På Expressens ledarsida skriver i dag Svend Dahl lyriskt om rättvisemärkt i allmänhet och rättvisemärkt kaffe i synnerhet.
Problemet är att han rider på en myt – tillsammans med en massa andra godtrogna människor som lurats att tro att de gör gott när de i själva verket orsakar skada.
Rättvisemärkt kaffe är dyrare än vanligt kaffe, eftersom bönderna som odlar det får bättre betalt än de annars skulle ha fått.
Problemet är att skälet till att priset inte är högre på den öppna marknaden är att det produceras för mycket kaffe. (Större utbud än efterfrågan = låga priser. Större efterfrågan än utbud = höga priser.)
Rättvisemärkning kan alltså leda till att bönder hålls kvar i en nisch (i detta fall kaffeodling) som de borde lämna. De borde odla något annat. Eller ta ett jobb. Men de borde inte luras att stanna kvar i kaffebranschen. I vart fall inte om man är mån om deras långsiktiga välstånd.
Och ännu värre – rättvisemärkts konstlade överpris för överproduktion leder till att ännu fler kaffebönder slås ut. Bönder som inte hålls under armarna av rättvisemärkt och dess lattesörplande medelklasskunder i väst. Bönder som, tack vare rättvisemärkts stimulans av överproduktion, får finna sig i att redan låga priser blir ännu lägre.
Rättvisemärkt är lite som EU:s jordbruksstöd. Man stimulerar överproduktion och snedvrider marknaden på ett sätt som i slutändan alltid drabbar de allra fattigaste.
Om man verkligen vill göra nytta – då borde rättvisemärkt använda de pengar de lurar av kaffedrickarna i väst till att hjälpa fattiga bönder i fattiga länder att ställa om till annan odling, starta en helt annan verksamhet eller utbilda sig för att få ett arbete.
Men folk tänker ju inte. De vill bara vara snälla. Så att de kan sova gott om natten. Därför gör de saker som de tror är bra – men som i själva verket är förödande för de stackars satar de tror sig hjälpa.
Hemskt ledsen, men vill man göra gott – då måste hjärnan vara inblandad minst lika mycket som hjärtat.
Det finns ingen överproduktion av kaffe. Om någon sådan funnes betydde ju detta att det skulle finnas jättelika osäljbara kaffelager som man antingen kunde elda upp eller skänka bort.
SvaraRaderaMen uppenbarligen är utbudet så stort gentemot efterfrågan att man anser att det är svårt för killen i myllan att försörja sig på sin verksamhet, right?
SvaraRaderaOch då borde han göra något annat - istället för att cementeras fast i sin verksamhet, right?
Ditt resonemang förutsätter att det finns andra och bättre utkomstmöjligheter för kaffeodlaren. Det är inte säkert.
SvaraRaderaJag tror vissrligen inte heller att rättvisemärkt kaffe löser några grundläggande problem, men är det fri marknad så är det fri marknad även för dem som enligt Herr Alexandersson gör ett dumt val.
Om en fri marknad efterfrågar rättvisemärkt kaffe snarare än icke rättvisemärkta äpplen betyder detta i så fall också att produktionen av rättvisemärkt kaffe bör öka och produktionen av icke rättvisemärkta äpplen bör öka.
Därför är det bra att producenterna anpassar sig till konsumenternas efterfrågan av rättvisemärkt kaffe.
Och vad gäller icke rättvisemärkt kaffe finns det miljoner kaffetörstiga människor som kan öka sin konsumtion om priset faller. Jag vet att det finns människor inom EU som är så fattiga att kaffe betraktas som en lyxartikel.
Sedan får du naturligtvis inom ramen för en fri marknad och fri opinionsbildning föröka övertyga folk om att välja bort rättvisemärkt kaffe därför att du anser/tror att sådant missgynnar fattiga kaffeodlares verkliga intressen.
Att du har rätt är dock långt ifrån självklart.
En enastående demonstration i sanningsrelativism, Flavian.
SvaraRaderaVad sägs om att rättvisemärka ALLT kaffe? Eller vore det en olaglig priskartell?
Det är inget alls fel på rättvisemärkt. Vad rättvisemärkt gör är och skapar en högre "kvalite" av kaffe, där mäniskor är berädda att betala extra för den extra kvaliten.
SvaraRaderaEn parallell är icke klorblekt papper som från början var dyrare än "vanligt" papper
Detta är helt i enlighet med normal ekonomisk teori.
Det intressanta är om rättvisemärkt kommer att konkurrera ut "vanligt" kaffe. så att rättvisemärkt kaffe blir normen (så som normen idag är icke klorblekt papper).
därmed faller argumenten om långsiktigt välstånd. och att odlare "liras" stanna i branchen.
Dessutom så leder inte kravmärkt kaffe till ökad produktion, det leder till produktionsförändring så du kan inte anklaga rättvisemärkt för att slå ut "vanliga" bönder.
Så sorry men rätvisemärkt är ett bra exempel på hur man använder frihandel och kapitalism för att lösa ett problem. Det har inga likheter med EU's idiotiska tulmurar.
Nja, i grunden måste jag hålla med Flavian och Christoffer om att det inte är något fel att en PRIVAT organisation rättvisemärker kaffe och sätter en garantistämpel på det. Vill folk betala för det så varför inte. Det går inte att jämföra med en statlig organisation som tvingar andra att betala för något de inte vill ha. I detta fallet är det konsumenterna som själva bestämmer. Problemet är dock ett annat: rättvisemärkningen är en lätt bluff, det går inte alls att garantera att detta kaffe skulle vara odlat på ett bättre sätt eller att pengarna i själva verket går till odlarna. Det mesta stannar istället hos rosterierna i Europa eller hos någon grossist på vägen...
SvaraRaderaOm ett företag i kafferosteribranschen marknadsför ett "rättvisemärkt" kaffe med ett påstående om att odlarna fått särskilt gynnsamma villkor och de i själva verket inte har det har ifrågavarande kafferosteri brutit ett avtal med konsumenterna.
SvaraRaderaDessutom riskerar naturligtvis ett sådant företag att utsättas för kritisk granskning och om "rättvisemärkningen" i själva verket inte betyder något löper företaget givetvis en risk att förlora goodwill och försäljning.
Därför är det viktigt att företag som marknadsför sig genom att hålla en "hög social profil" granskas noga av media och konsumentorganisationer.
Men om ett företag verkligen har "en hög social profil" och detta uppskattas av företagets kunder och dessa är beredda att betala ett högre pris för den höga sociala profilen är detta givetvis förenligt med kapitalismens principer.
Jag håller med föregående talare om att det finns en risk för inflation i "rättvisemärkningen".
Problemet med rättvisemärkning är att det utger sig för att se till att de fattigaste och mest utsatta får det bättre tack vare märkningen, när det egentligen är de som redan lyckats arbeta upp sig till riktigt hyffsade förhållanden är de enda som kan möta rättvisemärkningens krav.
SvaraRaderaDe som faktiskt är mest utsatta inte har en chans att lyckas med det och förlorar därför kunder pga rättvisemärkningens propaganda, vilket i längden ger dem ännu sämre villkor.
Visst, det är gjort utan statligt tvång, men det är vilseledande och motsatt det syfte som rättvisemärkningen påstår sig stå för.
Jag håller med alkanen och skulle också vilja lägga till att rättvisemärkning med nödvändighet blir en teknokratisk verksamhet som gynnar stora spelare i förhållande till små (dra gärna en parallell till normer, kvalitetssystem och regleringar som skyddar stora bolag från konkurrens från små uppstickare).
SvaraRaderaDen etiopiske familjejordbrukaren kommer aldrig att ha råd att rättvisemärka sin produktion. Därför är han torsk i förhållande till brasilianska storjordbruk.
Jag har skrivit om detta på min blogg tidigare.
SvaraRaderaMan ska naturligvis köpa rättvisemärkt om man vill det.
SvaraRaderaDessutom håller inte argumentet att den etiopiske bonden ska sätta ihop mp3 spelare istället för att odla sallad.
Det kan han inte göra förrän den dag Ericsson flyttar sina kontrakt till från Kina till Afrika och det lär dröja.
Sen kan man ju undra ...hur var det nu..fick folk ägna sig åt att bilda kooperativ i fred i utopia?
Häromdagen sades det på Deutsche Welle att världsmarknadspriserna på kaffe skjuter i höjden.
SvaraRaderaDetta tyder knappast på att det skulle råda överproduktion av kaffe.