2008-05-20

Det rör på sig i grundlagsfrågan

DN Debatt skriver allianspartierna och miljöpartiet att Sverige behöver en författningsdomstol och att man bör skilja valdagarna för riksdags- respektive kommunal/landstingsval.

Som väntat är socialdemokraterna emot. Dagens argument från dem är att det inte är rätt tidpunkt för denna debatt just nu. I botten ligger som vanligt ovilja mot oberoende domstolar och mot ökad demokratisk dynamik. Plus att sossarna surar för att miljöpartiet spräcker vänstern i denna fråga.

Det intressanta är dock att det nu finns en tydlig politisk majoritet för så väl en författningsdomstol som för skiljda valdagar. Sedan kan sossarna sura, om de vill.

(Läs gärna hela artikeln. Den innehåller fler bra initiativ.)

DN Debatt»
(S) kritik»

24 kommentarer:

  1. Bra.Högern vill ha lägre valdeltagande och därmed mindre demokrati.
    Kalkylen är att dom som faller bort inte röstar borgerligt.
    Alla sätt är bra.

    SvaraRadera
  2. Skilda valdagar ger lägre valdeltagande och det kommer att gynna högern eftersom dom som faller bort är lågutbildade och politiskt icke motiverade.

    Det finns en tanke med allt.

    SvaraRadera
  3. Micke: sluta spy ditt trams i bloggvärlden.

    Förklara istället varför valdeltagandet skulle sjunka vid skiljda valdagar?

    Förklara även för mig varför det är bättre med en stor väljarkår som inte är insatta istället för en väljarkår som hinner sätta sig in i valen.

    SvaraRadera
  4. Micke/
    O ack, o ve...

    SvaraRadera
  5. Micke,

    Mindre demokrati? Som det är nu så hamnar landstings- och kommunvalen helt i skuggan av riksdagsvalen. Vem vet inför valdagen vad respektive parti vill göra i detalj på det lokala planet? Förvisso är det kommunala självstyret i praktiken näst intill avskaffat, men ändå!

    Således, även om det blir färre som deltar i de lokala valen, vilket återstår för dig att påvisa, så har jag svårt att se att det blir mindra demokratiskt.

    /Rickard

    SvaraRadera
  6. Nej visst att ha ett så högt valdeltagande som möjligt är ju inte intressant.

    Det viktiga är att dom med rätt åsikt röstar.

    För du menar väl inte på fullt allvar att demokratin kommer att öka genom att du föreställer dig att någon som röstar på moderaterna i riksdagsvalet kommer att rösta på sossarna i kommunalvalet eller tvärtom?


    Det enda som händer är att folk fallet bort och fördelningen kommer inte att bli jämn.

    Vad ni då har skapat är ett röstsystem vars resultat i högre grad än förut är avhängigt folks utbildning och motivation.

    Hur fan det blir MER demokratiskt lär ni få svårt att övertyga mig om.

    SvaraRadera
  7. Micke: sluta spy ditt trams i bloggvärlden.

    Va?



    Förklara istället varför valdeltagandet skulle sjunka vid skiljda valdagar?

    Det kommer att sjunka därför att mindre motiverade i bästa fall bara kommer att rösta en gång.
    I allmänhet anses demokratin främjas av att man ser till att skapa ett så högt valdeltagande som möjligt.



    Förklara även för mig varför det är bättre med en stor väljarkår som inte är insatta istället för en väljarkår som hinner sätta sig in i valen.

    Därför att det skapar större frihet.

    Vadå hinner?

    Dom som röstar har i bägge val 4 år på sig att sätta sig in i vad dom vill oavsett om man separerar valtillfällena.

    Det blir inte mer av att separera.

    SvaraRadera
  8. micke: Att välja att inte rösta är också ett val.

    SvaraRadera
  9. micke: Att välja att inte rösta är också ett val.

    Ja naturligvis (jag har medvetet låtit bli att rösta själv några gånger)men det förhindrar inte att dom flesta stater som har ett styresskick som vi normalt kallar demokratiskt ser det ett så högt valdeltagande som möjligt som en grundläggande målsättning.

    Mig veterligen finns det ingen "demokratisk" nation som ägnar sig åt att premiera "kunskap" på bekostnad av deltagande och påstår att det skulle öka demokratin.

    Jag har också oerhört svårt att se att någon som är liberal i grunden skulle göra det valet.Rimligen måste en röst betyda en röst oavsett vad fan som finns bakom den.

    SvaraRadera
  10. micke: Visst ett högt valdeltagande ger större legitimitet till röstresultatet men vill folk inte rösta så skall man inte tvinga dem.

    Själv tycker jag att de skall sluta sortera in blanka röster under ogiltiga röster utan istället låta det bli tomma stolar i riksdagen om tillräckligt många röstar för det, då skulle nog röstdeltagandet öka eftersom det då skulle gå att missnöjeesrösta på ett helt annat sätt.

    "Rimligen måste en röst betyda en röst oavsett vad fan som finns bakom den"

    Är det någon som har påstått något annat här?

    SvaraRadera
  11. Demokrati är inte att 100,0% röstar på valdagen, demokrati är att makten utgår ifrån folket och följer dess vilja. Det finns länder där lagen tvingar folk att rösta men det betyder inte att de är mer demokratiska.

    I Schweiz tillämpas mycket direktdemokrati. Valdeltagandet är inte skyhögt men det betyder inte att landet är odemokratiskt, bara att folk inte bryr sig om att rösta eftersom de inte ser någon större mening i den specifika frågan - t.ex. därför att de kanske tycker att båda alternativen är lika bra eller att de inte känner sig säkra på vad de vill eller vet och därför överlåter till alla andra att fatta beslutet åt dem. Det är deras eget VAL.

    Idag hålls lokalvalens deltagande uppe på konstgjord väg av den gemensamma valdagen. Det betyder inte att den lokala demokratin är särskilt levande. Eftersom de lokala frågorna hamnar i skymundan kan man ifrågasätta att dagens lokalval följer folkets faktiska vilja. Med klart skilda valdagar kan vi vara säkra på att vi har lokal demokrati där makten utgår från folket OCH följer dess vilja.

    Med dagens lösning är det högst tveksamt att någon kan säga att båda sakerna verkligen föreligger.

    Att insatta människor bevisligen (både enligt denna diskussion och tidigare undersökningar) brukar rösta borgerligt är varken demokratins fel eller fel på demokratin, det är snarare ett signal om att vänstern behöver skärpa sig. Rejält.

    SvaraRadera
  12. Mickes definition av demokrati verkar enbart bero på hur många det är som röstar.

    Då kan jag föreslå ett antal reformer som skulle demokratisera Sverige:

    Om vi har val endast vart tionde år så borde ju folk vara mer sugna att gå och rösta så då skulle det helt klart bli mer demokratiskt!

    Minska antalet partier så att det inte är lika svårt att bestämma sig! Fler orkar rösta, mer demokrati!

    Självklart så borde det vara en lagstadgad demokratisk skyldighet att rösta. Mer demokrati!

    MVH
    Conny Kling

    SvaraRadera
  13. Mickes definition av demokrati verkar enbart bero på hur många det är som röstar.


    Nej.Demokrati är avhängingt mycket mer men att medvetet skapa ett system som kommer att ge färre röstande med motivationen att det ger möjlighet till mer reflektion när det i praktiken inte ger en minut mer än vad som är fallet idag så måste man ställa sig fragan...Varför då?

    SvaraRadera
  14. Vad bra att vi är överrens om att det är avhängigt fler saker.

    Två invändningar:

    1) Det är inte säkert att färre kommer att rösta.

    2) Vad jag förstår så är inte huvudargumentet att det ska ge mer eftertanke för väljarna?

    Som jag uppfattar som det kanske starkaste argumentet av flera är att debatten och mediabevakningen kommer att göra skillnad på den praktiska betydelsen för kommunal-, landstings- och riksdagsval om de genomförs vid olika tillfällen. Förhoppningen är att detta leder till att politiker går till val på löften som de har inflytande över.

    Personligen tycker jag att det är en utmärkt idé.

    MVH
    Conny Kling

    SvaraRadera
  15. Det är inte säkert att färre kommer att rösta


    Nej.Det är rätt och sannolikt avhängigt hur nära valen ligger varann.Nån sa att ett år mellan är rimligt och det fick mig att ompröva det hela en aning.
    Det är möjligt att skillnaden inte blir så stor om man gör så.

    Lägger man däremot valet med nån eller några veckors mellan rum tror jag att manfallet blir stort.

    SvaraRadera
  16. Fler valdagar ger lägre valdeltagande, särskillt bland resurssvaga. Därmed förskjuts
    väljarkåren till förmån för resursstarka. Det är ett tämligen välkänt faktum inom statsvetenskapen. Kolla t ex in Lijpharts artikel här om ni har tillgång till jstor via ngt universitet eller högskola:

    http://www.jstor.org/stable/2952255

    Om man sen tycker att der är problematiskt att resurssvaga inte röstar är ju något man kan tycka olika om. Men vi får ta den empiri som finns på området på allvar.

    SvaraRadera
  17. Micke, jag har lite svårt att förstå ditt resonemang om att folk har tid att sätta sig in i alla val på en gång.

    Vi kan ju göra ett par enkla antaganden.

    1) Varje person ägnar tid i relation till hur viktiga de olika valen är.

    2) Media uppmärksammar de olika valen i relation till hur viktiga de anser att de olika valen är.

    Jag förmodar att det inte är så många som har invändningar mot dessa påståenden, men jag kan ju alltid ha fel.

    Dessutom skulle jag vilja påstå att en stor majoritet av både media och väljare prioriterar riksdagsvalet före de övriga valen. Det skulle alltså innebära att de flesta ägnar det mesta av sin tid till att leta efter information om riksdagsvalet samtidigt som media gör den informationen mest lätttilgänglig. Man skulle nog kunna göra det enkla antagandet att:
    information = tid * tillgänglighet
    (Visserligen helt utan vetenskaplig grund, men jag hoppas ni fattar resonemanget)

    Om vi sen antar att både väljarna och media prioriterar enligt följande (högre värde = högre prioritet)

    riksdag = 2
    landsting = 1
    kommun = 1

    Detta skulle medföra att varje person skulle ha följande mängd information:

    riksdag = 4 (2x2)
    landsting = 1 (1x1)
    kommun = 1 (1x1)

    Enhet på informationsmängden får ni välja själva, vad sägs om liter?

    I vilket fall så skulle informationen om riksdagsvalet uppgå till 2/3 av all information trots att det bara tilldrar sig 1/2 av intresset, medan de andra valen var för sig får 1/6 av informationen trots 1/4 av intresset.

    I verkligheten tror jag att intresset för riksdagsvalet i förhållande till de övriga valen är ännu större än i mitt exempel, och det gör de övriga valen än mer förfördelade.

    Mao så röstar säkerligen många i lokalvalen förmodligen efter vad partierna säger på riksplanet eftersom de inte har någon bra uppfattning om vad de lokala partierna vill göra. Det som gör att det blir på det sättet är att den lokala informationen drunknar i informationen på riksnivå och det ända sättet att åtgärda detta från politiskt håll är att skilja på valen tidsmässigt så att de inte konkurerar tidsmässigt.

    SvaraRadera
  18. Micke, jag har lite svårt att förstå ditt resonemang om att folk har tid att sätta sig in i alla val på en gång.


    Det har jag inte sagt.
    Jag har sagt att färre kommer att rösta om man delar upp valen.
    Efter att ha läst ett inlägg av Mats Dagerlind insåg jag att om man håller isär valtillfällena ordentligt (ninst ett år)blir frånfället troligen mindre.Dock tror jag att många kommer att sluta rösta helt och hållet i kommunal och landstingsvalet.

    SvaraRadera
  19. Om man sen tycker att der är problematiskt att resurssvaga inte röstar är ju något man kan tycka olika om.

    Ja precis som man kan läga mer eller mindre vikt vid demokratin som sådan.

    SvaraRadera
  20. Micke,

    Så summan av kardemumman är alltså att du är rädd för att vänstern skall förlora röster eftersom deras väljare är:

    a) för lata för att packa sig till vallokalen mer än vart fjärde år och…
    b) är för korkade för att sätta sig in i lokala frågor?

    Det skulle jag vilja kalla djupt nedlåtande mot den egna väljarkåren.

    I övrigt undrar jag vad i hela friden menar med ”Därför att det skapar större frihet” i kommentaren ovan? Är det den gamla klassiska avgrundsvänstertanken om att frihet är det samma som friheten att slippa välja som spökar nu igen?

    /Rickard

    SvaraRadera
  21. Skall man ha skilda valdagar tycker jag att det skall vara två år mellan riksdags- och lokalval.

    SvaraRadera
  22. Det skulle jag vilja kalla djupt nedlåtande mot den egna väljarkåren.

    Ja eller så kan man kalla det cyniskt utnyttjande av sociala sammanhang för att stärka högerns makt.

    Det är valfritt.
    Peter här ovan refererar till uppgifter som visar ATT valdeltagandet sjunker och att det som han uttrycker det är "resursrsvaga grupper" som inte röstar.
    Dessa grupper är sannolikt underrepresenterade som väljare redan nu.

    Jag har dessutom sedan igår sett ett otal högeranhängare som tydligt och klart uttryckt att dom anser att vissa människor inte bör ha rätten att rösta och att det följaktligen inte är ett problem för demokratin om dom inte gör det p.g.a en teknikalitet.


    övrigt undrar jag vad i hela friden menar med ”Därför att det skapar större frihet” i kommentaren ovan? Är det den gamla klassiska avgrundsvänstertanken om att frihet är det samma som friheten att slippa välja som spökar nu igen?


    Nej det relaterar till att jag till skillnad från avgrundshögern anser att i ett fritt samhälle så har så många som det överhuvutaget är möjligt gjort ett personligt val.
    Liksom riktiga liberaler ger jag fullständigt fan i hur varje individ kommit fram till sitt beslut om vad dom ska rösta på och jag graderar förhoppningsvis inte VÄRDET på varje enskild röst utifrån individens utbildning eller sociala status.

    SvaraRadera
  23. Skall man ha skilda valdagar tycker jag att det skall vara två år mellan riksdags- och lokalval.


    Ja det är möjligt att det skulle fungera då och att det eventuella ytterligare intresse sm det kan generera för kommunal och landstingsval kompenserar eventuellt bortfall.
    Det är kanske värt att prova.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.