De kommande veckorna kommer att bli spännande, vad gäller EU och EMU/euron.
Grekland har fått en premiärminister som inte är politiker – utan som kommer från den europeiska centralbanken, ECB. En lydkung, typ. Kommer han att kunna lösa sitt lands problem? Det är ju inte bara budgeten som är i oordning. De strukturella problem som måste hanteras är väldigt djupa. Det grekiska dramat är långt ifrån över.
Vad gäller Italien är alla så fokuserade på Berlusconis avgång att de inte verkar reflektera över vad de fått istället. Den nye premiärministern, förre EU-kommissionären Mario Monti, må vara tystlåten och försynt. Men han har i många sammanhang varit EU:s specielle fixare och torped. Hans nypor är hårda. Ännu en lydkung, typ.
Nästa helg går spanjorerna till val. Socialisterna lär åka ut, med visst besked. Borgerliga Partido Popular kommer att få regeringsmakten. Men vad händer sedan? Mycket talar för att socialisterna drar en lättnadens suck och väljer att slå sina påsar ihop med alla dem som protesterar mot besparingar och nedskärningar. Det kan leda till att den inrikespolitiska situationen bara blir mer turbulent och skakig. Vilket kan ställa till det, eftersom euro-krisen till stor del handlar om psykologi.
I Europaparlamentet har en överväldigande majoritet av ledamöterna och deras partigrupper ställt sig bakom krav på mer överstatlighet, mer centralstyrning och mer kommandoekonomi. Vilket är saker som aldrig för något gott med sig. Snarare är det ett projekt med dessa kännetecken – EMU/euron – som har försatt EU i den knipa man nu befinner sig i. Och nu kommer vi alltså att få se mer av samma sak.
Vad händer nu?
Ett alternativ är euro-kollaps och en tids kaos och oreda.
Alternativ två är att EU i praktiken tar makten över medlemsstaternas ekonomier. Att besluten flyttas längre bort från medborgarna och marknaden. Att alla tvingas in i EU:s one size fits all-modeller. Och att det blir politiska beslut istället för ekonomiska realiteter och marknadsmekanismer som blir vägledande. Vilket kommer att kräva en makt- och kontrollapparat, vars motsvarighet bara de forna öststaterna har sett.
Själv föredrar jag nog en kollaps. Visst, det kan bli kaotiskt ett tag. Men om politikerna bara kan hålla fingrarna borta – då finns det ändå en underliggande verklighet med en marknad som är oerhört effektiv vad gäller att organisera sig själv. Nya alternativ kommer spontant att växa fram. Och, lämnad i fred, kommer marknaden att sträva efter balans.
Men då måste alla goda krafter resa sig, kavla upp ärmarna och hugga i. Då måste vi ägna oss åt att skapa, ta ansvar och hjälpa våra medmänniskor.
Detta känns dock som en något akademisk diskussion – eftersom en härskande politiska klassen aldrig kommer att låta något sådant ske...
HAX, du har helt rätt. Om en kollaps av Europas ekonomier är vad som krävs för att slutgiltigt skjuta överhetsprojektet EU i sank är det ett pris värt att betala. Det folkliga motståndet mot transfereringar till "lata" EU-ländet blir bara starkare och starkare.
SvaraRaderaStoppa monsterstaten till varje pris. Ge ländernas befolkningar rätten att bestämma sin egen framtid.
En annan sak som är gemensam för Lucas Papademos och Mario Monti är att de är båda medlemmar av Trilateral Commission.
SvaraRaderaMen, det måste ju vara ett sammanträffande att två ledare som inte blivit tillsatta i publika val råkar vara lydkungar till de som bestämmer i världen.
Ett tredje, inte helt osannolikt, scenario är väl också en ordnad avveckling av euro-samarbetet? Såväl finska som tyska politiker har ju öppet talat om att införa en exit-möjlighet i regelverket.
SvaraRaderaDen bästa lösningen måste ju vara att de nordeuropeiska länderna lämnar euron, som får devalveras för att åter igen göra de sydeuropeiska länderna konkurrenskraftiga. Det blir en smäll för långivare i euro men det känns som den minst kaotiska lösningen.
@kolmogorov
SvaraRaderaProblemet här är att om euron finns kvar så kan man alltid hävda att den gäller och att lön, skulder, skatter etc. ska kunna betalas i euro. Euron måste bort helt i så fall.
Enda rimliga sättet är att lösa upp valutaunionen helt och införa någon form av växlelkurstabell mot nationella valutor.
Den där Rebecca verkar vara en tjej i min stil. Är hon singel?
SvaraRaderamarknad=politik
SvaraRaderapolitik=marknad
Allt annat är utopi. Hur det har gått tidigare med diverse "utopier" till "höger" och "vänster" torde vara välbekant.
Kapitalismen bygger på eget ansvar, annars går det åt skogen. När bankerna inte kan gå i konkurs kommer det att missbruka det förtroendet, det är rationellt för dem. Stater som inte kan gå i konkurs likaså. Det finns ingen anledning för Grekland att göra några nedskärningar så länge Tyskland tror att det är billigare att betala dem än att kasta ut dem.
SvaraRaderaDen dagen Grekland kopplas loss, kommer deras statsskuld att sjunka ihop till deras förmåga att betala, oberoende av hur stor skulden var innan. De kan alltså festa gratis tills dess, fast de måste låtsas som de bryr sig för att inte protestanterna i norr ska fatta och kasta ut dem.
@Trash
SvaraRadera"Kapitalismen bygger på eget ansvar, annars går det åt skogen. När bankerna inte kan gå i konkurs kommer det att missbruka det förtroendet, det är rationellt för dem."
Det är problemet med den nuvarande ekonomiska hybriden - alla kapitalismens och socialismens nackdelar men föga eller inga av fördelarna från båda systemen.
Marknadskraften får råda på bankerna vilket gör dem vinstdrivande - men de undantages allt ansvar enligt gammal socialistisk modell. Skattebetalarna får rädda finansindustrin som om bankinstituterna vore gamla statliga monopol i behov av nödhjälp.
Och som du säger kommer den möjligheten nyttjas till bristningsgränsen. När storbanker inkluderar full kollaps samt påföljande statliga räddningspaket i sin affärsmodell har rtan gått långt.
@Scary Devil Monastery
SvaraRaderaDu uttryckte det bättre jag. Företagaren borde klara sig med aktiebolaget som enda skydd. Om man kånkar slipper man eget ansvar, men förlorar hela företaget. Det räcker för mig som företagare, det borde räcka för storbanker också.
Mycket tyder faktiskt på att Euro-kollapsen är iscensatt för att skapa ett Förenta Staternas Europa.
SvaraRadera@Trash
SvaraRadera"Du uttryckte det bättre jag. Företagaren borde klara sig med aktiebolaget som enda skydd. Om man kånkar slipper man eget ansvar, men förlorar hela företaget. Det räcker för mig som företagare, det borde räcka för storbanker också."
Giftet kallas "too big to fail".
De institut i USA som innehade tillräckligt inflytande över gemene mans pensionsfonder (401k) tilldelades vilka subventioner som helst som skulle hålla dem flytande av den enkla anledningen att den regering som tillät dessa företag brinna inne aldrig skulle bli omvald.
Därmed skickade man signalen till varenda företag med skakig eller chansartad ekonomi - Och gissa vilken affärsplanering som nu blivit standard. Av den nyinvestering som skall brukas av varje företags årliga vinst anses det nu försvarbart att investera i andra amerikaners pensionsfonder. Gör detta i tillräcklig mån så väntar en bailout om du råkar klanta till dig rejält.
Varje sansad ekonom borde ta tre steg bakåt, vända på klacken, och springa skrikande inför det scenariot. Vilket antagligen är anledningen att du aldrig kommer finna ett av de riktigt skärpta finanshajarna i USA's regering. De tjänar lågt mer på att råda sina företag att skapa "too big to fail"-situationer...
SDM:
SvaraRaderaJo, utsikterna förskräcker. Obama kunde ha gått i främsta ledet mot banker och finansinstitut och krävt skärpta regler, men det har han inte gjort.
Vad gör karln egentligen?
@Johan Tjäder
SvaraRadera"Vad gör karln egentligen?"
Realpolitik. Eller rättare sagt - räddar sitt eget skinn.
Jag tar den långa historian så vi får ett bra perspektiv.
Grunden till USA's numera tätt återkommande bubblor är shadow banking - att vanliga företag agerar som banker som sidosyssla utan att vara registrerade banker (som därmed kan ta långt större risker).
Shadow banking är en otroligt effektiv motor för finanserna så länge ingen tittar för väl då pengar "skapas" genom en ohämmad handel med skuldsedlar man egentligen inte vet värdet av - skulder som ofta inte har någon täckning men i en fiat-currency betyder det att de ÄR reda pengar tills någon undersökt saken och skuldsedeln rasar i värde.
Det funkar så här:
Matte går till Gurre's begagnade bilar och säger han vill ha ett lån på hundratusen dollar. I utbyte erbjuder han sitt hus, värderat av "någon" till 80000.
Gurre går med på lånet till hög ränta och går genast till sin kollega - Sven-Otto's korvmoj. Där vill han ta ett lån på 150000 och erbjuder som up-front säkerhet sin skuldsedel på 100000 som han fått från Matte.
Sven-Otto går med på det och tar genast sin skuldsedel till Lehmann Brothers där han säger han vill ha ett lån på 500 lakan. Som garanti erbjuder han skuldsedlar och lösöre. Banken går med på det.
Så snart någon konstaterar att Matte's hus inte är värt 80000 utan 10000 så konstaterar man att de skuldsedlar som vid det här laget har behandlats som värda flera miljoner har en täckning för runt 10000 dollar eller mindre.
Vild panik utbryter, för varenda bank i USA konstaterar att man inte på två eller tre decimaler när kan konstatera hur mycket reda pengar man har. De stoppar all utlåning medans de undersöker.
USA's industri som, likt mycket annan industri är totalt beroende av att kunna låna pengar från finansinstitut till nästa månad upptäcker helt plötsligt att de enda pengar de har tillgång till direkt för nyinvestering och löner är uppbundna i projekt och ej direkt omsättbara.
Där rasar allt. Man vänder sig hysteriskt till försäkringsbolag som AIG för att kräva ut sina försäkringar på de förfallna skulderna - bara för att upptäcka att dessa bolag är i samma sits och har 1-2% av vad som krävs för att täcka de krav som ställs.
Här skrider först Bush och sedan Obama in och öser in gigantiska summor skattepengar för att täcka det nödvändigaste.
Vilket egentligen betyder att mindre än hälften av skuldsedlarna nu har täckning men att alla spelar med i ängslan för att titta djupare.
USA's ekonomi blir därmed skakig. Något måste till för att blåsa liv i den igen. Snabbaste instrumentet är då oreglerad shadow banking...och där kommer nästa bubbla som ekonomerna nu förutspår till 2013...
@Johan Tjäder
SvaraRaderaObama låter med andra ord shadow banking-systemet vara i fred för att det garanterar en snabb tillväxt så man kommer i kapp. Samtidigt som han varje kväll ber innerligt till gud om att nästa kollaps låter vänta på sig tills efter hans mandatsperiod är över.
Alternativet är att sätta stopp för shadow banking och acceptera en långt sämre tillväxt - vilket gör att USA hamnar i rejäla problem med at betala tillbaka räntan till Kina och att hävda sig i konkurrensen gentemot resten av G20 i en redan skakig ekonomi.
Vi skall inte gnälla för mycket på Obama i den här frågan. Han står mitt i duschen omgiven av kumlabunkerns järngäng.
Hans enda val just nu är åt vilket håll han vänder rumpan innan han tappar tvålen.