Projekten för CO2-fri produktion av järnmalm och stål i norra Sverige kommer att kräva tre gånger mer el (80 TWh) än vad som idag produceras där (28 TWh). Vilket också motsvarar tre gånger mer än hela Sveriges samlade produktion av vind-el idag (28 TWh).
När det inte blåser kommer man att behöva 127% av landets idag samlade vattenkraft eller 170% av vår samlade elproduktion från kärnkraft. Det vill säga mer än som idag produceras. Och då blir det ingen el över till någon annan.
Ett annat aktuellt projekt som kommer att kräva enorma mängder el är CO2-fri cementproduktion. (Om man inte hinner döda cementindustrin innan dess.) Plus klimatvänlig stålproduktion i Oxelösund. För att inte nämna Preems fabrik för att förvandla vatten och elektricitet till vätgas. Lägg till det ett ökat elbehov inom industrin, elektrifierade transporter, el för anläggningar som samlar in CO2, ökad användning av el för uppvärmning med mera.
Inte ens om man ser till den statliga strategin för förnybar elproduktion - som vill fyrfaldiga produktionen av vind-el - går ekvationen ihop. Inte ens om det skulle blåsa hela tiden. Vilket det inte gör.
Vi står helt enkelt inför ett val. Ett elektrifierat Sverige kommer att kräva kärnkraft - eller att de ambitiösa projekten för att minska industrins CO2-utsläpp skrotas.
Men det är ju så enkelt. Hugg ner all skog, bygg trähus med virket, använd ingen cement.
SvaraRaderaPlantera vindmöllor där skogen stod tidigare. Utan träd blir det mindre problem med djur, fåglar och sånt. Och så blåser det mera.
Winwin kallas det för.