2011-01-09

Fri information är demokratins livsluft


Politik gör något med människor. De får hybris, de glömmer bort att det är folket de företräder, de gömmer undan den verkliga maktutövningen i slutna rum och de drabbas av en arrogans som varken är klädsam eller lämplig.

Detta är en av de saker som Wikileaks slår emot. Man lyfter fram information som politikerna anser vara besvärande, pinsam eller "onödig". Information som jag vill påstå är helt nödvändig att offentliggöra, för att vårt demokratiska system skall fungera. Medborgarna har rätt att få veta vad deras politiker sysslar med. Annars blir de allmänna valen bara skott i mörkret. Vi måste kunna ställa våra politiker till svars – och om nödvändigt välja andra, bättre.

När den amerikanska administrationen (och flera andra länders regeringar) nu försöker tysta Wikileaks, då handlar det alltså om mer än bara ett enskilt nätfenomen. Vad politikerna och deras funktionärer försöker göra är att strypa demokratins själva syretillförsel.

Låt oss titta på några av Cablegate-läckorna som rör Sverige.

Det bedrivs någon form av underrättelse- / övervakningssamarbete mellan USA och Sverige som inte ens de folkvalda i riksdagen får känna till. Här är det alltså inte bara medborgarna, utan även deras demokratiskt valda representanter som skall hållas i ovisshet. Detta är viktig information och det är av stort värde att den kommer ut.

Socialdemokraterna bad USA om hjälp för att hantera Afghanistan-frågan inför förra höstens riksdagsval. Detta är viktig information och det är bara att beklaga att den inte kom ut innan riksdagsvalet, då väljare och media hade kunnat ställa partiet till svars och kräva en förklaring.

Amerikanska storföretag använder sitt lands utrikesförvaltning för att driva på länder som Sverige i frågor som rör upphovsrätt och fildelning. Detta är viktig information som måste vägas in i bilden när framtida lagförslag på området läggs fram. Det är viktigt för hela samhällsdebatten att få veta vem som driver på i dessa (och andra) frågor.

Det finns de som menar att det hade varit bättre om vi inte hade fått veta. Att sådant här hanteras bäst under bordet. Att medborgare, media och i vissa fall riksdagens ledamöter inte har med det här att göra. Vilket är ett märkligt förhållningssätt, i en representativ demokrati.

Så märkligt, faktiskt, att man måste fråga sig om hemlighetsmakeriets företrädare alls ställer upp bakom vårt demokratiska system.

Hur skall man annars tolka inställningen att det är bäst att väljarna hålls oinformerade om vad som verkligen sker?

Glöm aldrig bort att i den här historien, så är det Wikileaks som förmedlar den osminkade sanningen – och politikerna och deras funktionärer som står för lögnerna och mörkläggningen.

13 kommentarer:

  1. Det omfattande USA- och Natosamarbetet på underrättelseområdet kan knappast komma som en överraskning för riksdagens ledamöter. De har ju med öppna ögon överlämnat hela den delen åt regeringen.

    På sin höjd har parlamentarikerna nöjt sig med en mindre representation i de symboliska nämnder, som på pappret ska utöva "tillsyn".

    Hur illa dessa kontrollorgan fungerar avslöjas ständigt. Nu senast fick vi t.ex. veta att Siun, som ska kontrollera FRA, ännu inte granskat FRA:s utbyte av information med andra länder. Man "hoppas" dock kunna göra det under 2011. Tror någon att MUST/KSI granskas bättre? Finns det egentligen skäl att tro att övriga kontrollinstanser fungerar annorlunda?

    Det genomgående draget tycks vara att såväl tillståndsgivare som granskare agerar tillsammans med myndigheten i en anda av samförstånd. I vissa fall finns också inskrivet i direktiven att den verksamhet som bedrivs inte får ifrågasättas. Så var t.ex. fallet med Datainspektionens särskilda FRA-granskning. Likaså förhindrades DI kontrollera FRA:s utlandssamarbete.

    Samarbetet med utlandet är genomgående reglerat i hemliga föreskrifter. Så vill riksdagen uppenbarligen ha det.

    SvaraRadera
  2. Jonas B skriver om mycket intressanta saker. Lite laenkar om urkunderna hade varit till hjaelp.
    Om allt han saeger ska tas paa orden aer riksdagen en mindre respekterad doerrmatta aen jag trodde.

    SvaraRadera
  3. Nja, visserligen är jag övertygad om att wikileakspubliceringarna är autentiska, men jag tror också att Wikileaks har gjort ett ganska så kraftigt anti-USA-urval. (Eller så beror det på att de inte har så många andra källor.)

    Poängen är alltså (oavsett) att det är sanningen, men inte hela sanningen.

    SvaraRadera
  4. Jonas B:

    Jo. Intressanta saker.

    Fast just Cablegate-grejen var ju något som uttryckligen inte ens hela den svenska regeringen skulle få kännedom om. Ytterligare en grej alltså.

    Anomym:

    Att Cablegate - de amerikanska ambassadtelegrammen - främst rör saker som har anknytning till USA är kanske inte så konstigt.

    I andra sammanhang har Wikileaks slagit vilt åt alla håll. Så jag tror att det är förhastat att avskriva dem som anti-amerikanska.

    SvaraRadera
  5. @Anonym,

    Det är väl inget fel i att specialisera sig på USA-kritik?

    Jag skulle gärna se att det tillkom en organisation specialiserad på EU-kritik, som jobbade med läckor. Och jag skulle inte bry mig om ifall dom sorterade bort läckor från andra länder.

    I fallet Wikileaks tror jag dock den främsta anledningen är att organisationen går på knäna för att kunna förbehandla alla ambassadtelegram inför publicering. Inte konstigt att dom måste välja bort annat.

    SvaraRadera
  6. Här kommer några efterfrågade länkar:

    FRA läcker info om svenskarna
    Ingen koll hittills av FRA:s utlandssamarbete
    Ingen kontroll av personuppgifter hos FRA

    Ur direktiven för Datainspektionens FRA-granskning:

    Uppdraget ska därför utföras på ett sådant sätt att det inte påverkar den svenska försvarsunderrättelseverksamhetens förutsättningar att i dag och i framtiden arbeta för Sveriges bästa. Arbetet ska också i övrigt bedrivas så att det inte skadar Sveriges förbindelser och samarbeten med andra länder.

    Den sista meningen fick till följd att Datainspektionen inte utförde någon djupare granskning av FRA:s informationsutbyte med andra länder. Att den delen inte kontrollerats närmare skriver DI rakt ut i sin rapport:

    Det finns dock delar av verksamheten som inspektionen endast har granskat översiktligt. Till denna kategori hör främst den s.k. partnersamverkan, dvs. FRA:s samarbete med andra staters motsvarigheter.

    Till Henrik: Det går visserligen att tolka telegrammet på det sättet, men troligare är att "government" här bör översättas med "statsmakten". Ordet är ju tvetydigt.

    SvaraRadera
  7. Här följer också ett exempel, som visar att riksdagen överlåtit det utländska informationsutbytet åt regeringen. Ja, lämnat walkover helt enkelt. Med några penndrag eller enskilda beslut kan hela grundvalen för det utländska samarbetet ändras. Ur FRA-PuL:

    "Utlämnande av personuppgifter på medium för automatiserad behandling

    14 § Endast enstaka personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling, om inte regeringen har meddelat föreskrifter eller i ett enskilt fall beslutat om att uppgifter får lämnas ut på sådant medium även i andra fall.

    Överföring av personuppgifter till andra länder

    17 § Personuppgifter som behandlas med stöd av denna lag får föras över till andra länder eller mellanfolkliga organisationer endast om sekretess inte hindrar det och det är nödvändigt för att Försvarets radioanstalt skall kunna fullgöra sina uppgifter inom ramen för det internationella försvarsunderrättelse- och säkerhetssamarbetet, om inte regeringen har meddelat föreskrifter eller i ett enskilt fall beslutat om att överföring får ske även i andra fall då det är nödvändigt för verksamheten vid Försvarets radioanstalt."

    SvaraRadera
  8. Till Jonas B
    Nja, det operativa beslutet aer regeringens, men oevervakningen av verksamheten har inte riksdagen sagt upp sig ifraan, i alla fall inte med dessa paragrafer.

    SvaraRadera
  9. Det är ju så klart. Clash of civilisations. Islam PASSAR inte här i Väst. Då ska vi inte "gilla olika" & sånt där djävla larv & ta hit muslimer. "Islamofobi" är verkligen ingen "ffööÖÖÖÖöördom" (denna FLOSKEL!), den inställningen är i sig SJÄLV fördomsfull, utan hur välgrundad som helst, vilket gång på gång visar sig. Vi behöver ett folkuppror mot översitteriet från den SKENHELIGA politiskt-mediala makt-"elit", som i sanning framstår alltmer som vår olycka.

    - Peter Ingestad

    SvaraRadera
  10. Jonas B sa:
    "Det genomgående draget tycks vara att såväl tillståndsgivare som granskare agerar tillsammans med myndigheten i en anda av samförstånd. I vissa fall finns också inskrivet i direktiven att den verksamhet som bedrivs inte får ifrågasättas."

    Det foersta aer en daalig tradition i Sverige!
    Men visst faar verksamheten ifraagasaettas av inspektionen, daeremot inte foerhindras.

    SvaraRadera
  11. @ Kari Lantto:

    Datainspektionen hade inte till uppgift att ifrågasätta FRA:s verksamhet. Utgångspunkten skulle tvärtom vara att FRA behövs. Det hela är ännu tydligare i direktiven till den parlamenatriska kommittén, som utgör referensgrupp åt DI:

    "Kommittén ska i denna utvärdering utgå från förutsättningen att signalspaning i eter och tråd är en nödvändig resurs för att förse Sverige med underrättelser om förhållanden av betydelse för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken och för kartläggning av yttre hot mot landet. Vidare ska kommittén ha som utgångspunkt att tillgång till signaler som förmedlas i tråd är en nödvändighet för en effektiv signalspaning."

    Alltså: Inte heller avlyssningen i kabel får ifrågasättas. Denna kommittés arbete kommer för övrigt att avslutas inom kort. En slutrapport väntas i slutet av februari. Den enda "parlamentariska insyn" som sedan återstår är Siun.

    Ang. din föregående kommentar:

    Regeringen har makten över regelverket. Genom de hemliga föreskrifterna kan såväl utbytets innehåll som omfattning ändras, utan att parlamentarikerna kopplas in.

    Riksdagen vill tydligen inte reglera utlandssamarbetet ytterligare, trots att det är fullt möjligt, utan att rikets säkerhet äventyras.

    Det går också att i lag precisera hur granskningen måste bedrivas.

    I övrigt skrev jag redan i min första kommentar att riksdagen nöjer sig med den s.k. insynen via kontrollorganen, vilka uppvisar betydande brister.

    SvaraRadera
  12. Jonas B sa:
    "Det går också att i lag precisera hur granskningen måste bedrivas."

    Ja, det tycker jag med. I DI:s öppna rapport står det att dom tycker att FRA duger, typ. Väldigt lite om hur dom vet det. Dom säger att dom frågat FRA, typ. Hmmm...

    Men NyTeknik vet berätta att ett stickprov på verksamheten har tagits:

    "Genom att stickprovsmässigt undersöka FRA:s databaser Trafikdatabasen och Analysdatabasen har man upptäckt att FRA samlat in inhemsk trafik och information, vilket man inte får göra."

    Man skulle ju vilja veta mer sådant, dvs hur vet DI att verksamheten kan "godkännas". Sånt borde rentav regleras i lag eller instruktion för inspektionen. Att en av regeringens myndighetet tycker att en annan gör ett gott jobb, det är inte tillräkligt. Dom måste ha evidens dom kan åberopa, även om dom inte kan publicera innehållet i den.

    SvaraRadera
  13. "Folket har rätt att inte få veta" - Sir Humprey Appleby

    Det går ju också att tysta frågor utan att de är hemliga. Det såg vi ju i fildelningsfrågan inför valet.

    Man ska ju också komma ihåg att det vi nu har sett är den amerikanska sidan av saken och deras tolkningar av vad som händer och sker.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.