Det perfekta hotet!

Att klimatet förändras, alltid har förändrats och alltid kommer att förändras är en sak.

Frågan är dock varför alla snöat in så benhårt på en teori – koldioxiden – när det finns andra och mer troliga förklaringar till den måttliga uppvärmning som vi just nu upplever.

Svaret är att "koldioxidhotet" är perfekt, för så många, på så många sätt...

Forskarna: Medan resten av forskningsvärlden sliter ont för att få anslag, kan den som hakar på koldioxidalarmismen betydligt lättare få flis. Från flera olika håll. Och det har tillkommit en helt ny generation forskare, som är helt fokuserade på och beroende av koldioxidfrågan.

Politikerna: Alarmism är guld för politiker. Då får de se bekymrade och viktiga ut, samtidigt som de kan reglera och höja skatter utan att någon törs invända.

EU: Ser man på! Ytterligare en ursäkt för att vidta åtgärder som för makt från medborgarna och medlemsstaterna till Bryssel.

Media: Försök hitta något mer rubrikvänligt än påstådd undergång. Toppa sedan detta med en dos frälsning. Kilmatalarmismen är i dag en viktig inkomstkälla för tidningar, radio och tv.

NGO:er: Olika organisationer finner att det blivit lättare att finansiera verksamheten om de slänger in något om klimatet. Då finns det plötsligt ymnighetshorn att ösa ur. Och man biter inte den hand som föder en.

Miljörörelsen: Koldioxidhysterin är naturligtvis en skänk från ovan för alla som anser att vi borde leva ekologiskt, förflytta oss på cykel och släcka alla lampor.

Miljövänstern: Här finns en krok att hänga upp tillväxtkritik, antikapitalism, motstånd mot frihandel och skepsis till globaliseringen på. (Även om resonemanget inte tål en närmare granskning.)

Kärnkraftsindustrin: Det finns en rejäl hacka att tjäna på att vara det enda reella alternativet till kol och olja.

Reklambranschen: Äntligen något nytt att hänga upp marknadsföringen på. Kom och köp koldioxidneutral konserverad gröt!

Företagen: Kolla, en ny nisch! Packa om allt i nya lådor med isbjörnar på. Krysta fram nya och påstått klimatvänliga varianter av det gamla vanliga. Konsumenterna står i kö och media fixar säljargumenten.

Misslyckade företagare: Nu har det blivit lättare att få skattefinansiering på energiprojekt som aldrig skulle kunna bära sig på egen hand. Eller ens ge ett nettotillskott av energi. Bara det ser fint ut och hakar på hypen...

Bror Duktig: Alla förment välmenande medborgare som, utan att känna till så mycket i sak, vill känna sig duktiga och präktiga. Vilket för dem är viktigare än att de verkligen gör rätt.

Och många, många andra.

Det säger sig självt att det i princip är omöjligt att vinna över alla dessa särintressen. Inte ens fakta biter på moderiktig konsensus.

Och så det bästa... Om fem-tio år, kommer temperaturen att börja plana ut och sjunka. Skit i att detta är belägg för en annan och bättre teori. Hela konsenusmaffian kommer att ta åt sig äran, prisa sin egen förträfflighet, belöna sig själv och ge Al Gore Nobels fredspris.