Jag kommer att rösta för kärnkraft

Jag har inte röstat på något vanligt parti på länge.

Helst skulle jag vilja rösta på Medborgerlig Samling. Bodde jag i Stockholm skulle jag helt klart rösta på dem i kommun- och landstingsvalet. Jag tror att David Eberhardt kan vara en frisk fläkt i regionstyrelsen.

Men den centrala frågan om vår energiförsörjning kommer att avgöras av de partier som kommer in i riksdagen.

Partier som även är för till exempel en massiv övervakningsstat och en dödlig, feltänkt drogpolitik. Att rösta på något av dem bär emot. Men nu är det som det är.

Vill man ha kärnkraft måste man rösta på högerblocket. Så det får nog bli Moderaterna. Dem vet jag ungefär var jag har. På gott och ont...

För övrigt bör regeringar, liksom underkläder, bytas lite då och då. Och av ungefär samma skäl.

Jag vet inte om högerblocket har lösningar på alla problem. Men de verkar i vart fall mer benägna att se de problem som finns. Vilket är en bra början. Så låt oss pröva något nytt - istället för den rödgröna röran.

Det handlar om vår framtida energiförsörjning. Om Sverige skall vara ett välmående land eller ett fattigt land. Om vi skall ha någon industri - eller drabbas av bristsituationer, massarbetslöshet och social oro.

Gröningarna får glädjas åt att vi trots allt kommer att behöva bygga alla vindkraftverk vi kan. För att täcka upp till dess vi återställt balansen i elproduktionen.

Och räcker inte det (vilket det knappast lär göra) - då återstår bara ett realistiskt alternativ för att få fram tillräckligt med el under tiden. Nämligen oljeeldade kraftverk. The irony.

Bästa tidpunkten att börja bygga ny kärnkraft var igår.

Med en ny rödgrön regering blir det inget alls. Vem skulle investera i kärnkraft med en regering som kommer att motarbeta den?

Vilket i så fall kommer att få extremt olyckliga konsekvenser.

Vi måste helt enkelt byta regering för att säkra en stabil elförsörjning, med så liten miljöpåverkan som möjligt. Vilket kräver kärnkraft.

För mig är detta en överordnad fråga.