Samtidigt, i Frankrike...

President Hollande förväxlar ett gatlock och en kista.

Superstaten EU: The Point of No Return närmar sig snabbt

Nu är vi där! Nu har EU:s härskande klass ställt till det så till den milda grad att de kan hävda att vi måste göra en fullskalig politisk (och ekonomisk) union av EU – för att det inte skall gå fullständigt åt helvete.

Frankrikes president, François Hollande, menar att Europa annars riskerar att falla samman eller till och med bli utraderat från världskartan. Såpass.

Never Waste A Good Crisis.

På något sätt känns det som en synkad kampanj. I Sverige sänder Carl Bildt samma signaler. Och gamla politiska tungviktare som Göran Persson lägger huvudet på sned och säger att jaja, så småningom har vi inget annat val än att ansluta oss till den gemensamma valutan och byta kronan mot euron.

Någon lösning på EU:s demokratiska underskott presenteras inte. Istället kommer man att överföra ännu mera makt till icke-valda byråkrater i Bryssel, Luxemburg och Frankfurt. Några tankar om hur man kan stärka närhetsprincipen föreslås inte. Istället är det mer överstatlighet som står på dagordningen. Mångfald och institutionell konkurrens ersätts med centralstyrning. Istället för fri företagsamhet får vi ökad korporativism där politiker och särintressen gör upp utanför den del av den demokratiska apparaturen som medborgarna har insyn i.

Ett problem när man synkar ihop olika modeller och system är att det ofta är det som är sämst som vinner, för att det har de mest högljudda företrädarna. Denna mekanism ger oss redan ett idiotiskt, skadligt jordbruksstöd och skattesubventionerat rovfiske. Det är denna mekanism som kommer att ge oss en fransk rättsordning, där allt som inte uttryckligen är tillåtet är förbjudet. Belgisk byråkrati. Tyska affärstidslagar...

Att EU:s ledare inte har folket med sig, det tar de ingen notis om. De bryr sig inte om ifall de råkar bryta sönder det sociala och demokratiska samhällskittet, som i Grekland. De bryr sig inte om ifall de råkar kränka äganderätten, som på Cypern. Och de bryr sig inte om ifall den övervakningsstat de bygger upp urholkar de medborgerliga rättigheterna.

Omfattningen av EU-byråkratins arrogans måste man nästan ha sett på nära håll för att riktigt förstå. Det är som om alla beslut och färdriktningen är bestämd redan på förhand. Hemlighetsmakeri, kåranda, riggade beslutsprocesser, bortblandade kort, politisk bekvämlighet och ointresse för fakta skapar ett demokratiskt svart hål – en post-demokrati, i vilken till slut ingen kan hållas ansvarig för konsekvenserna.

I EUR-lex, som är databasen över EU:s regelverk finns redan 1.400.000 olika dokument – som vi är skyldiga att förhålla oss till. Regelverket för EU:s företag beräknas kosta unionens företag 600 miljarder euro per år. (Enligt ex-kommissionär Verhaugen.) Och under de årtionden som man påstått att man försökt förenkla och minska den byråkratiska bördan har antalet regler för företagen tredubblats. Då är det inte att undra över att den ekonomiska tillväxten stryps.

Och nu skall vi alltså öka takten. Inom två år vill den franske presidenten att stommen till den totala politiska och ekonomiska unionen skall vara klar. Tysklands förbundskansler håller med. Liksom den italienske premiärministern. I Sverige har varken regeringen eller oppositionen något att invända, tvärt om.

Det är nu det händer.

Om inte människor reagerar nu och om inte EU-kritiken organiseras upp nu – då är vi väldigt snart vid en punkt där inget kan rullas tillbaka, reformeras eller ändras. I vart fall inte under ordnade former.

SR | Europaportalen | Sydsvenskan | Motpol

President Hollandes besvärjelser

I går talade den franske presidenten, François Hollande, i Europaparlamentet. Man kan ha många åsikter om vad han hade att säga. Men jag skall uppehålla mig vid ett ämne: Parlamentets flyttcirkus.

Tolv gånger per år flyttar Europaparlamentet för en vecka från Bryssel i Belgien till Strasbourg i Frankrike. Denna flyttcirkus är inskriven i EU:s fördrag och den är ett hjärtebarn för fransmännen.

Europaparlamentet vill helst slippa. En majoritet av ledamöterna är emot den månatliga flytten. Men fransmännen står på sig. Och EU-domstolen konstaterar att regelverket tyvärr ger stöd åt detta vansinne.

Så – hur försvarar då Frankrikes president flyttcirkusen? Så här sade Hollande i parlamentet under gårdagens debatt...

"Strasbourg är både Europas historia och dess framtid. Jag försvarar inte staden för att den ligger i Frankrike. Jag försvarar Strasbourg för att Strasbourg är Europa. Om man anser att det inte borde vara Europaparlamentets säte så underminerar tvekan allas uppfattning om Europa."

God dag, yxskaft.

Att karln inte har några logiska argument på sin sida, det visste vi redan. Men han klarar inte ens av att koka ihop några EU-mytologiska argument. Det han säger är bara tomma ord, varm luft. Besvärjelser.

En sak jag ogillar med EU i allmänhet och med franska EU-politiker i synnerhet är egenheten att göra saker bara för att man kan, utan att ens besvära sig med att underbygga sin linje med något slags argument. Arrogans parad med feghet, typ.

Så Europaparlamentets flyttcirkus fortsätter.

Europaportalen: Hollande försvarar EU:s flyttkarusell»

Frankrike - Det här skall bli väldigt intressant...

Jösses!

Frankrikes nye president är ju socialist. Eller något.

Den här lönesänkningen för fat cats i statliga bolag är ju det närmaste man kan komma att giljotinera en betydande del av den franska bourgeoisien – i politisk fredstid.

N24: Frankrike chockar cheferna med drastiska lönesänkningar
Sydsvenskan: Chocksänkta löner gör direktörer mållösa

Jag är lite imponerad. Och jag funderar på vad jag egentligen tycker om tilltaget. Jag menar vi snackar ju om arroganta, välpomaderade, chaufförskörda, lyxskräddade franska chefer i statliga bolag. En beaktansvärd del av den statliga eliten. Som plötsligt finner sig stirrande in i en gevärsmynning. Det finns något tilltalande i den bilden.

När man tänker efter är detta nog ett genialt drag av Hollande. Precis innan parlamentsvalet, dessutom.

Detta kan komma att lyfta socialdemokraterna i hela Europa. Nya Socialdemokraterna. (Som för övrigt kommer att bli minst lika otäcka som alla andra, när dammet väl har lagt sig igen.)

Sossar kan vara djävulskt skickliga, när de sätter den sidan till.