Bloggdebatt: Vad avgör valet?

Jag har blivit utmanad på "bloggdebatt" av Kent Persson (m). Eller debatt och debatt. Ett rött lag, ett blått lag och ett piratlag har satts upp. Och deltagarna skall blogga om vilken fråga de tror kommer att avgöra valet. (Läs mer om debatten och deltagarna här.)

Politikerräven i mig säger att det kommer att bli en lång startsträcka den här gången. Alla vill komma igång med valdebatten tidigt – men varken de borgerliga eller de rödgröna har någon vision, någon framtidsberättelse eller ens något sammanhållet budskap. Debatten hoppar mellan tuvorna.

Detta splittrade startfält kan bli Piratpartiets lycka. Om vi klarar av att redan nu börja tjata in integritetsfrågorna, rättssäkerhetsfrågorna, visionen om ett fritt och öppet internet och behovet av en upphovsrättsreform... Tja, då kan det hända att en eller ett par av dessa frågor kommer att flyga i valets slutspurt. Men det kräver ett långt, tålmodigt och envetet arbete från många. Både på nätet och i traditionella media.

Glöm inte heller att till synes små och smala frågor kan få oerhört stor betydelse, när valutgången hänger på några få procent hit eller dit.

Krokar att hänga upp piratfrågorna på saknas verkligen inte. Riv upp FRA-lagen! Säg nej till teledatalagringen! Rulla tillbaka IPRED-lagen! Sluta jaga en hel ungdomsgeneration!

Gammelpartierna har nämligen inga bra svar. Borgarna har glömt bort vad integritet och rättssäkerhet är och vad det skall vara bra för. Vänstern har aldrig förstått. Och miljöpartiet säljer ut sig, i förhoppning om att få makt. Bara Piratpartiet är att lita på.

I FRA-frågan är konfliktytan mot de borgerliga uppenbar. Men vi skall inte glömma att oppositionen också vill ha FRA-avlyssning, fast klädd i deras egen lagstiftning. Bara Piratpartiet är att lita på.

Spelet om teledatalagringen vore nästan komiskt om det inte vore så allvarligt. Regeringen tjuvhåller på ett färdigt förslag för att slippa en integritetsdebatt i valet. Sossarna hade hoppats att denna fråga skulle vara avklarad nu. Men istället kommer de att ställas till svars för sin egen uppfinning. Vänstern och miljöpartiet tänker bara vara emot fram till valdagen. Förra veckans presskonferens gav besked om att de inte tänker rösta nej till teledatalagringen, om de hamnar i regering med (s). Bara Piratpartiet är att lita på.

Rättssäkerhetsfrågorna kring IPRED kan också få fart nu när polisen och Ifpi har börjat åka runt och göra razzior. Detta är något som betraktas med obehag av många. Och det krävs bara att en enda sådan razzia går över styr, så har vi frågan på löpsedlarna. Gammelpartiernas egen lag riskerar att komma tillbaks och spöka för dem. Och bara Piratpartiet är att lita på.

Dessutom värmer man nu upp för en ny rond i huvudmatchen om The Pirate Bay. Detta samtidigt som det juridiska bråket går vidare i sidofrågorna – och bekymrade medborgare skakar på huvudet åt den jävshärva som målet har krönts med. De politiska partierna är så tysta de bara kan. Bara Piratpartiet är att lita på.

Internetleverantörerna ger sig inte heller utan kamp. De utmanar bland annat IPRED-lagen och avstängningsförelägganden i domstolarna. Varje gång blir det en förstasidesnyhet. Och för varje gång förstår allt fler att det faktiskt finns krafter som vill inskränka nätets frihet. Skall de etablerade partierna kunna förhålla sig till detta, då måste de börja med att inse att det var de själva som släppte in särintressen i lagstiftningsarbetet. Det kommer aldrig att ske. Bara Piratpartiet tycks inse detta och är att lita på.

Det saknas inte heller visionära röster som talar om det fria och öppna internet, om det spontana samarbetets oerhörda dynamik och om informationssamhällets fantastiska möjligheter. En hel värld följer dessa nätvisionärers böcker, artiklar, bloggposter och framträdanden. En ovanligt lämplig scen för många av dem vore Sverige, innan den 19 september i höst. Våra vanligast förekommande politiker tycks dock inte ha någon vision, entusiasm eller ens förståelse för det här. Bara Piratpartiet är att lita på.

I Europaparlamentet märker vi också hur man har nått något slags "tipping point" i upphovsrättsfrågan. Allt fler ser och förstår att dagens modeller för upphovsrätt har gått ur tiden och att de måste ersättas med något nytt. Allt eftersom sipprar denna insikt även ner i den svenska politiska debatten. Här har vi tiden och utvecklingen på vår sida. Att sätta sig på tvären i dessa frågor är som att försöka stoppa ett framrusande godståg. Här är Piratpartiet redan med, i konkret politiskt arbete, och visar vägen.

Toppa sedan dessa frågor med en allt mer utbredd misstro mot ordningsmakt, rättsväsende och tondöva lagstiftare. Den brasan tycks just nu få nytt bränsle så gott som varje dag. Och det verkar bara vara Piratpartiet som tar människors oro för hur det skall gå med rättsstaten och rättssäkerheten på allvar.

Slutligen vet vi naturligtvis inte vad som händer under valrörelsen. Dramatiska händelser, skandaler och självantända debatter kan ändra hela dagordningen, in i det sista. Men sådant går inte att planera för. Återstår att varje dag, på varje sätt, försöka sätta Piratfrågorna på agendan. Och min maggropskänsla säger mig att det kommer att lyckas.