Henrik: "Junilistan, är nu det enda som man kan rösta på i EU-valet ... som har chans att bli återvalda och som framfört kritik mot detta ..."
Sören Wibe, frihetshjälte? Ska han stå längst bak i Europaparlamentets plenisal och ropa om datalagringen? Det skulle göra föga nytta och det är nog mer troligt att han skulle ägna sig åt att kräva att EU ska köpa in alla vapen i Albanien, eller något annat vettlöst. Hans legacy från senaste vändan i parlamentet, 1995-1999 (då som socialdemokrat).
Ur den länkade artikeln: "[...] trafikdatalagringsdirektivet, som tvingar teleoperatörer att spara information om e-post och telefonsamtal i upp till två år [...]"
Hur var det nu, var det inte en betydligt lägre gräns som var den tvingande, och de 2 år man föreslagit en form av overkill?
Fel! Det finns massa organisationer runt om i EU som oberoende av varandra och med goda chanser driver på för att direktivet ska prövas ur människorättssynvinkel.
EU domstolen skriver att eftersom det inte framgår av direktivet att polisen har rätt att ta del av samtalsloggarna, så har det här inget med brottsbekämpning att göra.
Man säger också, som jag tolkar det, att eftersom staterna normalt inte ersätter teleoperatörerna för kostnaderna för denna övervakning, så måste man tvinga alla länder att övervaka ungefär lika mycket - annars blir det orättvist.
Och sådana beslut handlar inte heller om brottsbekämpning och kräver inte enhällighet.
Jag instämmer med Johan Tjäder: Direktivet lanserades i uttalad avsikt att ge polisen tillgång till mer information från operatörerna. Ändå hävdar domstolen att det inte finns några krav i direktivet på att operatörerna skall lämna ut uppgifterna till polisen, och att detta därför bara är en reglering av den inre marknaden (jag har glömt numret på pelaren, namnet på den heliga kamelen eller vilken sjunde himmel EG-rättsnomenklaturan nu sitter i)?
Alltså, vad menar domstolen att syftet med datalagringen är? Att operatörerna i olika länder bara skall sitta på ungefär lika mycket uppgifter om sina egna kunder för att inte få oberättigade konkurrensfördelar? Finns det något land inom EU som inte tillåter polisen att alls ta del av operatörernas uppgifter?
Det är nästan synd att det inte är straffbart att förolämpa EG-domstolen, för det här känns som ett utmärkt tillfälle att göra just det. Den här rättvisan är inte bara blind, den är blind, döv och galen.
Tänk på vilken provider ni använder. Ni vet de som tappar skivan med alla uppgifter i golvet för tioende gången. :) Det måste finnas passivt motstånd mot denna vansinninghet.
Annonym 15.32 skrev: " Sören Wibe, frihetshjälte? Ska han stå längst bak i Europaparlamentets plenisal och ropa om datalagringen?"
Tänkte inte på det. I EU är det samarbete och samförstånd som gäller. Därför säger Gunnar Hökmark ingenting i frågor där man riskerar att stöta sig med de som bestämmer och så får han vara vice ordförande i kristdemokratgruppen - och slipper sitta bak i bussen med Wibe. Tystnaden lönar sig.
Anders Andersson har helt rätt. Pelaren heter ett. Och det här rättsfallet handlar inte om något annat än just denna pelares omkrets, storlek, densitet och gummiliknande karaktärsdrag.
Jo, men hur få fram det avgörande - att rättighetsstadgan är underordnad regleran för den inre marknaden, de fria rörligheterna, harmonisering etc. är ju helt rättsvidrigt.
Varje lagstiftare måste ha en värdegrund som VARJE lag ska prövas mot innan den kan stiftas.
Så ifall EU skall få stifta lagar så måste rättighetsstadgan, Europakonventionen etc vara överordnad!
Och det är väl det som junilistan och Jonas Sjöstedt och Björn von der Esch och vi alla EU-kritiker har tjatat och tjatat och tjatat om.
Och det är ju det som är fel med hela den här kolossen. Det är ingen rättsstat över huvud taget.
MEN så länge Lissabonfördraget inte antagits av medlemsstaterna så är det ju VÅR grundlag som alla lagförslag i Sverige ska prövas mot - och där släpper ju Lagrådet bara igenom. Det är helt fel.
De här lagförslagen är INTE förenliga med vad som föreskrivs i vår grundlag - det är otroligt lätt att påvisa.
Lagrådet är släpphänt - så rättsstaten är ju uppluckrad här också.
Men påvisa det kan man ju - och tjata och tjata.
Jag tror att nyckeln är att SVT tar upp det här- och det har dom vägrat i allt som rör EU i över 20 år - även det ett avtalsbrott. Flagrant sådant skulle jag vilja säga.
Så till syvende och sidst så handlar det bara om att vara många och att KRÄVA att frågan debatteras på ett ärligt sätt.
Och att en äkta lagprövning mot för det första vår egen grundlag görs.
Jag röstade Ja till EU 1994, men det som jag röstade Ja till det var detta:
"fritt flöde av fritt flöde av människor, varor, tjänster och kapital"
Om någon nu minns den lilla formuleringen.
Dvs ett handelssamarbete.
Det som växer fram nu är inte det som jag röstade JA till, utan något annat, som växt retroaktivt och medelst ändamålsglidning.
Min röst från 1994 måste förklaras ogiltig.
För övrigt tror jag Ines Uusman snart får rätt, Internet kanske bara var en fluga som blåste förbi.
Så fort byråkraterna begrep vad Internet var för någonting (vilket tog 10 år längre för dem än för alla andra...) så blev det snabbt Orwell och angiverisamhälle av det som tidigare var så fullt av möjligheter, innovation och optimism.
Johan Tjäder et al, den gamla (tja, inte lastgamla direkt) pelarstrukturen har ersatts av en "nödbroms":
5 § Svar på interpellation 2008/09:271 om Ipred 2 och europeisk straffrätt Anf. 17 Justitieminister BEATRICE ASK (m): Fru talman! Alice Åström har frågat mig om ratificeringen av Lissabonfördraget kommer att påverka den europeiska straffrättsharmoniseringen och vad jag avser att göra för att öka förståelsen för beslutsprocessen på detta område. Hon har också frågat om jag kommer att verka för att kommissionen drar tillbaka förslaget till direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter.
Det europeiska straffrättsliga samarbetet är för närvarande ett mellanstatligt samarbete. Det innebär att alla medlemsstater måste vara eniga för att eventuella regler ska kunna beslutas. Lissabonfördragets ikraftträdande innebär en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet i rådet. Samtidigt ges Europaparlamentet större inflytande på detta område. När det anses nödvändigt kommer unionen att kunna anta straffrättsliga minimiregler i frågor som har en gränsöverskridande dimension. Sådana minimiregler hindrar inte att medlemsstaterna behåller eller inför en högre skyddsnivå.
På svenskt initiativ har det i Lissabonfördraget införts en så kallad nödbroms. Om en medlemsstat anser att regleringen skulle påverka grundläggande aspekter av medlemsstatens straffrättsliga system på ett negativt sätt kan medlemsstaten begära att frågan överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande.
Lissabonfördraget innebär även att den problematik som låg bakom den så kallade miljödomen förlorar sin aktualitet. Den problematiken gällde frågan om straffrättslig reglering kan ske genom EG-direktiv, i den så kallade första pelaren, där det för beslut krävs kvalificerad majoritet eller endast i form av rambeslut som förutsätter enhällighet.
Lissabonfördraget kommer alltså att göra det enklare att förstå beslutsprocessen. Mot bakgrund av att riksdagen har ställt sig bakom Lissabonfördraget avser jag inte att vidta några ytterligare åtgärder gällande detta.
När det slutligen gäller förslaget om straffrättsliga åtgärder på immaterialrättens område ligger dessa förhandlingar nere sedan sommaren 2007. Det beror på att man inte är överens om hur den så kallade miljödomen ska tolkas. Det beror också på att kommissionen för närvarande arbetar med att göra en mer detaljerad kartläggning av hur medlemsstaternas nationella lagstiftning ser ut på detta område. Mot den bakgrunden har det under senare tid inte funnits skäl att lämna så mycket information till riksdagen angående just detta förslag.
Det är alltså oklart om och i så fall när förhandlingar om detta förslag kommer att återupptas. Jag vill dock samtidigt påpeka att varumärkesförfalskning och piratkopiering är ett omfattande internationellt problem. OECD har i en rapport som publicerades i somras uppskattat den internationella handeln med intrångsgörande fysiska produkter under 2005 till ett värde av 200 miljarder dollar.
Vi har också kunnat se att denna verksamhet sprider sig till allt fler områden. Under år 2006 beslagtogs drygt 2,7 miljoner varumärkesförfalskade läkemedelsprodukter vid EU:s yttre gräns. Det var en ökning med närmare 400 procent jämfört med år 2005.
Vi talar alltså om ett allvarligt problem som vi måste komma till rätta med. Om förhandlingar återupptas är det dock viktigt att en eventuell reglering blir balanserad och att den är förenlig med såväl gemenskapsrätten som principerna om proportionalitet och rättssäkerhet.
Det är rätt facinerande med politiker ibland. Så mycket text och så lite information. Jag kan inte avgör om Beatrice Ask svarade på frågan eller inte... Kan någon hjälpa mig att tolka?
Jävla hopplöst...
SvaraRadera//AH
Junilistan, är nu det enda som man kan rösta på i EU-valet ... som har chans att bli återvalda och som framfört kritik mot detta ...
SvaraRaderaOm man inte vill røsta på junilistan kan piratpartiet vara ett alternativ.
SvaraRaderaHenrik: "Junilistan, är nu det enda som man kan rösta på i EU-valet ... som har chans att bli återvalda och som framfört kritik mot detta ..."
SvaraRaderaSören Wibe, frihetshjälte? Ska han stå längst bak i Europaparlamentets plenisal och ropa om datalagringen? Det skulle göra föga nytta och det är nog mer troligt att han skulle ägna sig åt att kräva att EU ska köpa in alla vapen i Albanien, eller något annat vettlöst. Hans legacy från senaste vändan i parlamentet, 1995-1999 (då som socialdemokrat).
Ur den länkade artikeln: "[...] trafikdatalagringsdirektivet, som tvingar teleoperatörer att spara information om e-post och telefonsamtal i upp till två år [...]"
SvaraRaderaHur var det nu, var det inte en betydligt lägre gräns som var den tvingande, och de 2 år man föreslagit en form av overkill?
Så nu sitter vi där med eländet
SvaraRaderaFel! Det finns massa organisationer runt om i EU som oberoende av varandra och med goda chanser driver på för att direktivet ska prövas ur människorättssynvinkel.
Tror den lägsta tiden är 6 månader.
SvaraRaderaLite lustigt är det allt.
SvaraRaderaEU domstolen skriver att eftersom det inte framgår av direktivet att polisen har rätt att ta del av samtalsloggarna, så har det här inget med brottsbekämpning att göra.
Man säger också, som jag tolkar det, att eftersom staterna normalt inte ersätter teleoperatörerna för kostnaderna för denna övervakning, så måste man tvinga alla länder att övervaka ungefär lika mycket - annars blir det orättvist.
Och sådana beslut handlar inte heller om brottsbekämpning och kräver inte enhällighet.
Jag instämmer med Johan Tjäder: Direktivet lanserades i uttalad avsikt att ge polisen tillgång till mer information från operatörerna. Ändå hävdar domstolen att det inte finns några krav i direktivet på att operatörerna skall lämna ut uppgifterna till polisen, och att detta därför bara är en reglering av den inre marknaden (jag har glömt numret på pelaren, namnet på den heliga kamelen eller vilken sjunde himmel EG-rättsnomenklaturan nu sitter i)?
SvaraRaderaAlltså, vad menar domstolen att syftet med datalagringen är? Att operatörerna i olika länder bara skall sitta på ungefär lika mycket uppgifter om sina egna kunder för att inte få oberättigade konkurrensfördelar? Finns det något land inom EU som inte tillåter polisen att alls ta del av operatörernas uppgifter?
Det är nästan synd att det inte är straffbart att förolämpa EG-domstolen, för det här känns som ett utmärkt tillfälle att göra just det. Den här rättvisan är inte bara blind, den är blind, döv och galen.
Muren föll, och vi med den.
Tänk på vilken provider ni använder. Ni vet de som tappar skivan med alla uppgifter i golvet för tioende gången. :)
SvaraRaderaDet måste finnas passivt motstånd mot denna vansinninghet.
Annonym 15.32 skrev: " Sören Wibe, frihetshjälte? Ska han stå längst bak i Europaparlamentets plenisal och ropa om datalagringen?"
SvaraRaderaTänkte inte på det. I EU är det samarbete och samförstånd som gäller. Därför säger Gunnar Hökmark ingenting i frågor där man riskerar att stöta sig med de som bestämmer och så får han vara vice ordförande i kristdemokratgruppen - och slipper sitta bak i bussen med Wibe. Tystnaden lönar sig.
Kanske dags att KRÄVA utträde ur EU, Riva upp lagen och fokusera på Sveriges inrikes problem i stället
SvaraRaderaAnders Andersson har helt rätt. Pelaren heter ett. Och det här rättsfallet handlar inte om något annat än just denna pelares omkrets, storlek, densitet och gummiliknande karaktärsdrag.
SvaraRaderaHar bloggat här: Allmän datalagring fortfarande olaglig.
För övrigt känner jag mig trots mina 45 som ett rätt fräscht alternativ til Wibe :-)
Jo, men hur få fram det avgörande - att rättighetsstadgan är underordnad regleran för den inre marknaden, de fria rörligheterna, harmonisering etc. är ju helt rättsvidrigt.
SvaraRaderaVarje lagstiftare måste ha en värdegrund som VARJE lag ska prövas mot innan den kan stiftas.
Så ifall EU skall få stifta lagar så måste rättighetsstadgan, Europakonventionen etc vara överordnad!
Och det är väl det som junilistan och Jonas Sjöstedt och Björn von der Esch och vi alla EU-kritiker har tjatat och tjatat och tjatat om.
Och det är ju det som är fel med hela den här kolossen. Det är ingen rättsstat över huvud taget.
MEN så länge Lissabonfördraget inte antagits av medlemsstaterna så är det ju VÅR grundlag som alla lagförslag i Sverige ska prövas mot - och där släpper ju Lagrådet bara igenom. Det är helt fel.
De här lagförslagen är INTE förenliga med vad som föreskrivs i vår grundlag - det är otroligt lätt att påvisa.
Lagrådet är släpphänt - så rättsstaten är ju uppluckrad här också.
Men påvisa det kan man ju - och tjata och tjata.
Jag tror att nyckeln är att SVT tar upp det här- och det har dom vägrat i allt som rör EU i över 20 år - även det ett avtalsbrott. Flagrant sådant skulle jag vilja säga.
Så till syvende och sidst så handlar det bara om att vara många och att KRÄVA att frågan debatteras på ett ärligt sätt.
Och att en äkta lagprövning mot för det första vår egen grundlag görs.
Att inte släppa det.
SvaraRaderaOch ge upp.
Då tar de antidemokratiska krafterna över. Manegen är krattad.
Sen får vi dansa efter deras pipa.
Som Berlusconi så kokett påpekar - Det som inte syns i tv finns inte.
SvaraRaderaMen de som sitter där är ju bara nickedockor.
K G Bergström - har han ställt nån kritisk fråga eller? Följdfråga? Påstridig? Omutlig. Envis. Ställa mot väggen. Skjutjärnsjournalistik.
Det är förment kritiska frågor.
Med det viktiga mörklagt.
Och alla dessa paneler.
Alltså det är ju bara pravda.
Jag röstade Ja till EU 1994, men det som jag röstade Ja till det var detta:
SvaraRadera"fritt flöde av fritt flöde av människor, varor, tjänster och kapital"
Om någon nu minns den lilla formuleringen.
Dvs ett handelssamarbete.
Det som växer fram nu är inte det som jag röstade JA till, utan något annat, som växt retroaktivt och medelst ändamålsglidning.
Min röst från 1994 måste förklaras ogiltig.
För övrigt tror jag Ines Uusman snart får rätt, Internet kanske bara var en fluga som blåste förbi.
Så fort byråkraterna begrep vad Internet var för någonting (vilket tog 10 år längre för dem än för alla andra...) så blev det snabbt Orwell och angiverisamhälle av det som tidigare var så fullt av möjligheter, innovation och optimism.
Thank you so bloody much...
Anders Andersson:
SvaraRadera1:a pelaren EG + EMU
2:a pelaren Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikern GUSP
3:e pelaren Polisiärt och straffrättsligt samarbete
EU är ett stormaktsprojekt och vill konsolidera sig ekonomiskt, militärt och politiskt.
SvaraRaderaBefolkningarna - sekundär fråga.
Johan Tjäder et al, den gamla (tja, inte lastgamla direkt) pelarstrukturen har ersatts av en "nödbroms":
SvaraRadera5 § Svar på interpellation 2008/09:271 om Ipred 2 och europeisk straffrätt
Anf. 17 Justitieminister BEATRICE ASK (m):
Fru talman! Alice Åström har frågat mig om ratificeringen av Lissabonfördraget kommer att påverka den europeiska straffrättsharmoniseringen och vad jag avser att göra för att öka förståelsen för beslutsprocessen på detta område. Hon har också frågat om jag kommer att verka för att kommissionen drar tillbaka förslaget till direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter.
Det europeiska straffrättsliga samarbetet är för närvarande ett mellanstatligt samarbete. Det innebär att alla medlemsstater måste vara eniga för att eventuella regler ska kunna beslutas. Lissabonfördragets ikraftträdande innebär en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet i rådet. Samtidigt ges Europaparlamentet större inflytande på detta område. När det anses nödvändigt kommer unionen att kunna anta straffrättsliga minimiregler i frågor som har en gränsöverskridande dimension. Sådana minimiregler hindrar inte att medlemsstaterna behåller eller inför en högre skyddsnivå.
På svenskt initiativ har det i Lissabonfördraget införts en så kallad nödbroms. Om en medlemsstat anser att regleringen skulle påverka grundläggande aspekter av medlemsstatens straffrättsliga system på ett negativt sätt kan medlemsstaten begära att frågan överlämnas till Europeiska rådet för ställningstagande.
Lissabonfördraget innebär även att den problematik som låg bakom den så kallade miljödomen förlorar sin aktualitet. Den problematiken gällde frågan om straffrättslig reglering kan ske genom EG-direktiv, i den så kallade första pelaren, där det för beslut krävs kvalificerad majoritet eller endast i form av rambeslut som förutsätter enhällighet.
Lissabonfördraget kommer alltså att göra det enklare att förstå beslutsprocessen. Mot bakgrund av att riksdagen har ställt sig bakom Lissabonfördraget avser jag inte att vidta några ytterligare åtgärder gällande detta.
När det slutligen gäller förslaget om straffrättsliga åtgärder på immaterialrättens område ligger dessa förhandlingar nere sedan sommaren 2007. Det beror på att man inte är överens om hur den så kallade miljödomen ska tolkas. Det beror också på att kommissionen för närvarande arbetar med att göra en mer detaljerad kartläggning av hur medlemsstaternas nationella lagstiftning ser ut på detta område. Mot den bakgrunden har det under senare tid inte funnits skäl att lämna så mycket information till riksdagen angående just detta förslag.
Det är alltså oklart om och i så fall när förhandlingar om detta förslag kommer att återupptas. Jag vill dock samtidigt påpeka att varumärkesförfalskning och piratkopiering är ett omfattande internationellt problem. OECD har i en rapport som publicerades i somras uppskattat den internationella handeln med intrångsgörande fysiska produkter under 2005 till ett värde av 200 miljarder dollar.
Vi har också kunnat se att denna verksamhet sprider sig till allt fler områden. Under år 2006 beslagtogs drygt 2,7 miljoner varumärkesförfalskade läkemedelsprodukter vid EU:s yttre gräns. Det var en ökning med närmare 400 procent jämfört med år 2005.
Vi talar alltså om ett allvarligt problem som vi måste komma till rätta med. Om förhandlingar återupptas är det dock viktigt att en eventuell reglering blir balanserad och att den är förenlig med såväl gemenskapsrätten som principerna om proportionalitet och rättssäkerhet.
Det är rätt facinerande med politiker ibland. Så mycket text och så lite information. Jag kan inte avgör om Beatrice Ask svarade på frågan eller inte... Kan någon hjälpa mig att tolka?
SvaraRaderaErik Josefsson:
SvaraRaderaVi har ju sett nu att den här pelarstrukturen inte var mycket värd, så "nödbroms" är kanske bättre än ingenting.
Men jag tror inte på det.
Miljödomen?
SvaraRaderaAllt det här elefantsjuka byråkratiska filibustertalandet är bara ett sätt att dölja det verkliga innehållet - ritningen till en diktatur.
SvaraRadera