2007-07-15

Mera verklighet...

Förra månaden var den kallaste junimånaden i Australien sedan 1950-talet.

29 kommentarer:

  1. Iofs har väl klimathotsexperterna täckt in sig rätt bra genom att säga att alla avvikelser beror på växthuseffekten. Läste att både eventuellt ökning och minskning av antalet orkaner i USA beror på växthuseffekten...

    SvaraRadera
  2. Jag har för mig att Sky News rapporterade att Juni månad var den kallaste i England sedan 1861..

    SvaraRadera
  3. Har förresten anti-alarmist-sidan kommit med någon respons på 'No Sun link' to climate change?

    Känns som det är sol-förklaringen som brukar gälla här.

    SvaraRadera
  4. Afrika kallast på 25 år. Sydamerika kallast på knappt 90 år och Australien kallast på 50 år.

    Shit! En katastrofkommission, fort!

    SvaraRadera
  5. Har varit en synnerligen pissig sommar här i Svedala också.

    Men, ett enstaka kallt år har lika lite med klimattrender att göra som enstaka varma år. Att hävda att detta är ett bevis på att alarmisterna har fel vore direkt ohederligt.

    SvaraRadera
  6. Nu skall ni inte hålla på och vara så här ovederhäftiga. Sankt Al har ju i sin profetia talat om för oss att vi skall förgås av värme. Vem behöver då bry sig om några fåniga fakta. Spring värmetiden är efter oss.

    SvaraRadera
  7. En enstaka kall månad i en del av världen bevisar bara att de som drar upp den börjar bli rätt desperata. Inte heller kan man dra upp skyfallen i Sverige senaste tiden som bevis för global uppvärmning även om fler översvämningar är en förutsagd konsekvens av denna. Man måste titta på medelvärdet över längre perioder.

    Här hittar du lite mer heltäckande data:
    http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs/

    SvaraRadera
  8. Thomas Palm länkar till den temperaturkurva som har de högsta värdena för de senaste åren. De fem andra visar lägre värden.

    En enstaka kall månad visar ingenting. Men att samtliga IPCCs klimatmodeller misslyckats radikalt med att förutspå klimatet är mer signifikant. Förutom då att de flesta mätdata talar emot FNs hypotes.

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. De 10 senaste årens globala medeltemperatur relativt en referenspunkt, enligt WMO:

    1997 0,347
    1998 0,526
    1999 0,302
    2000 0,277
    2001 0,406
    2002 0,455
    2003 0,465
    2004 0,444
    2005 0,475
    2006 0,422

    Råd i all välmening: Ska temperaturen stiga med mellan 2 och 6 grader detta århundrade får den nog allt ta och skynda på lite nu!

    SvaraRadera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  13. thomas palm: Den graf du hänvisar till visar ju också att trenden de senaste 12 månaderna är tydligt nedåt!

    Att man sedan har fyra stycken diagram som visar förändringen från lilla istiden sent 1800-tal till och med idag, det ger ju intrycket av en onormal trend, men varför kan man inte visar de senaste 750 åren istället för de senaste 130 åren? (Denna av NASA t ex.)

    Då hade man ju sett att temperaturen varit högre än idag samt varierat väldigt mycekt tidigare (till skillnad från det bedrägliga Mann-diagrammet -- hockeyklubban -- som du spridde så frenetiskt tills bara för något eller några år sedan).

    Skulle inte det vara bättre? Nu kan man ju tro att temperaturstegringen sedan 1880 är, som många tyvärr påstår, något onormalt.

    Vad säger du Thomas?

    SvaraRadera
  14. Uttalandet av Quebecs Greenpeace-chef Steven Guilbeault kan nog bli en klassiker:

    "Global warming can mean colder, it can mean drier, it can mean wetter, that's what we're dealing with."

    SvaraRadera
  15. US$ 361,828,846,494 har hittills pumpats in i Kyoto Protokollet

    SvaraRadera
  16. thomas palm,

    är det inte på det här sättet som ni alarmister brukar göra?
    För övrigt undrar jag vart den s k hockeyklubban har tagit vägen i klimatdebatten. Någon som vet?

    SvaraRadera
  17. Kan man åtala Al Gore? Allmänfarlig vårdslöshet skulle väl sitta som smäcken. Man kunde dra in alla hans inkomster från kolporterandet till förmån för Kyotoprotokollet. Om inte får vi väl be våra lagstiftningskåta parlamentariker att instifta en ny lämplig lag "Hetsbrott mot klimatet" kanske.

    SvaraRadera
  18. Magnus, GISS visar på instrumentdata, och de anses börja 1880 eftersom data ännu tidigare blir alltför glesa.

    Den figur du tycker man skall använda kan man om man går upp ett steg i hierarkin finna kommer från en sida som inte uppdaterats sedan 1997! Figuren som sådan är betydligt äldre än så, enligt det senaste jag såg är det egentligen inte ens en global kurva. Det är en temperaturkurva från England som man i brist på bättre en gång antog vara representativ för hela världen.

    Mohikanen: "Men att samtliga IPCCs klimatmodeller misslyckats radikalt med att förutspå klimatet är mer signifikant" Kan vi få se en motivering till det påståendet? Den senaste analys jag sett visar att IPPC varit något för optimistiska, förändringen går snabbare än antaget:
    http://climate.envsci.rutgers.edu/pdf/RahmstorfScienceIPCC.pdf


    Jonas, "hockeyklubban" finns med i IPCC:s senaste rapport. Det är bara det att de nu finns så många studier att den bara är en i högen. Så är det med forskning, den är en färskvara.

    SvaraRadera
  19. Thomas Palm bad om en motivering till påståendet "Men att samtliga IPCCs klimatmodeller misslyckats radikalt med att förutspå klimatet är mer signifikant"

    --Samtliga IPCCs klimatmodeller har misslyckats att förutsäga den totala värmeförändringen, den spatiala fördelningen av temperaturförändringarna, nedkylningen av Antarktis, temperaturen i troposfären, de regionala klimaten, osv. Din länkade artikel behandlar tre parametrar som i sig är rätt ointressanta för att avgöra om en modell är rätt eller inte, global yttemperatur på 2 meters höjd, koldioxidnivån och havsnivån. Den bortser medvetet från alla andra mer intressanta parametrar. Dessutom gör den som brukligt är i politiserad vetenskap numer, bortser från mätdata som talar emot ens uppfattning, även vad gäller de parametrar man säger sig vara intresserad av.

    SvaraRadera
  20. Som väntat tar Mohikanen bara och byter ut ett overifierat påstående mot en hel bunt andra lika obekräftade påståenden.

    SvaraRadera
  21. Thomas Palm försöker som vanligt. Han har fått de här länkarna förut men fortsätter fråga som om han aldrig sett dem. Hur som helst, för sista gången:

    Värmeutvecklingen i hydrosfären:
    Lyman et al, 2006 (inklusive korrigering).
    http://www.agu.org/journals/gl/gl0618/2006GL027033/

    Temperaturfördelning över troposfär och stratosfär och jämförelser med Nasa GISS A1B Scenario (IPCCs...):
    http://climatewatcher.blogspot.com/index.html#Errors

    Vad gäller att förutse nedkylning och istillväxten i Antarktis får man gå till respektive modell för att se att det felar. På samma sätt kan man gå igenom resultaten på regional nivå på varje modell för att förvissa sig om att det inte finns någon god överensstämmelse mellan utfall och prognos.

    SvaraRadera
  22. Lymans artikel använder sig av ett mycket glest när av data och täcker bara perioden 2003-2005. Osäkerheterna är därför mycket stora, vilket också antyds av den korrigering som skedde. För att ytterligare förvirra saken så fortsatte havsytan att stiga lika fort som tidigare, vilket är konstigt eftersom den stiger primärt av termisk utvidgning. Lymans resultat är något av ett mysterium, men var felet ligger har vi ingen aning om än, att se det som ett bevis för att IPCC har något avgörande fel är absurt.

    Att istäcket på Antarktis tillväxer ingår i modellerna. Med tanke på hur glest med observationer vi har på kontinentala Antarktis kan vi inte säga om vi har någon signifikant avvikelse, modeller förutspår ingen större uppvärmning på kontinentala Antarktis och uppmätt temperatur förefaller även den ungefär konstant. (Däremot värms antarktiska halvön upp dramatiskt).

    Felet i vertikal temperaturprofil är mer problematiskt, i alla fall i somliga av modellerna. Vi har fortfarande inte någon speciellt bra koll på aerosoler och moln.

    Är du intresserad av att hitta fler avvikelser mellan modeller och verklighet kan du hitta dem i IPCC:s rapport. Det är ingen hemlighet att modellerna inte är perfekta. Däremot anses de tillräckligt bra för att få med första ordningens effekter som inverkan av koldioxid på en faktor två när.

    Att som Mohikanen påstå att global yttemperatur är "rätt ointressant" är minst sagt konstigt. Det är den parameter vi har bäst uppmätta data för, och även det som påverkar oss mest direkt.

    SvaraRadera
  23. Thomas Palm försöker vifta bort Lymans resultat, men accepterar samma dåliga täckning på mätningarna när det gäller att bevisa den globala uppvärmningen. (Termometrarna som mäter yttemperaturen sitter som bekant i huvudsak på land, nära bebyggelse och på norra halvklotet; medans medeltemperaturen i huvudsak beräknas över haven, långt från land och på södra halvklotet i lika stor utsträckning som på det norra.) Den dubbla måttstocken visar sig igen.

    Havsytans stigning är föremål för omfattande vetenskaplig debatt, och kan inte självklart tas som intäkt för att något är fel med Argo-mätningarna. Särskilt inte som Argomätningarna bekräftats av andra studier.

    Hur som helst, värmet ökar inte i hydrosfären eller i atmosfären. Vi saknar data på litosfären men det är onekligen besvärande att FN påstår att vi har en strålningsobalans på 1,6 W (om jag minns rätt) samtidigt som värmemätningarna visar att strålningsobalansen är nära noll. När mätningarna visar att modellerna är fel så är det patetiskt att påstå att mätningarna måste vara fel eftersom modellerna är ofelbara.


    Uppmätt temperatur på Antarktis är inte konstant, utan avtagande. Vilka data tittar du på som ger en konstant kurva?

    Thomas Palm sa: "Felet i vertikal temperaturprofil är mer problematiskt, i alla fall i somliga av modellerna...."
    --Det är problematiskt för ALLA FNs klimatmodeller, eftersom den föreslagna mekanismen är att en varmare övre troposfär skall värma den nedre. Om någon säger att det blir varmt för att vi har ett element i ett rum och man vid kontroll kan notera att elementet är kallare än rummet, så måste slutsatsen bli att värmen kommer någon annanstans ifrån. Ovillkorligen!

    Thomas Palm för fram att FN anser att deras modeller är rätt på en faktor två (sic!) när. Men FN har ju inte visat detta! Tvärtom indikerar ju mätdata att de är helt fel ute.


    Vad gäller global yttemperatur är den ointressant som indikator på vad som händer med värmet i klimatsystemet. Yttemperaturen (2 meter) motsvarar några tusendelar av energin i atmosfären och inte ens en miljondel av energin i atmosfär och hydrosfär. Som indikator är den alltså ointressant. Som resultat är det naturligtvis mer intressant men det var ju inte frågan: den länkade artikeln använde det minst intressanta måttet vilket avslöjar den vetenskapliga kvaliteten.

    SvaraRadera
  24. Hur många mätplatser använde Lyman sig av? Hur många mätstationer finns för temperatur vid marknivå? Mohikanen älskar att välja de mest osäkra metoderna med glesast täckning samtidigt som han avfärdar de med bättre täckning. Typ att han föredrar data från väderballonger framför markstationer trots att de förra har mycket sämre täckning. Dessutom plockar han i det här fallet ut just två år med till synes fallande temperatur i delar av oceanerna medan han ignorerar den långsiktiga uppgående trenden från samma studie!

    Temperaturen på Antarkis är konstant inom felmarginalerna. Det finns som sagt ytterst få mätplatser där, men ändå, eller kanske just därför, är det där Mohikanen vill att man skall tro på dessa temperaturdata. Det förefaller bli kallare i det inre Antarktis medan det värms upp runt kanterna. Polarvireln har komprimerats, kanske som resultat av ozonuttunningen.

    "Vad gäller global yttemperatur är den ointressant som indikator på vad som händer med värmet i klimatsystemet."

    Jag råkar bo på ytan. Vad som händer här intresserar mig. Det har även intresserat andra under lång tid och därför har vi bättre täckning för data vid marknivå än någon annanstans. Går man ned i havsdjupen eller in i Antarktis så har man mycket sämre data.

    SvaraRadera
  25. Thomas obfuskerar...

    Det finns fler mätstationer på ytan än vad det gör i radiosonder eller ARGO-systemet. Radiosonder är ändå bättre eftersom de mäter temperatur över hela troposfären, vilket ger oss mer värdefulla data för att avgöra om FN har rätt (det har de inte). Men väderballonger lider också mindre av den bias som drabbar mätstationer på marken (närhet till bebyggelse, dränerade våtmarker, avskogning, förändrad markanvändning, mänsklig energikonsumtion osv). ARGO-systemet är mer intressant därför att det ger oss den första indikationen på hur klimatet värms och hur strålningsobalanserna ligger (det har inte varit någon nettouppvärmning de senaste fem åren, och strålningsobalansen är ungefär noll, i strid med FNs teori).


    Thomas sa:"... Dessutom plockar han i det här fallet ut just två år med till synes fallande temperatur..."
    --Temperatur Thomas? Förstår du skillnaden mellan temperatur och värme? Om du har en tillfälligt sjunkande yttemperatur i en kastrull på en spisplatta så indikerar det ingenting, den fria konvektionen och turbulensen den skapar gör att temperaturen kan växla. Men om värmet inte ökar i stort sett konstant i din kastrull så är spisplattan inte på. Värmet i klimatsystemet har inte ökat på fem år, alltså är strålningsobalansen noll (plattan är avstängd).

    Thomas sa: "Det finns som sagt ytterst få mätplatser där (Antarktis, min anm), men ändå, eller kanske just därför, är det där Mohikanen vill att man skall tro på dessa temperaturdata."
    --Och hur många mätpunkter använder sig GISS och Hadley av över den absoluta majoritetens av jordens yta som utgörs av hav? Varför bara krav på skeptiker och inga på alarmister? Dubbel måttstock igen Thomas?

    Angående att du bor på ytan. Visst, det är intressant för dig och mig om temperaturen på ytan är 2°C upp eller ned. Men som indikation på vad som händer med global uppvärmning är det ett uselt mått. Som att mäta värmeförändringarna i en hockeyrink genom att bara mäta på pucken. Vi måste mäta värmet i hela systemet för att förstå vad som händer. Mäter vi bara temperatur på jordytan två meter upp i luften så mäter vi bara på en miljondel av klimatsystemet. Det är faktiskt ointressant om syftet är att förstå klimatet!

    SvaraRadera
  26. "Radiosonder är ändå bättre eftersom de mäter temperatur över hela troposfären"

    Radiosonder mäter en temperaturprofil mer eller mindre rakt upp från den plats där de släpps. Osäkerhet i höjd och sidförflyttning ger dock betydande osäkerhet vilket även ändringar i konstruktionen av instrumenten gjort. Man har därför fått revidera trenderna därifrån. Att kalla de få platser från vilka man släpper radiosonder "hela troposfären" är missledande.

    "Temperatur Thomas? Förstår du skillnaden mellan temperatur och värme?"

    Vad man mäter är temperatur. Sen försöker man integrera upp den till att bli totalt värmeinnehåll i världshaven ned till 750 meter, men bortsett från skalfaktorn vattnets värmekapacitet är det bara medeltemperaturen det handlar om. Även Lyman anger temperatur t ex i figur 4. Inte heller vet vi hur temperaturen (eller värmeinnehållet om du föredrar det), ändrats i haven djupare än 750 meter, dvs större delen av haven. Maximal avkylning är vid ca 400 meters djup vilket antyder att vad som än hänt är det inte är något som är direkt kopplat till atmosfären.

    P.S. Utifall att mot förmodan någon annan fortfarande följer tråden och är intresserad av Lymans artikel finns den att tillgå utan lösenord här:
    http://www.pmel.noaa.gov/people/lyman/Pdf/heat_2006.pdf

    SvaraRadera
  27. Thomas, lär dig skillnaden mellan temperatur och värme, det kommer att göra diskussionen mer intressant.

    För övrigt är argumentationslinjen rätt tröttsam. "Mätdata kan vara fel, därför gäller FNs teori trots att den motsägs av mätdata..."

    När anser du att nog är nog?

    SvaraRadera
  28. Mohikanen, lär dig sambandent mellan värme och temperatur om det skall gå att föra en diskussion med dig! Hur mäter du t ex värme i världshaven?

    SvaraRadera
  29. Det måste vara jobbigt Thomas, att alltid vilja få rätt men att så sällan ha rätt... ;-)

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.