EU-kommissionen vill göra hat till ett ”EU-brott” av samma dignitet som terrorism och vapensmuggling. Men vi får inte veta vad som ska bli förbjudet att säga. I vart fall inte före EU-valet.
I COM/2021/777 ”A more inclusive and protective Europe: extending the list of EU crimes to hate speech and hate crime” vill EU-kommissionen göra hat och hot till ”EU-brott”.
Det vill säga brott av sådant allvar att de kräver överstatlig reglering. Terrorism, vapensmuggling och människohandel är idag exempel på sådana brott.
Enligt EU:s fördrag (V:4:83:1) ska EU då fastställa en definition av brottet och ett minimistraff som ska gälla i hela EU. Problemet är att det inte framgår hur en sådan definition är tänkt att se ut.
Att göra ”hat” till ett EU-brott är att inskränka yttrandefriheten. Men än så länge driver man alltså denna politiska process utan att berätta vilka yttranden det är som ska förbjudas.
Europaparlamentet är pådrivande och säger i en resolution att vad som ska anses utgöra hat ”must not be limited only to certain grounds or motivations”. Vilket är snömos som kan betyda vad som helst. Parlamentet efterlyser även en ”holistisk respons” samt en ”multidimensionell” inställning till vad som ska listas som hot.
Resolutionen tar oss alltså inte en millimeter närmare en definition av vilka yttranden som ska förbjudas. Tvärtom skapar den bara förvirring.
Det finns gränser för hur slapphänt man får hantera våra grundläggande fri- och rättigheter.
Inte desto mindre röstades resolutionen igenom med bred majoritet i Europaparlamentet - med stöd av M, KD, L, C, S, MP och V.
Dessa partier har alltså röstat för en inskränkning av yttrandefriheten - och givit kommissionen ett helt öppet mandat. Det kan bli hur tokigt som helst.
Det är ett demokratiskt hygienkrav att de etablerade partierna berättar vilka yttranden de vill förbjuda - innan valet. Men det kommer knappast att ske.
Det saknas inte aktörer som vill begränsa yttrandefriheten. Uttryck som näthat används ofta av debattörer som vill tysta debatten, när de själva har slut på logiska argument. Många politiker och byråkrater skulle helst slippa medborgare som kritiserar, ifrågasätter och lägger sig i.
Det fria ordet har många fiender. Därför måste någon stå upp för yttrandefriheten där besluten fattas.
Jag kandiderar i EU-valet för att försvara det fria ordet mot politiken - online såväl som offline.
Jag har jobbat i Europaparlamentet. Jag vet hur systemet fungerar. Och jag har en viss talang när det gäller att stoppa galna EU-förslag. Man måste göra motstånd i tid, inte vänta med att reagera tills det är för sent.
Mitt vallöfte är att försvara yttrandefriheten, som den formuleras i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och i EU:s egen rättighetskatalog:
”Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.”
De mänskliga rättigheternas funktion är att skydda individen mot staten. Därför är det oroväckande när de politiker som styr nämnda stat nu vill inskränka dem.
Utan yttrandefrihet, där olika åsikter ställs mot varandra, blir demokratin tom och meningslös.
Henrik Alexandersson
Kandidat i EU-valet för Medborgerlig Samling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.