskland (och Sverige) i botten av EU:s tillväxt-tabeller. Tyska företag lämnar landet och flyttar till Polen eller Asien. Det börjar sjunka in hos folk att klimatomställningen kommer att leda till magrare år.
Rödgrön politik ger bruna röster. Svårare är det inte.
Vissa tyska gröna politiker gör nu grumliga uttalanden som kan tolkas som att de vill se något slags tankepolis. Vilket inte riktigt går hem i det gamla DDR. Eller i väst heller, för den delen.
Hela idén om att alla avvikande åsikter måste vara ryska påverkansoperationer genomsyrar just nu EU.
Samtidigt avskyr många politiker att internet har givit folket en möjlighet att ta reda på fakta, ifrågasätta och käfta emot.
Det kan vara lätt hänt att politiker och samhällsdebattörer som inte vill eller klarar att ta debatten i sak avfärdar relevant kritik som hat och hot. Eller som påverkansoperationer. Det är ju enklare så.
Med EU:s nya Digital Services Act har man givit makthavarna det verktyg som behövs för att censurera internet. Med statligt godkända faktagranskare och allt.
Den ständiga frågan bland EU:s politiker tycks vara hur man skall kunna begränsa icke olagliga yttranden som man ogillar eller uppfattar som skadliga.
I ett antal oroväckande dokument grundar EU-kommissionen och Europaparlamentet (som snarare borde stå på folkets sida) för nya inskränkningar av yttrandefriheten under nästa mandatperiod.
Man skriver bland annat att kampen mot hat »must not be limited only to certain grounds or motivations«. Vilket låter som en oroväckande brasklapp.
EU avser även att ha en »holistisk respons« och en »multidimensionell approach« till information som man ogillar. Vad kan möjligen bli fel?
Det är i detta bredare sammanhang man bör betrakta Arga Anderssons angrepp på Henrik Jönsson. Det kommer mer.
Detta är mitt främsta skäl till att kandidera till Europaparlamentet för Medborgerlig Samling i sommarens EU-val. Jag vill ta striden för det fria ordet.
Yttrandefriheten är - som en del av våra grundläggande mänskliga rättigheter - resultatet av en flertusenårig evolutionär process mot ett civiliserat samhälle med fredlig mänsklig samexistens och ett gott skydd mot övergrepp från överhetens sida.
Yttrandefriheten måste ständigt försvaras. Mitt främsta vallöfte är att med all kraft försvara vad EU:s människorättsstadga och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har att säga om saken:
»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«
Om jag skulle få förtroendet.
- o -
Vill du ha mina längre texter, länkar till sådant jag procucerar och uppdateringar om min kampanj i EU-valet som e-post? Prenumerera då på min Substack. Det går bra att göra det helt kostnadsfritt.
Etiketter:
Magdalena Andersson,
näthat,
socialdemokraterna,
Sossesverige,
yttrandefrihet
2024-01-08
Blogcast: De (s)kamlösa
Söndagens text, nu som ljud och bild | Youtube » | Soundcloud » | Till bloggposten »
Etiketter:
socialdemokraterna,
Sossesverige
2024-01-07
De (s)kamlösa
Socialdemokraternas mest utmärkande drag är deras totala skamlöshet i strävan efter makt.
My precious!
Man kan naturligtvis tänka sig att någon är så övertygad om sin egen utopis förträfflighet att ändamålet anses helga medlen.
Men för Socialdemokraterna är själva Makten det enda som betyder något - inte ideologi, det arbetande folkets bästa eller allmänintresset.
Detta till priset av en politik som de själva måste insett var galen och som har skadat landet.
Regeringen Löfven - i vilken Magdalena Andersson var finansminister - fattade medvetet orimliga beslut för att säkra makten med Miljöpartiets stöd.
Sossarna var beredda att riskera vårt välstånd, vår stabilitet och vår säkerhet.
När sedan makten gick förlorad och verkligheten trängde sig på bytte Sossarna åsikt om allt från energi och Nato till invandring. Det som var rätt igår är fel idag och vice versa.
Denna talang att göra svart till vitt är direkt Orwellsk.
Den tyder på långt framskriden principlöshet, intellektuell ohederlighet och arrogant opportunism.
Och när man inte trodde att skamlösheten kunde bli värre - då försöker Sossarna skylla allt de ställt till med på andra.
De är helt enkelt inte beredda att ta ansvar för sin egen politik och sina egna beslut. Vilket är en ynkedom!
Att blåljuga är förvisso en strategi som kan fungera. En lögn som ständigt upprepas kan komma att uppfattas som en sanning. Men den här gången är nog lögnen allt för uppenbar.
Ingen med så mycket som en skissartad uppfattning om svensk politik kan ha missat allt Sossarna offrat på maktens altare.
Åsikter som nyss brännmärktes som hot mot freden, demokratin och anständigheten är nu plötsligt det Socialdemokratiska partiets nya normala.
Cirkulera, här finns inget att se. Så här har vi alltid tyckt!
Det är något närmast sovjetiskt över det hela.
- o -
Prenumerera på mina längre texter på Substack!
Etiketter:
makt,
Maktapparaten,
socialdemokraterna,
Sossesverige
2024-01-06
2023-12-17
Sverige, invandringen och den stora oredan
 |
| Klicka på bilden för en större variant. |
Jag har en enkel princip: Människor skall få bo var de vill. Men inte på andras bekostnad.
Vilket innebär att fri eller omfattande migration inte är förenlig med en generell välfärdsstat.
Man kan inte öppna portarna för människor att leva på andras bekostnad. Eller att hota andras frihet, säkerhet eller egendom. (Vilket för övrigt gäller alla människor.)
Vill man omfattas av allehanda sociala förmåner och trygghetssystem får man först vara med och betala in till systemet.
Bidragsinvandring går helt enkelt inte ihop ekonomiskt. Och den accepteras inte av dem som tvingas betala notan. Vilket får politiska konsekvenser.
Fri invandring, generell välfärdsstat och demokrati - du kan i princip bara välja två.
Naturligtvis skall vi hjälpa till när det uppstår flyktingkriser i vårt närområde, som Ukraina.
Man kan också tänka sig att vi tar emot ett begränsat antal flyktingar från andra krishärdar - av humanitära skäl - inom ramen för vad som är ekonomiskt och praktiskt realistiskt.
Men det är inte rimligt eller hållbart att acceptera stora mängder bidragsinvandrare. Speciellt inte under rubriken asylsökande.
Asyl är något som bör förbehållas individer som personligen hotas av sina regimer och som i det enskilda fallet är i uppenbar fara. Som det var tänkt från början. (Att vara krigsflykting är något annat.)
Åker man sedan tillbaka på semester till det land man säger sig ha flytt ifrån kan det som regel inte rimligen handla om asyl-skäl.
Arbetskraftsinvandring är en annan femma. Om människor vill komma till vårt land, försörja sig själva, bidra till försäkringssystemen, skapa tillväxt och anpassa sig till våra lagar och vår demokratiska rättsstat skall de vara välkomna. Var den ekonomiska ribban skall sättas kan diskuteras.
Den fria rörligheten för för EU-medborgare har en tydlig huvudregel: Inom tre månader skall du vara folkbokförd, självförsörjande och bidra ekonomiskt till försäkringssystemen.
Vilket är rimligt - förutsatt att man ser till att dessa regler efterlevs. Dessutom handlar det då om migration inom ramen för vår västerländska kulturkrets och liberala demokrati, vilket underlättar integrationen.
Så långt de uppenbara, hårda argumenten. Nu över till de mjuka, som kan vara lite mer kontroversiella.
Till att börja med måste politiken acceptera att människor till stor del styrs av sitt evolutionära bagage.
Under i princip hela mänsklighetens existens har främmande stammar utgjort ett potentiellt hot. En viss misstänksamhet finns kvar i reptilhjärnan.
Om det plötsligt dyker upp en massa människor som vill bo på där vi bor, som ser annorlunda ut, som talar ett annat språk och som kanske också vill leva på våra resurser - då blir reaktionen förutsägbar.
Om detta kan man tycka vad man vill. Men jag är tämligen övertygad om att det är så folk i allmänhet fungerar sedan hundratusentals år tillbaka.
Vilket inte bara gäller oss i övre högra hörnet av World Value Survey. Flytta till en arabisk teokrati baserad på klanvälde och insistera på att få leva som i Sverige, så får du se.
Så länge politiken inte inser detta kan den inte göra något åt människors rimligt berättigade oro. Att stämpla den som främlingsfientlighet eller rasism gör bara saken värre och debatten dummare.
(Rasism är för övrigt totalt anti-intellektuellt. Ingen rår för var den föds. Människor bedöms lämpligast utifrån sina handlingar. Det är inte vem du är, utan vad du gör som är viktigt.)
Detta tillstånd av förnekelse gör även situationen värre för de stackars invandrare som våra politiker tror blir kärnsvenska bara man skrubbar av dem. Människor är olika och vissa är mer olika än andra.
Sätter man sedan dessa invandrare att bo i betonggetton utanför stadens naturliga liv, från vilka det svenska samhället i allt väsentligt dragit sig tillbaka - då behöver man inte vara raketforskare för att räkna ut hur det kommer att gå.
Även om man sätter den utomeuropeiska invandringen (som inte är arbetskraftsinvandring) till ett minimum kommer det ändå att ta tid innan den är på nivå med samhällets absorptionsförmåga.
Så har det varit förr, om än med mindre volymer. I samband med kriget i Ex-Jugoslavien flydde runt 90 tusen människor till Sverige. Det blev problem och väldigt upphetsat tonläge ett tag.
Men med tiden har dessa människor långsamt marinerats i mellanmjölkens land tills något slags balans uppnåtts. Integration tar tid. Assimilering tar ännu längre tid. Ibland blir det först värre innan det blir bättre.
Men i längden brukar det vara enklast för människor att anpassa sig till majoritetssamhället. Att komma in i systemet. Förutsatt att systemet står pall.
På tal om Systemet och för att sticka ut huvudet kan man ifrågasätta om svensk alkoholpolitik, drakonisk droglagstiftning, politiskt korrekt nymoralism, höga skatter och allmänt småaktigt förmynderi är något som unga människor med utländsk bakgrund vill integreras i.
Då kan de ju lika gärna kila över till närmsta källarmoské.
Sverige är fanatiskt i sin iver att lägga sig i folks liv och göranden, vilket är rätt uppenbart för oss som tittar på fosterlandet från kontinenten.
Sverige borde bli lite roligare, mer avslappnat, företagarvänligt och framtidsinriktat. En känsla av rörelse åt rätt håll. Ett projekt som både gamla och nya svenskar kan känna lite optimism över. Något att tro på.
Vilket leder oss över till religionen. Många med utländsk bakgrund är fostrade i en kultur där till exempel kvinnan är underordnad mannen, där homosexualitet inte accepteras och där klanen fyller den skyddande funktion som det statliga våldsmonopolet (i vart fall i teorin) har i den västerländska rättsstaten.
Detta är ett problem, som bara blir värre när våra politiska ledare - som borde stå upp för den västerländska civilisationen och den demokratiska rättsstaten - tiger för att undvika identitetspolitikens skärseld.
När SD klev in i rikspolitiken drabbades det övriga politiska Sverige av panik. Man tog reflexmässigt avstånd från allt, oavsett vad sverrarna sa - så till den milda grad att etablissemanget som regel intog motsatt ståndpunkt.
Under Reinfeldts och Löfvens år hade svensk politik och media lätt kunnat påstå att jorden är platt, om SD hade hävdat motsatsen. Men att reagera känslomässigt brukar förr eller senare straffa sig.
Detta är speciellt intressant med tanke på att S&M innan SD ens var påtänkta tillsammans utgjorde den järnaxel som helst inte släppte en jävel över bron.
I vart fall inte fler än vad som behövdes i industrin och i servicenäringarna, plus lite partikamrater på flykt från Sydamerika.
Men det var då. Nu är vi här. Så intressant. Då får vi förhålla oss till det.
Det talas mycket om förebyggande åtgärder för att bekämpa utanförskap och brottslighet. Vilket ofta är det samma som att kasta pengar på problemen och hoppas att det gör saken bättre.
Någon egentlig diskussion om incitament förekommer i princip inte. Och att bli rik på eget hårt, hederligt arbete är i princip omöjligt i den svenska högskattestaten.
Vilket lämnar unga människor som inte har förutsättningar att studera till jurist, läkare eller ingenjör med... vad?
En annan fråga är språket. Naturligtvis är det bra om alla som bor i Sverige talar svenska.
Men många nyanlända har redan något slags grundläggande färdighet i engelska. Varför då inte utveckla den färdigheten innan det är dags att lära sig ärans och hjältarnas krångliga språk?
Varför inte göra engelska till ett officiellt andra språk, vilket ju i praktiken redan är fallet? Den som behärskar engelska klarar sig bra i det svenska samhället och kan sköta de flesta vanliga jobb.
Sverige gör allt så onödigt krångligt för sig. Fokusera på kärnverksamheten och grundläggande statliga uppgifter istället för utopiska visioner.
Start where you are. Use what you have. Do what you can.
Politiskt mode och den ängslighet det fört med sig har landat i att ingen längre vågar säga att en spade är en spade.
Vänsterns ideologiproduktion inom offentlig verksamhet, utbildning och media är en gökunge som tillåtits tränga undan sunt förnuft.
Den allt mer allomfattande generella välfärdsstaten och en allt mer klåfingrig stat begränsar människans möjligheter att utöva sin potential och hennes makt över sitt eget liv.
Det där är generella problem, de blir dock extra tydliga i invandringsfrågan.
Men nu har alla gjort helt om.
De borgerliga partierna försöker styra upp saker och ting, med stöd av SD.
Till och med Sossarna har svängt. Nu låter de som SD gjorde för några år sedan.
Så här har vi alltid tyckt!
Hur vill de då komma till rätta med de problem vars existens de bara för någon månad sedan förnekade?
"Den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå vilket kräver att befolkningen blandas. Samhället kommer att behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en omfattning vi tidigare inte sett." ...skriver sossarna nu.
Vilket låter lite hotfullt. Det andas bussning av skolelever kors och tvärs och ett visst mått av tvång vad gäller var människor tillåts bo.
Så att allt blir lika dåligt överallt. För att citera den gamle socialdemokratiske finansministern Wigforss "Fattigdomen fördrages med jämnmod, då den delas av alla."
Det är så typiskt sossarna. Man blundade för problemen tills de blev så stora att de kräver extraordinära insatser.
De blundade delvis för att hålla gröningarna och vänstern på gott humör, så att sossarna kunde bita sig fast vid regeringsmakten. Delvis på grund av deras överdrivna beröringsskräck mot SD. Delvis på grund av inkompetens.
Men visst skulle det föra saken framåt om svenskar och invandrare umgicks lite mer. Och det måste lösas av civilsamhället - inte med centralstyrning och tvång.
Sossarna ser väl sin chans nu. De är aldrig så glada som när de får en möjlighet att ändra på folk och leka dockskåp med samhället.
- o -
Numera publicerar jag även mina längre texter på Substack. Där kan man prenumerera för att få dem och länkar till min övriga produktion direkt med e-post, även kostnadsfritt. Klicka här »
Etiketter:
integration,
invandring,
Sossesverige,
välfärdsstaten
2023-12-03
Våra politiker lever i en fantasivärld
Många människor - inte minst politiker - lever i en fantasivärld. De förhåller sig till verkligheten utifrån hur de tycker att den borde vara. Inte utifrån hur den verkligen är. Vilket är ett problem.
Häromdagen såg jag premiären av SVT-programmet Teodorescu & Suhonen, som försöker föra ett seriöst politiskt samtal. Ämnet var Israel-Palestina-konflikten.
Programmet hade titeln »Vad ska Israel göra då?«. Vilket var en fråga som flera gånger återkom från höger. Hur skall Israel hantera situationen, givet de verkliga förutsättningarna? Något konkret svar kom aldrig från vänster.
Vilket är rätt typiskt. Det känns som att de rödgröna inte alltid tänkt igenom saker och ting. Vilket lett till systemkritiska problem vad gäller till exempel energi och migration.
Frånvaron av logiskt tänkande och konsekvensanalys är emellanåt häpnadsväckande. Som sömngångare driver rödskäggen igenom saker som uppenbart kommer att gå åt helvete. För att de kan.
Men det är inte som att alla andra saknar skuld. Vi har på tok för länge låtit vänstern komma undan med att driva sådant som låter bra, men som får allvarliga konsekvenser när det omsätts i verkligheten.
People will give you as much bullshit as you can take.
Vi måste bli besvärliga och käfta emot, även när det är utanför vår småborgerliga bekvämlighetszon.
Vilket inte är så svårt. En bra början är att fråga: Hur?
Hur har man tänkt sig att vi skall få el om man stänger ner baskraft innan det finns någon stabil och fungerande ersättning?
Hur skall den där klimatomställningen egentligen gå till? Vilka blir konsekvenserna för vanligt folk? Och hur har man tänkt sig hantera det hela, om det visar sig att en omställning till stenåldern saknar demokratiskt mandat?
Hur har man tänkt sig införa socialism utan ett stort mått övervakning, tvång och förtryck?
Hur skall Israel göra, givet att Hamas målmedvetet dödar alla judar de kommer åt och försöker utplåna Israel? Hur skall man hantera att Hamas använder sin egen befolkning som mänskliga sköldar? Hur?
Att ställa en fråga är som att knacka på en dörr för att se om det är någon hemma, som fransmännen brukar säga.
Och att ställa frågor kan ibland leda till att den svarande måste ompröva sina ställningstaganden. Om samtalet sker under lugna och ordnade former.
Ge din motpart en bild av hans åsikt eller påstående som ni båda kan vara överens om. Sedan kan du börja plocka sönder den aktuella tesen med relevanta frågor och precision i sak - istället för att ge dig på vad du tror, anser eller hoppas att den andre tycker.
Man kan i sammanhanget notera att vänstern inte sällan avfärdar fullt logisk kritik och analys som hat och hot. Speciellt på nätet. Det man förlorat i sak tar man igen med känslomässiga reflexer.
Kärnkraften, klimatet, flyktingarna, Gaza... Exemplen på känsloladdade frågor är många. Tyvärr trumfar känslor ofta fakta och förnuft. Vilket begränsar människors förmåga att ta in relevant information.
Det är lätt att låta ogenomtänkta känsloreaktioner styra ens handlande. Men inte lämpligt. Den som reagerar känslomässigt har sämre möjlighet att fatta rationella och väl underbyggda beslut.
Detta har drivit samhällsdebatten till något slags strid mellan känsla och förnuft. Vilket inte är speciellt konstruktivt.
Och inte blir det bättre av att många makthavare inte begriper vad de sysslar med.
I bästa fall är de i händerna på kloka, hederliga och rättrådiga tjänstemän som styrs av sin objektiva ämbetsmannaheder.
Mer vanligt är att de improviserar, är systemets fångar och genomför ideologiskt styrda (eller godtyckliga) samhällsförändringar utan att ha eller ta till sig relevant information.
Ingen politiker kan hinna läsa och sätta sig in i allt de beslutar om. Som regel litar de på att någon annan har koll. Inkompetens, lättja och en vag ångest över sin egen otillräcklighet är vanligt förekommande drag.
Än värre blir det om man kastar in utopiska ideologier i leken. Sådana blockerar politikernas varseblivningsförmåga - och är motsatsen till objektiv analys, verklighetskontakt och utveckling.
Samhället är en dynamisk process utan bestämt slutmål. En sådan passar inte in i utopiska mallar. Den låter sig inte planeras. Den blir aldrig färdig.
Men politik i allmänhet och utopiska projekt i synnerhet stör den spontana utvecklingen och framåtskridandet.
Bristande förmåga till logiskt tänkande och konsekvensanalys. Känslor och dogmer som blockerar varseblivningen. Inkompetens, missriktad välvilja och storhetsvansinne. Vad kan väl möjligen gå fel?
Det är hög tid för en reality check. Och det gäller inte bara de rödgröna.
- o -
Numera publicerar jag även mina längre texter på Substack. Där kan man prenumerera för att få dem och länkar till min övriga produktioin direkt med e-post, även kostnadsfritt. Klicka här »
Etiketter:
de rödgröna,
inkompetens,
känslor,
livet,
politik,
politikerförakt,
Sossesverige,
spontan ordning,
utopia,
verkligheten
2023-12-02
Helgens spellista: Hycklande sossar, Tesla-bråket, värdegrunden, Xi, Discord med mera
Youtube: Så hycklar (S) om synen på Sverige »
Youtube: The rise of Xi Jinping, explained »
Youtube: Why Are Muslim Countries Poorer? »
Etiketter:
ansvar,
facket,
islam,
Kina,
socialdemokraterna,
Sossesverige,
värdegrund
2023-11-19
Arga Andersson - nu ännu argare
Ibland blir folk arga när de ställs till svars för något de inte kan försvara.
Nästan ingen är villig att offentligt medge att man haft eller gjort fel. Allra minst politiker.
Då återstår att vända taggarna utåt. Att avleda och bekämpa kritik med aggressivitet. Vilket inte är speciellt konstruktivt eller hållbart i längden.
Detta leder oss till Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och hennes problem med verkligheten.
När Andersson i veckans partiledardebatt fick frågan om terror-romantik inom Socialdemokraterna släppte hon fram sin inre Greta.
Ilska. Tårar. Med darr på stämman bemötte hon statsministerns enkla och relevanta fråga med ett »Hur kan du göra så här!«
Att visa på verkliga förhållanden är oförskämt i Partiet. Det stör agendan.
Naturligtvis finns det terror-romantiker inom sossarna. Det går att peka på årtionden av gullande med allehanda palestinska organisationer. Att förneka det vore bara fånigt.
En stor del av Socialdemokraternas kärnväljare och ungdomsförbund kan på goda grunder sägas sympatisera med till exempel Fatah, PLO, Hizbollah och Hamas.
Sedan kan Arga Andersson bli så arg att hon självantänder när detta påpekas. Det ändrar inget i sak.
Fallet med Hamas-kramaren Jamal El-Haj saknar en bra lösning för partiets spin doctors.
Kritisera honom och du förlorar väljare (och kanske även partiaktiva). Försvara honom och du förlorar andra väljare, får löpa gatlopp i media och utsätts för besvärande kritik från dina politiska motståndare.
Damned if you do and damned if you don't. Men Magdalena Anderssons problem slutar inte där.
Bråket i Botkyrka antyder att det kan finnas en beröringsyta mellan Partiet och den nya systemhotande brottsligheten. Inte heller det är något sossarna kan medge.
Dessutom visar det sig att de nya väljarna ofta har kulturella och religiösa referensramar som rimmar illa med den svenska värdegrunden och den demokratiska rättsstaten. Vilket skapar en besvärande politisk dissonans.
Som lök på laxen kolliderar dessa medeltida referensramar med vänsterns nyvunna teorier om kön och identitet. Pronomen-brigaden skulle inte överleva fem minuter i Gaza.
För Socialdemokraterna går makten alltid före verkliga förhållanden, anständighet och förnuft. Ett av partiets främsta kännetecken är dess totala skamlöshet.
Ett klassiskt socialdemokratiskt förhållningssätt till problem är att låtsas att de inte finns. Vilket är en förklaring till många av dagens samhällsproblem.
Men att inte göra något är inte någon hållbar plan - oavsett om det sker av ideologiska skäl, lättja eller inkompetens. Eller för att det för tillfället är enklast så.
Medan den socialdemokratiska maktapparaten lägger stor energi på ideologiska experiment och på att hålla sina stödtrupper försörjda med skattepengar, faller sådant den samtidigt försummar samman. Det vill säga samhällelig kärnverksamhet.
Termodynamikens andra lag ger en vink om att om inget förändras - då blir saker och ting bara värre, i något slags enkelriktat flöde.
Vägen till helvetet behöver inte vara stensatt med goda föresatser. Den kan lika gärna vara stensatt med inga föresatser alls. När man gör sig till omständigheternas och slumpens offer.
Om Socialdemokraternas har några andra strategiska mål än att äga Makten känns oklart.
Och taktiken att vänta och se istället för att ta tag i saker är olämplig, oansvarig och ohållbar.
Den fungerar dock, av opinionsmätningarna att döma.
Om man sätter makt före allmänintresse, före ett konstruktivt samtal och före sin egen värdighet vill säga.
- o -
Numera publicerar jag även mina längre texter på Substack. Där kan man prenumerera för att få dem direkt med e-post, även kostnadsfritt. Klicka här »
Etiketter:
affärer,
Magdalena Andersson,
opinion,
socialdemokraterna,
Sossesverige,
spinn
2023-09-23
2023-06-16
Så vad skall sossarna göra nu?
Det strider mot den svenska socialdemokratins natur att vara i opposition.
Makten har alltid varit det viktiga för S. Så viktig att Löfven lät MP ödelägga det stabila, i princip CO2-fria elsystem Sverige tidigare hade.
Allmänintresset åsidosattes. Men Sossarna hade makten.
Regeringen Löfven var usel. Den lät samhällelig kärnverksamhet förfalla. Den vårdade inte sin trädgård. Den reagerade inte på problem i tid.
Och nu står sossarna där, i opposition - med Arga Andersson i spetsen - och vet inte riktigt vad de skall göra.
Medan regeringen levererar en ström av skarpa förslag för att komma till rätta med gängbrottsligheten är förslag om en vapenamnesti allt S har att komma med.
Inte vågar de bli ett modernt socialdemokratiskt parti heller. Ett sådant som inser att en fri ekonomi är överlägsen vad gäller att skapa värde och välstånd. Utan kapitalism, ingen välfärdsstat.
Istället odlar sossarna sina sämsta sidor.
Botkyrka-affären fick många att undra om gäng och klaner fått fotfäste i Partiet. Vilket i så fall är ett större demokratiskt problem.
I Göteborg regnar skattemiljonerna över partianknutna studieförbundet ABF - när kommunen nu köper tillbaka en fastighet sossarna tidigare sålt till ABF till vänskapspris.
När någon vill att det socialdemokratiska partilotteriet skall tvingas följa samma regler som alla andra - då kallar Anderson det för ett angrepp på demokratin.
Sossarna har dock inget att komma med för att lösa våra aktuella samhällsproblem.
Men det kan man kanske inte förvänta sig av ett parti som skapat nämnda problem.
Etiketter:
socialdemokraterna,
Sossesverige
2023-05-08
Det är detta som är det normala
Detta är en bild från min kvällspromenad här i Berlin.
Folk sitter längs kanalen, dricker öl och röker en jolle i fredlig harmoni.
I Sverige hade väl polisen kommit för att röja upp.
På lördagsmarknaden säljs öl och vin per glas att avnjutas på plats. På närmsta Späti kan man köpa sig en öl till promenaden eller att dricka med kompisarna på bänken utanför.
När det är stor fotbollsmatch tar folk med sig stolar hemifrån och slår sig ner framför de storbilds-tv-apparater som sätts upp på trottoaren av späti-innehavare som i utbyte kan sälja massor av öl.
Här finns barer som bara är barer, utan något tvång på att behöva servera mat. Hål i väggen med enda regeln att det skall vara tyst utanför kl 22.
Den som vill röka tobak till sin öl går till en bar eller kneipe som har en skylt i entrén som säger Raucherlokal. Den som ogillar rök går till andra ställen.
Den som vill kan dansa dygnet runt. Varuhusets matavdelning har en bar som är rätt hard core. Och på nästa plan en liten servering som säljer kaffe, kakor och en sup.
I parken springer tyska nakna tvååringar och leker tafatt runt benen på de svarta killarna som säljer gräs. Ett par meter därifrån sitter deras föräldrar och har picknick.
Folk får göra i stort sett som de vill, så länge de inte stör någon annan. Frihet och ordning.
Det är detta som är det normala.
Sverige, å andra sidan, är fanatiskt.
Etiketter:
frihet,
förmynderi,
livet i Tyskland,
ordning och reda,
Sossesverige
2023-05-06
2023-02-11
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)