2015-06-30

Lösningen på tiggerifrågan - att tillämpa gällande regler?


En sak jag undrar över är varför man ser så många rumänska tiggare i till exempel Stockholm och Bryssel – men så få i till exempel Berlin. (Berlin har också tiggare, men det är oftast tyska lodisar.)

Det finns ett tydligt regelverk för den fria rörligheten i EU. Man har rätt att vistas tre månader i ett land. Under denna tid skall man skaffa sig egen försörjning (jobb, starta eget, egna tillgångar etc.). Lyckas man inte med detta, då får man åka hem igen.

Även om tiggarna drar ihop en del pengar, så räcker det uppenbarligen inte till egen försörjning i någon rimlig mening.

Och det är ju knappast så att de kvalar in i de svenska försäkringssystemen (vilket till exempel hemvändande utlandssvenskar måste göra). Någon skatt eller några sociala avgifter betalas knappast.

Är det så enkelt att vissa länder (som Tyskland) följer och upprätthåller de existerande reglerna för EU:s fria rörlighet – medan andra (som Sverige) inte gör det?

Om så är fallet – varför? Och är inte tiggerifrågan då någorlunda hanterbar?

Min enkla princip är att människor skall få bo var de vill. Men inte på andra människors bekostnad (eller olovandes på andra människors mark).

Fotnot: EU:s skattebetalare pumpar in 31 miljarder euro i Rumäniens strukturfondsprogram under sju års tid.

15 kommentarer:

  1. Precis så är det. Om den lagstiftning som redan finns upprätthålls, då går det inte att leva som tiggarna gör i Sverige idag.

    Det är inte lagligt att campa som de gör. De fordon de använder sig av klarar förmodligen inte en besiktningen i någon större utsträckning.

    Jag tror inte att man behöver gå längre än så, egentligen. Kan man inte bo som de gör och transportera sig på det sätt de gör så blir det i princip omöjligt att fortsätta tiggarverksamheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Deras fordon är det inget fel på, ofta halvnya bilar, finns massor av bilder på dem att hitta på nätet om man vill. Bara i kvällstidningar blir tiggarnas bilar av usel sort och kvalitet.

      Radera
    2. Anonym: Du tänker nog på irländska asfaltläggare. Dessa har bra bilar.

      (och är dessutom ett större samhällsproblem än några rumänska tiggare)

      Radera
  2. Ja man undrar hur de tänker,fega som inte tar tag i problemen,eller tycker att de boende och folkbokförda i landet skall ha ett helvete!

    SvaraRadera
  3. Den Svenska medelklassångesten är för stor för sådant prat! Självklart skall de stackarna få stanna utan förbehåll...vi kan ju bara hoppas att vintern inte blir för kall för dem!?

    SvaraRadera
  4. Ja varför? Det korta svaret är att den svenska polisen slutade utvisa dem efter ett JO beslut 2011, där man ansåg att det saknades lagstöd för att utvisa personer som livnär sig på tiggeri (trots en existerande sextioårig praxis, och trots att tiggeri oftast är förbjudet i lokala ordningsstadgor).

    EU har egentligen inget med saken att göra (annat än att det blev lättare när gränskontrollerna försvann). Den fria rörligheten gäller i första hand näringsidkare/arbetskraft, d.v.s. anställda. Utöver det finns ett antal andra kategorier, anhöriga till näringsidkare/arbetskraft, studenter, pensionärer, personer som lever på egna medel etc. Tiggarna hör inte till någon av dessa grupper. Teoretiskt skulle en person som får en större gåva och kan leva på det gå från tiggare, till person som lever på egna medel, men inte ens om man kunde klara sig på att kontinuerligt tigga skulle man omfattas av den fria rörligheten. Tiggeri bygger på att den enskilde får något utan motprestation (det handlar alltså inte om att sälja varor eller tjänster) av andra, d.v.s. en s.k. benefik överföring. De omfattas inte av den fria rörligheten. Man kan givetvis argumentera för att tiggeri bör tillåtas och att utländska medborgare som tigger bör tillåtas göra det, men det är ett svenskt politiskt val, inte ett krav från EU. Så det längre svaret är att de folkvalda vill ha det så här.

    SvaraRadera
  5. Den svenska fegheten, politisk korrekthet och ängsligheten att bli utmålad som rasist. Det finns som du säger alla juridiska möjligheter man behöver för att hantera problemet men man vågar inte gå utanför åsiktskorridoren.

    SvaraRadera
  6. Precis så enkelt är det. Men i sopprots-anarkin som gäller för myndigheter, så har ångesten bildat norm. Arma land.

    SvaraRadera
  7. Världens viktigaste fråga: Nån tigger!

    Vad är problemet?? Vem i helvete har ork att bry sig??

    Du Hax brukar vara tydlig att du skiter vad andra gör bara dom inte påverkar andra.
    Gör det då snälla.

    O alla andra gnällskallar som ska reta sig på allt o alla: Gå o gräv ner o låt oss andra få vara ifred.

    Har ni inte råd att slänga bort en tia till nån annan, gör inte det o gå sen vidare. Svårare än så är det inte faktiskt.

    Ha det
    Jan

    SvaraRadera
    Svar
    1. I tiggeriets kölvatten frodas brottslighet som t.ex. bostadsinbrott, metallstölder och rån/bedrägerier riktade främst mot pensionärer. Förutom den nedskräpning och andra olägenheter som följer med tiggarnas (ofta olagligiga) bosättningar.

      Så du förenklar problemet grovt och ger sken av viss okunnighet.

      Radera
    2. Ett skäl att minimera antalet utländska tiggare är att det är en grogrund för rasism då människor tvingas möta ett antal tiggare varje dag och blir irriterade på dem. SD:s framgångar i opinionen beror antagligen till viss del på detta.

      Radera
  8. Ser man på!
    Normaliseringen fortgår!
    Libertarianerna anpassar sig till SD!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej. Folk har rätt att bo var de vill. Men inte på andras bekostnad. Det är den konsekventa libertarianska linjen.

      Radera
    2. På vilket sätt är det på andras bekostnad? Får man pengar via gatutiggeri, crowdfunding eller liknande så är det väl inget fel med det. Gåvan är ju ett fritt val.

      Eller menar du att dom belastar resurser betalade med skattemedel? Typ vägar, sjukhus etc? I så fall är det väl skattefinansieringen av dessa som är problemet.

      Radera
    3. För de markägare som får sin mark ockuperad av läger är det definitivt en kostnad.

      Radera

Kommentarer skall vara sakliga och hålla god ton. De skall föra diskussionen framåt - och får gärna vara intressanta, underhållande och intelligenta. Se det som en insändarsida: Kvalitet ökar chansen att kommentarer publiceras.