Enligt DI/Jyllandsposten har den holländska banken Fortis slutat dela ut sin spargris, Knorbert, till barn.
Skälet sägs vara att de inte vill stöta sig med sina muslimska kunder.
Hmmm... Jag trodde att ränta var emot den islamska läran. Så den som är kund i en vanlig bank kan ju ändå knappast kallas rättroende muslim.
Länk »
(Tipstack: Marcus)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaRäntefria lån enligt sharia kommer, var så säker. Förr eller senare blir det nog lag på att banker inte ska få neka kunder sådana. Det i mångkulturalismens och/eller liberalismens namn.
SvaraRadera-
(I så fall ett tvång inte olikt det att 1000 bensinstationer på landsorten som inte har råd att skaffa etanoltankar nu tvingas stänga i miljöns namn, trots att etanol saknar både miljöfördelar och framtidspotential.)
Historien om de tre små grisarna har hamnat i nyheterna ett par gånger det senaste året i Storbritannien. Och det verkar inte bero på att muslimer har klagat utan på att politiskt korrekta människor har känt ett överväldigande behov av att visa dhimmityd. Länk 1 och länk 2.
SvaraRaderaVar inte just ränta något ytterst förkastligt inom kristendomen en gång i tiden?
SvaraRaderaVilket till slut kämpades ned av protestantism (Holland var ju tidiga med kreditväsenden) och upplysningen.
Påminner om historien där en muslim frågat personalen på en amerikansk flygplats om de inte kunde ha även julpynt som muslimer tydligen använder. Nästa dag kom order om att rensa bort ALLT julpynt från flygplatsen. Moralpanik!
SvaraRaderaJohan, mycket riktigt var ränta länge förbjudet inom kristenheten vilket ledde till att judarna fick ta över bankverksamheten. Det hade dessutom den extra fördelen att man kunde slå ihjäl dem om man vart skyldig mer än man kunde betala tillbaka.
SvaraRaderaDet sägs att Islam förbjuder ränta, men i Iran har centralbanken inga problem att sätta en ränta, dvs de har stora problem att sätta rätt nivå på den men inte att alls ha någon.
Thomas: I Iran och Pakistan har hela banksystemet övergått till islamic banking. De är alltså förbjudna att ta ut ränta, men får gärna handla med pengar. Allmänt betyder det att de får ta ut en fix avgift för att låna ut pengar eller en ränta, som inte överstiger inflationen. Utöver det får banken ta ut en procentsats som administrativ avgift, typiskt 1% per år. Vid lån till investeringar kommer banken och kunden överens om hur stor andel av vinsten från investeringen som banken kan ta del av. Beroende på olika faktorer kan denna del variera från några få procent till nästan allt.
SvaraRaderaInga andra muslimska länder har anpassat sina banksystem till islamisk lag, men de flesta länder har någon eller några banker som gör affärer enligt denna nya ordning (uppkom tidigt 1970-tal).
Ja just det ja! Glömde judarnas viktiga bidrag för bankverksamheten i Europa.
SvaraRaderaÄven om du givetvis överdriver om att "slå ihjäl".
Min grundläggande test står fast. Religiös kultur är aldrig hugget i sten utan kan formas efter verkligheten. Kan den relativt galna, maktfullkomliga, byråkratiska, rigida kristna kyrkan omformas till att omfatta modern marknads- (eller bland-)ekononimisk demokrati kan man givetvis göra detsamma inom t.ex. Islam.
Återigen återkommer jag till Ottomanska riket. När judarna slängdes ut ur Spanien vid 1500 talets början var de välkomna i Ottomanska riket och Salonica. Där kunder de handla och verka. I ett rike som formellt lydde under Sharia lagar.
En smidigare lösning från bankens sida hade ju varit att låta sina kunder välja mellan några olika sparbössor. Om muslimer nu inte gillar grisar skulle man ju kunna ordna sparbössor som ser ut som något de gillar, exempelvis profeten Muhammed.
SvaraRaderaTobbe, var inte löjlig. Skulle du lägga pengar i en sparbössa som såg ut som Muhammed skulle du klassas som terroristmisstänkt av CIA och som bäst få flygförbud som värst hamna i något fångläger på okänd ort.
SvaraRaderaSpargrisar som väcker anstöt, julpynt som väcker harm: det är bara att acceptera att sånt förekommer, att folk känner sig kränkta av såna symbolfrågor. Man får acceptera det - och ta det med ett leende.
SvaraRaderaVi som är födda under efterkrigstiden har ju sånt där i ryggmärgen, men lärt oss leva med det. PK-köret.
Vi får acceptera vissa muslimska pekpinnar. Vi förblir ju oförändrade i vårt innersta: med det kristna arvet.
Hur man nu väljer att tolka detta, snävt eller vitt.
Thomas: "...en sparbössa som såg ut som Muhammed skulle du klassas som terroristmisstänkt av CIA"
SvaraRadera:-)
Vilks klassas som terrormistänkt av CIA? I ditt fantasifulla USA-hat missar du den naturliga invändningen. Säger avbildningsförbud dig något?