Det grälsjuka Sverige

Någonstans på vägen har jag plockat upp en del tips om hur man bäst tillrättavisar människor – om man vill vara konstruktiv och uppnå positiva resultat.

Föga förvånande går dessa tips helt på tvärs mot hur det fungerar i sociala media, i svensk samhällsdebatt och i politiken.

Fritt ur minnet:

• Kritik skall helst bara framföras utifrån personliga upplevelser. Rykten, skvaller och andrahandsuppgifter är alltid i varierande utsträckning fel – och då riskerar diskussionen att handla om fel saker.
• Kritik skall framföras så snart som möjligt, medan alla detaljer är i färskt minne.
• Kritik skall framföras personligen – och i enskildhet. Sker det genom ombud eller inför publik kommer de inblandade att sätta sin egen prestige framför resultat.
• Kritik skall fokusera på den aktuella handlingen, inte på personen.
• Kritik måste tydligt förklara varför en viss handling är problematisk och vilka konsekvenser den kan få.
• Kritik skall i möjligaste mån utmynna i en konkret överenskommelse om ett förändrat beteende.
• Om önskat resultat uppnås – ta aldrig upp saken igen. Att vara långsint skapar oro, dålig stämning och är inte konstruktivt.
• Gör en ansträngning för att avsluta i en positiv anda.

Detta gäller kanske inte alltid, i alla situationer. Men det brukar fungera.

Visserligen är dessa tips inte i alla delar direkt överförbara till politiken och samhällsdebatten. Men här finns saker värda att ta fasta på – som det konstruktiva förhållningssättet.

Sett ur detta perspektiv är det inte att undra över att svensk samhällsdebatt – som den ser ut i dag – är ett hopplöst träsk.