Vad "Rättvisemärkt" inte berättar...

Är det bättre för bönderna att vi handlar vanligt kaffe än "rättvisemärkt"?

Förmodligen.

Läs mer här och tanka hem en ny rapport i ämnet.

Bloggtips

Är "rättvisemärkta" produkter egentligen bra eller dåliga för fattiga människor i fattiga länder?

Frågan debatteras hos Dr Vlachos: Del 1 | Del 2 | Del 3

Intressant!

(Även Jacob Lundberg bloggar på temat.)

Kanske "korrekt". Men inte speciellt smart.

På Expressens ledarsida skriver i dag Svend Dahl lyriskt om rättvisemärkt i allmänhet och rättvisemärkt kaffe i synnerhet.

Problemet är att han rider på en myt – tillsammans med en massa andra godtrogna människor som lurats att tro att de gör gott när de i själva verket orsakar skada.

Rättvisemärkt kaffe är dyrare än vanligt kaffe, eftersom bönderna som odlar det får bättre betalt än de annars skulle ha fått.

Problemet är att skälet till att priset inte är högre på den öppna marknaden är att det produceras för mycket kaffe. (Större utbud än efterfrågan = låga priser. Större efterfrågan än utbud = höga priser.)

Rättvisemärkning kan alltså leda till att bönder hålls kvar i en nisch (i detta fall kaffeodling) som de borde lämna. De borde odla något annat. Eller ta ett jobb. Men de borde inte luras att stanna kvar i kaffebranschen. I vart fall inte om man är mån om deras långsiktiga välstånd.

Och ännu värre – rättvisemärkts konstlade överpris för överproduktion leder till att ännu fler kaffebönder slås ut. Bönder som inte hålls under armarna av rättvisemärkt och dess lattesörplande medelklasskunder i väst. Bönder som, tack vare rättvisemärkts stimulans av överproduktion, får finna sig i att redan låga priser blir ännu lägre.

Rättvisemärkt är lite som EU:s jordbruksstöd. Man stimulerar överproduktion och snedvrider marknaden på ett sätt som i slutändan alltid drabbar de allra fattigaste.

Om man verkligen vill göra nytta – då borde rättvisemärkt använda de pengar de lurar av kaffedrickarna i väst till att hjälpa fattiga bönder i fattiga länder att ställa om till annan odling, starta en helt annan verksamhet eller utbilda sig för att få ett arbete.

Men folk tänker ju inte. De vill bara vara snälla. Så att de kan sova gott om natten. Därför gör de saker som de tror är bra – men som i själva verket är förödande för de stackars satar de tror sig hjälpa.

Hemskt ledsen, men vill man göra gott – då måste hjärnan vara inblandad minst lika mycket som hjärtat.