2015-03-01

Nätneutralitet: Förvirrad debatt - men en enkel lösning


Diskussionen om nätneutralitet är förvirrad. Det beror dels på att frågan har växt på bredden, dels på att debatten om nätneutralitet i Europa och USA till stora delar handlar om olika saker.


Från början handlade nätneutralitet om att internet skall vara öppet för alla lagliga tjänster och applikationer som inte medför teknisk skada för nätet – och att man skall behandla alla sådana tjänster och applikationer lika.

Naturligtivs är det inget som hindrar, låt säga Schibsted från att starta Schibsted Net – som skulle kunna vara en gratistjänst med utbud endast från de egna företagen Aftonbladet och Svenska Dagbladet, kanske toppat med någon webmail och tjänster från betalande annonsörer. Om de vill och tror att det är en affärsidé, visst. Men då skall de inte få kalla tjänsten internet.

Denna princip kan även appliceras visavi enskilda tjänster, som när en del internetoperatörer till och från har blockerat Skype. Vilket känns som en uppenbar och påtaglig begränsing av vår tillgång till internet.

Den som påstår sig sälja internetanslutning skall helt enkelt tillhandahålla hela internet.


Sedan är frågan vem som skall betala för vad. Tjänsten du köper av din internetleverantör är uppkoppling till nätet. Volym och hastighet kan variera med pris, speciellt vid mobil uppkoppling. Men det är du som bestämmer. Du köper den tillgång till internet som du vill ha.

Då blir det konstigt när nätoperatörerna börjar trixa i andra delar av systemet. Som när amerikanska kabelägare började strypa hastigheten för Netflix, ner under en tekniskt acceptabel nivå. För att ge Netflix samma hastighet som andra ville de ha extra betalt, med hänvisning till att det handlar om mycket trafik.

Men vi konsumenter ju redan betalt för att få tillgång till det internet där bland annat Netflix ingår. Det är vi som, genom en aktiv handling, går in och hämtar trafikintensiva saker på Netflix, Youtube eller Facebook. Att då ta extra betalt från de företag från vars servrar vi, de redan betalande kunderna, hämtar saker – det känns bakvänt.

Rent praktiskt lär det dessutom bli ohållbart om alla som sitter på internets flaskhalsar skall börja ta extra betalt för att leverera redan betald trafik.

Dessutom finns en konkurrensaspekt på det hela. Säg att en ny tjänst – till exempel Radio Bubb.la – skulle bli en succé och börja dra mycket stora mängder trafik. Trafik som slutkunden, den uppkopplade redan har betalt för. Är det då rimligt att alla som sitter vid nätets korsvägar, flaskhalsar och nervcenter skall börja begära extra betalt från Bubb.la för denna trafik?

Och säg att det ändå blir så – och att Google, Netflix, Facebook och Bonniers väljer att betala vägtullar på internet. De är kapitalstarka och har råd. Vilket nya företag, uppstickare och små konkurrenter inte kan matcha. Det innebär i så fall att de stora nätjättarna faktiskt får ett skäl för att finna sig i att betala de digitala vägtullarna – nämligen att hindra nya konkurrenter från att ta sig in på marknaden.

(Sedan finns en helt annan diskussion som rör hastighet, men som inte handlar om att strypa trafik utan om att släppa fram viss prioriterad trafik i en egen fil. Här finns naturligtvis en risk för att hastigheten i det "vanliga" nätet blir eftersatt. Men å andra sidan kan jag inte se hur man skulle kunna hindra verksamhetskritiska aktörer som sjukvård, banker och myndigheter från att hyra egna, störningsfria linor med mycket hög hastighet.)


I USA har frågan om nätneutralitet blivit extra skruvad i och med att man har sorterat in internet under den klåfingriga, nymoralistiska och kartellvänliga radio- och tv-myndigheten FCC.

Den amerikanska delen av nätet ställs därmed under politikernas och särintressenas kontroll. Det kommer att innebära att internet i USA riskerar att regleras sönder, både vad gäller innehåll och teknik. På så sätt skapar man helt nya problem, helt i onödan.

Här måste vi vara uppmärksamma – så att något motsvarande inte händer i Europa.


Frågan om nätneutralitet är en soppa, med många kockar. Därför bör man koka ner det hela till en minsta gemensam nämnare – för största möjliga öppenhet och frihet.

Som jag ser det måste vi undvika detaljreglering, politisering och korporativa tendenser. Vi måste vara öppna för utveckling och konkurrens. Så det finns egentligen bara ett enda beslut som behöver fattas av våra lagstiftare: Att den tjänst som heter internet skall vara öppen för alla.
Internet skall vara öppet för alla lagliga tjänster och applikationer som inte medför teknisk skada för nätet – och man skall behandla alla sådana tjänster och applikationer lika.
Skit i detaljstyrning av teknik och innehåll. Slå bara fast denna enkla, minimalistiska princip om öppenhet.

9 kommentarer:

  1. Det blir lite problematiskt att tillämpa en sådan regel dock.

    Det finns i stort sett tre olika kriterier för trafik:

    * Tidskrav
    * Integritetskrav*
    * Volymkrav

    VoIP är ex. en tjänst som är känslig för tidsstörningar - om paket försvinner eller om de inte kommer fram snabbt nog så upplevs brus och tidlagg.

    Netflix däremot är inte känsligt för vare sig tidsstörningar eller att paket kommer bort eller korrumperas, men kräver istället mycket bandbredd (volym).

    För en bra Quality of Service vill man gärna skilja på VoIP och Netflix-paket, ex. genom att ge VoIP-paketen förtur. Nätneutralitet som definierat ovan förhindrar detta. Så visst tweakande kan vara vettigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tekniska anpassningar för att tjänster och applikationer skall kunna fungera (teknisk traffic management) har i vart fall inte jag några större problem med. Det är strypning och blockering som stör mig mest.

      Radera
    2. Jo, så en bättre omformulering kanske kan vara:

      "Internet skall vara öppet för alla lagliga tjänster och applikationer som inte medför teknisk skada för nätet – och man skall behandla alla sådana tjänster och applikationer utan att diskriminera med avseende på innehåll. Viss prioritering får förekomma i de fall det är nödvändigt för en hög Quality of Service."

      Men ja, det är en liten detalj i sammanhanget. :)

      Radera
    3. Problemet med att prioritera med avseende på innehåll är att operatören måste analysera innehållet i trafiken, och det bör de ej ha rätt att göra! Det kan nämligen göra krypterade telefonsamtal omöjliga att genomföra eftersom de kan klassas som "övrig trafik" och prioriteras ned så mycket att det blir obrukbart.

      Eller mer generellt: Det som är prioriterad trafik för en person kan vara helt oviktig för en annan. Den enda prioritering en operatör bör få göra ärr att sänka allas bandbredd med samma procentsats i förhållande till deras köpta bandbredd i händelse av bandbreddsbrist.

      Radera
    4. På en marknad där kunderna bara har tillgång till en eller få Internetleverantörer är det rimligt att förbjuda sådan QoS-hantering. Med fungerande konkurrens, å andra sidan, lär problemet inte uppkomma - någon av operatörerna kommer att leverera en tjänst som är neutral, någon annan en med packet inspection där okrypterad rösttrafik går bättre än krypterad.

      Radera
    5. Tror ni missförstår vad jag menar med "prioritering". Jag pratar inte om att Netflix måste gå istället för VoIP - utan att VoIP som kräver låg latens men kräver en bråkdel av linan inte blir "utbrusad" av Netflix.

      Om det kommer 10kb VoIP-trafik och 10MB Netflix-trafik bör VoIP-trafiken prioriteras då Netflix-användaren kan vänta 2s extra medans VoIP-användaren blir allmänt irriterad av att behöva vänta 4s innan hen får ett svar...

      Se även gamers som tvingas vänta 4s på om deras Headshot gick igenom eller inte i CounterStrike. Något irriterande. :)

      Radera
  2. Jag vill ta tanken ett steg längre: Låt en lämplig intresseorganisation (ISOC, IETF?) varumärkesskydda termen Internet, alternativt ta fram en "kvalitetsmärkning" (jmfr Krav, Bra Miljöval, Fairtrade...) som kan ges till operatörer som uppfyller deras krav. Låt lagstiftningen försöka motverka det de facto-monopol det ofta innebär att äga fysisk infrastruktur (åtminstone last mile), och låt konkurrens mellan operatörer ta hand om resten.

    SvaraRadera
  3. http://www.wired.com/2015/03/opinion-bitcoin-may-gets-us-real-net-neutrality/

    SvaraRadera

Kommentarer skall vara sakliga och hålla god ton. De skall föra diskussionen framåt - och får gärna vara intressanta, underhållande och intelligenta. Se det som en insändarsida: Kvalitet ökar chansen att kommentarer publiceras.