Kriget beror på vår egen svaghet

Putins invasion av Ukraina kan knappast ha kommit som en överraskning för någon.

Men det finns fler ledtrådar, som går längre tillbaks i tiden - och som pekar på vår egen svaghet, förvirring och naivitet.

Västvärlden har förlorat sin respekt, sina grundläggande värderingar och sin styrka.

Fiaskon som Irak, Afghanistan och Libyen visar på vårt halvhjärtade och ogenomtänkta förhållningssätt.

Den liberala demokratin har kompromissat om sina grundläggande principer och tagits över av opportunister och demagoger - som sätter sin egen makt före allmänintresset.

Kunskap, vetenskap och logik trängs undan av känslor, utopiska drömmar och trams.

Vi riskerar vår industri, vårt välstånd och vår framtid genom att skapa en energikris som egentligen är helt onödig.

Vår basindustri hotas av lagstiftning och tjänstemannaaktivism på gränsen till grön fundamentalism.

Vi har allt för länge ignorerat vårt yttre försvar och låtit vår inre ordning förfalla.

Samhällelig kärnverksamhet har åsidosatts till förmån för flummiga ideologiska experiment, självgodhet och tjafs om pronomen.

Västvärlden är inte längre ledande. Västvärlden är inte längre stark. Västvälden är inte längre ett eftersträvansvärt ideal för andra.

Och då tar andra chansen.