2007-10-28

Efter moderaterna

Jag stöter ofta på människor som vill att "någon" skall starta ett nytt parti. Och visst vore det trevligt med ett parti som man kan rösta på med gott samvete. Visst vore det kul med tuffa och konsekventa frihetsvänner som lever rövre i riksdagen.

Men det blir ju aldrig så...

Ge ett politiskt parti ett par månader vid köttgrytorna – och det är lika fördärvat som de andra. Det är då dess riksdagsmän tvingas rösta för något dåligt för att inte något ännu sämre skall bli verklighet. Och det är då dess förtroendevalda börjar för upp ögonen för maktens små nöjen, fördelar och förmåner. Sedan är det bara utförsåkning på det sluttande planet...

Problemet är inte att det saknas ett konsekvent frihetligt parti i riksdagen. Vad som däremot är ett problem är att den frihetliga opinionsbildningen är så lam, försiktig, fin i kanten och sval. Kan man ändra på det, då är mycket vunnet.

Alla partier – inte bara moderaterna – är i dag reaktiva. De reagerar på opinioner, på debatten, på nyheterna och på den verklighet som andra skapar.

Allt de gör, det gör de eftersom de tror att de kan tjäna på det. Det är därför debatten, samhällskritiken, problemformuleringen, opinionsbildningen och sakkampanjerna måste komma först. Sedan kommer de politiska partierna efter.

Så skit i att moderaterna tycks ha blivit tokiga. Sluta grubbla över hur pålitlig Maud och den där majoren egentligen är. Sluta gnälla över att kådisarna är bromklossar. Skit i att sossarna just nu inte har en aning om vad de sysslar med. Gå före i stället!

Skriv böcker och debattartiklar. Tjata dig in i tidningar, radio och tv. Skapa egna nyhets- och debattkanaler. Dra igång tidskrifter och förlag. Plocka fram filmkameran. Använd internet och nya media. Ordna möten och sätt upp kampanj- och aktionsgrupper. Skapa nätverk med människor som kan synas och förändra. Bullra så mycket det bara går. Den som är villig att arbeta hårt och smart för en sak – den vinner.

Vi må leva i ett ytligt och snabbrörligt medielandskap. Det kan ibland kännas tröttsamt och lite vingligt. Men fördelen är att den som gör något faktiskt kan få genomslag. Snabbt. Och på bred front.

3 kommentarer:

  1. Huvudet på spiken, Henrik. Framförallt är det viktigt att frihetsvännerna ser till att påverka hela det politiska spektrumet.

    SvaraRadera
  2. Ja, glöm borgarna. Det viktiga är att agera för friheten.

    Däremot lägger jag gärna min röst på Liberala Partiet, oasvett om min röst är den enda eller den miljonte.

    Så länge man röstar på borgarna så visar man att man aktivt stödjer deras nuvarande politik. Och om man väljer blankt eller sofflocket så kan man lika gärna vara en missnöjd kommunist.

    SvaraRadera
  3. Bravo, Hax! Precis rätt - politik kan inte leda framåt; politik har en inneboende bias i riktning mot makt och anti-frihet. Det bästa man kan göra är att avväpna politikerna, att vägra ge dem och deras påhitt legitimitet.

    Att opinionsbilda och utbilda "massorna" är en god idé, men det måste komma i andra hand. Först drar man tillbaka det implicita "stödet" för politiken, först därefter är man en trovärdig företrädare för frihet.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.