Sitter nu på Arlanda och tänkte sammanfatta läget...
Debatten: FRA-debatten växer i styrka och hela tiden upptäcker nya grupper att de riskerar att bli offer för FRA:s vårdslösa och omdömeslösa spaning. Än värre så när den snart bli allmän och automatiserad i enlighet med sommarens riksdagsbeslut.
Debatten håller inte på att dö ut, vilket många säkert hoppats. Tvärt om. När sommarlovet är över kommer den att vara mer omfattande och livskraftig än någonsin tidigare.
(Och hur politikerna, med hedern i behåll, skall lyckas få teledatalagringen genom riksdagen i höst – det är ett mysterium. Här kommer det att finnas benhårt motstånd redan från början. Även om de inte kommer att ha några problem med att samla en majoritet i riksdagen för förslaget, så kommer de ändå att få betala ett mycket högt politiskt pris.)
Mina publiceringar: Om jag har visat att FRA spande i kabel redan på 90-talet eller ej är en fråga där juryn fortfarande är ute. Däremot tror jag att dokumenten, bortom allt tvivel, bevisat att FRA samlar in information om vanliga svenskar, att FRA spar värdelös överskottsinformation och att material som FRA samlar in läcker. Det är i sig tre väldigt bra skäl för att säga nej till den nya FRA-lagen. Och på alla tre punkterna har FRA beslagits med att... ehhh... glida på sanningen.
Anmälan: Detta måste vara en av årets värsta PR-vurpor. Inte nog med att FRA anmäler folk som käftar emot och gör motstånd. Man lyckas inte ens lämna in anmälan till rätt myndighet. Och eftersom ärendet tydligen kommer att dra ut på tiden, har FRA lyckats åstadkomma en PR-blunder som kommer att bli en följetong under hösten.
Vi lever i intressanta tider.
Tack alla som har kommit med glada tillrop, bloggat om allt detta, visat stöd, deltagit i debatten och ni som sponsrat bloggen. Jag är överväldigad.
2008-08-01
FRA: Efter en intressant vecka...
Etiketter:
FRA,
fri debatt,
integritet,
Storebror,
teledatalagring
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Anmälan till rätt myndighet
SvaraRaderaÄven om jag hör till de "FRA-lagskritiska" så vill jag nog påstå att FRA på goda antaganden lämnade in anmälan till rätt myndighet.
Förmodligen trodde FRA att Hax hade utgivningsbevis för sin blogg, (för att slippa alla formaliteter med personuppgiftslagen och därför omfattades av yttrandefrihetsgrundlagen).
Det är tämligen rationellt att ha utgivningsbevis för sin blogg.
Och om man har utgivningsbevis samtidigt som man kanske har gjort sig skyldig till yttrandefrihetsbrott, ja då är JK rätt instans.
Det är enligt min mening inte nödvändigt att FRA gör en egen utredning för att ta reda på huruvida Hax faktiskt har utgivningsbevis - det arbetet kan man ju lägga på JK.
Så det skulle vara okej att belasta JK med sådan dynga? Inte en chans i helvetet!
SvaraRaderaAtt inte kolla upp huruvida han har utgivningsbevis tyder på en enorm slapphet och nonchalans och inkompetens. Och detta hos en myndighet som ber oss att helt enkelt lita på att dom på ett korrekt sätt skall kunna hantera all vår privata kommunikation.
Eeh.. vadå rationellt att ha utgivningsbevis för sin blogg? Menar du på fullt allvar att det vore rationellt för varenda bloggare i Sverige att ansöka om och pröjsa för ett dylikt?
SvaraRaderaDet är ju yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen som är löjlig i denna fråga. Det är självklart att man inte skall behöva några utgivningsbevis för att föra fram sin åsikt!
Man måste inte ha utgivningsbevis
SvaraRaderaMen har man utgivningsbevis för sin blogg får man dels skydd av yttrandefrihetsgrundlagen, dels slipper man en hel del byråkrati vad avser tillämpningen av personuppgiftslagen.
Personuppgiftslagen skyddar som bekant enskildas personliga integritet vilket gör att varje behandling av personuppgifter som bl.a. inte uteslutande är av privat karaktär i princip kräver samtycke från den enskilde.
Med utgivningsbeviset slipper man be den enskilde om samtycke till att använda dennes personuppgifter.
(Skyddet för den personliga integriteten är som bekant viktigt, vilket också är grunden för missnöjet med FRA-lagen, om det nu inte bara handlar om ungdomligt trots mot den parlamentariska demokratin.)
hans
SvaraRaderaVarför skulle FRA inför sin anmälan ha utrett huruvida HAX vara innehavare av utgivningsbevis?
Det viktiga för FRA var ju att se till så att respekten för befattningen med hemliga handlingar upprätthålls.
En annan fråga är ju förstås huruvida FRA självt har hanterat den hemliga handlingen i enlighet med gällande rätt.
Inte desto mindre, två fel gör inte ett rätt i dessa avseenden.
Den personliga integriteten har åtminstone potentiellt kränkts två gånger på grundval av FRA:s och HAX:s behandling av personuppgifterna på "103-listan".
Den som inte håller med får gärna visa motsatsen, och då helst i sak och inte med personangrepp.
Syftet med ett utgivningsbevis är inte att sätta personuppgiftslagen (PUL) ur spel, utan att garantera utgivarens källor anonymitet och meddelarfrihet. Systemet med ansvarig utgivare som vi tillämpar i Sverige har sitt ursprung i 1766 års tryckfrihetsförordning, och det har hunnit utvecklas en hel del rättspraxis kring mekanismerna i lagen. PUL är en grotesk skrivbordsprodukt från 1998 grundad i ett EG-direktiv avsett att underlätta företagens utbyte av kundregister på den inre marknaden, och har ingenting alls med yttrandefrihet att göra. Att PUL ändå diskuteras i yttrandefrihetssammanhang beror på uruselt förarbete från lagstiftarens sida. Den enda "bloggare" som fällts för brott mot PUL friades i den egentliga sakfrågan, överföringen till tredje land, och dömdes på grund av "ringa brott" inte till ansvar när det gällde den lilla teknikalitet som återstod, att hon inte hade anmält "behandlingen" av personuppgifterna till Datainspektionen.
SvaraRaderaAtt anmäla ansvarig utgivare till Radio- och TV-verket och betala 2.000 kronor förefaller vara en ganska överdriven åtgärd för att slippa göra en anmälan till Datainspektionen (som är gratis). Själv anser jag båda dessa anmälningar principiellt felaktiga när syftet är att utöva yttrandefriheten, och jag ångrar i dag att jag år 2000 anmälde all min behandling av personuppgifter till Datainspektionen. Något utgivningsbevis har jag däremot inte; mina enkla webbsidor är ingen radiostation. Jag följer PUL till punkt och pricka och behöver inte be någon om lov för en sådan struntsak som namns nämnande.
Om det bara är deras heder det hänger på lär det ju inte bli några problem för dem.
SvaraRadera...att driva igenom lagen, alltså.
SvaraRaderaVem minns inte kyrkoförsamlingen som skrev på sin hemsida att Fru siså råkat bryta benet.
SvaraRaderaDet blev fällande dom, eller.
Jämför detta med vad Herr "Hax" publicerar.
Hur ska detta sluta?
Orolig Bo Bengtsson/Johanneshov
Varför skulle FRA inför sin anmälan ha utrett huruvida HAX vara innehavare av utgivningsbevis?
SvaraRaderaDu använder ordet "utrett" som om det vore någonting besvärligt eller tidskrävande när sanningen i själva verket är raka motsatsen.
Det finns många bra anledningar till varför man skall skicka en anmälan till rätt instans istället för att chansa och jag tror helt säkert att du aldeles på egen hand utan att blinka kan rabla upp minst tre tre stycken men jag skall ge dig en liten hjälp på vägen...
För att inte framstå som totala klantarslen.
Anders Andersson skriver:
SvaraRadera"Att PUL ändå diskuteras i yttrandefrihetssammanhang beror på uruselt förarbete från lagstiftarens sida."
Jag skulle vilja påstå att kopplingen mellan yttrandefriheten och skyddet för den personliga integriteten beror av PuL:s syfte och dess tillämpningsområde, och för detta behöver man inte gå till lagens förarbeten eftersom det tillräckligt klart framgår av 7 § PuL.
Sedan att Anders Andersson anser att PuL är en grotesk skrivbordsprodukt förändrar inte rättsläget. PuL gäller i syftet att skydda den personliga integriteten. Och för den som vill kringgå den i sitt bloggande, då den på sin databas behandlar personuppgifter i ett strukturerat material, såsom personlistor, gör det tämligen enkelt genom att skaffa utgivningsbevis.
Och som Anders Andersson är inne på finns fördelar med utgivningsbevis.
- Myndigheter får inte censurera din blogg.
- Det är utgivaren som tydligt har ansvaret för informationen på sin blogg; endast utgivaren kan alltså åtalas för yttrandefrihetsbrott.
- Meddelarfrihet och efterforskningsförbud samt källskydd råder.
hans
SvaraRaderaJag är idel öra! ;-)
Eftersom bloggens innehall kan paverkas av besokarna (las: har kommentarsfunktion) sa uppfyller den inte kraven for utgivningsbevis.
SvaraRadera(Mojligt att det gar att skaffa anda, men da blir HAX ansvarig for alla kommentarer. Lagom kul...)
Jag vet att man inte får skriva att folk är idioter för att det bryter om någon slags kutym bland bloggare.
SvaraRaderaMen nu får det fan vara nog! Det gnälls på Hax för att han inte tagit hänsyn till den personliga integriteten genom att inte publicera listan från FRA maskad.
Det skulle på något sätt vara synd om dessa personer för att deras namn följts av deras personnummer. Nu fungerar inte världen så – med hjälp av hemsidor öppna för envar kan man snabbt och gratis personnummersätta någon.
Exempelvis skriver ”Bo Bengtsson i Johanneshov” en kommentar här ovan. Han har personnummer 370502-1271. Hans enskilda firma heter DATAUTBILDNING BO BENGTSSON. Fastigheten som har bor i heter Porträttmålaren 1 och ägs av ett bolag som heter Humedia AB.
Två minuter tog det - allt genom helt öppna gratistjänster. Så om det ska gnällas över bristande integritet så gnäll på de folkvalda som skapat systemet med fungerande offentlig folkbokföring och inskrivning.
erik andersson
SvaraRaderaDet är inte personuppgiftern i sig som behöver vara känsliga.
Det kan bero av vilket sammanhang de befinner sig i.
Du till exempel har nyss avslöjat var en kommmentator bor och den som inte gillar hans åsikter i detta forum och som inte låter sig besväras av människovärde o.d. skulle ju kunna göra hans liv tråkigt.
Personer som finns på "103-listan!" kanske inte tycker det är trevligt att det blir offentligt att de har varit föremål för FRA:s signalspaning.
Härutöver kan det finnas anledning att vara försiktig med personuppgifter som utgör en koppling mellan fingerade personuppgifter (ny identitet) och ursprungliga personuppgifter.
Du kan ju inte veta vilken skada du orsakar när du avslöjar vissa personuppgifter i en viss känslig kontext, varför det är mer respektfullt att låta bli att avslöja personuppgifter.
7 § PUL anger inte lagens syfte. 7 § PUL gör ett undantag för "journalistiska, konstnärliga och litterära ändamål" eftersom dylika verksamheter inte skall omfattas av PUL. Paragrafen är närmast en direkt översättning av en artikel i EG-direktivet som säger samma sak.
SvaraRaderaProblemet är att medan tjänstemännen som skrev direktivet troligen tänkte "bra, nu har vi gjort klart att direktivet inte alls inkräktar på yttrandefriheten", så har man i Sverige gjort en betydligt snävare tolkning av undantaget eftersom vi är vana att ge yttrandefriheten vidare ramar än bara "journalistisk, konstnärlig och litterär verksamhet". Om hela yttrandefrihetsområdet redan vore undantaget, så skulle vi inte behöva lägga till någon kommentar om TF och YGL.
Traditionellt har lagstiftaren i Sverige tagit fram nya lagar genom omfattande utredningar, där det har framgått vilka avsikter man har haft med varje bestämmelse, och dessa förarbeten har domstolarna sedan kunnat studera när lagtexten i något sammanhang befunnits oklar. PUL är dock närmast en ren översättning av ett EG-direktiv, och något resonemang om direktivets syfte har inte varit aktuellt. Svenska domstolar förväntas tolka lagen i enlighet med hur EG-domstolen tolkar direktivet, och några förklarande förarbeten till direktivet har jag inte sett.
Formuleringen i 7 § PUL är alltså ett symptom på en lagstiftningsprocess som har gått snett, när man mekaniskt har försökt överföra utländsk lag till svensk dito. Och om det skulle visa sig att lagstiftaren har feltolkat direktivet, då är det direktivets text som gäller, inte den svenska lagens. Därför bör man inte hänga upp sig på den precisa formuleringen i 7 § PUL, utan i stället läsa direktivet och tänka på att detta skall gälla i alla EU:s medlemsstater, inte bara i Sverige. Hur kommer EG-domstolen att reagera om svenska företag sätter i system att kringgå PUL genom att utnyttja en bestämmelse i svensk grundlag som inte finns i övriga Europa?
Därför avstår jag från att utnyttja grundlagen på detta sätt. Problemet sitter helt och hållet i PUL, och vi löser det inte genom att ta specifikt svenska omvägar runt det eller sopa det under mattan. När sopborsten dessutom kostar 2.000 kronor känns det som bortkastade pengar.
Den dag jag vill locka anonyma källor att ge mig spännande information för publicering skall jag skaffa mig ett utgivningsbevis, men inte förr. PUL har för mig inte med publicering att göra.
Till tjäntemannen som kallar sig "tristan".
SvaraRadera”Du till exempel har nyss avslöjat var en kommentator bor och den som inte gillar hans åsikter i detta forum och som inte låter sig besväras av människovärde o.d. skulle ju kunna göra hans liv tråkigt.”
Och så kanske Du kunde läsa vad jag skrev. Det är offentligt, enkelt tillgänglig information.
Fattar du det?
Eller fattar Du det inte?
Ursäkta.... men. hahaha..
SvaraRaderaDu till exempel har nyss avslöjat var en kommmentator bor och den som inte gillar hans åsikter i detta forum och som inte låter sig besväras av människovärde o.d. skulle ju kunna göra hans liv tråkigt.
Så Eric är den enda som kan få fram det och resten är idioter enligt dig då tristan ??
Nu tycker jag vi håller oss till sak och inte påpekar hur andra beteer sig. =)
Erik Andersson
SvaraRaderaDet är du som inte begriper vikten av olika kontexter inom vilka personuppgifter rör sig.
Personuppgifter som namn, personnummer, adress, telefonnummer är uppgifter som typiskt sett är offentliga.
Men detta gäller inte i alla sammanhang. I sammanhang om riktets säkerhet är utgångspunkten att uppgifter är offentliga, men om det kan antas att utlämnandet av uppgifter därom medför skada skall sådana uppgifter vid en skadeprövning inte utlämnas.
Erik Andersson, allt är inte så schematiskt som du tror.
@Erik Andersson sa...
SvaraRaderaMen nu får det fan vara nog! Det gnälls på Hax för att han inte tagit hänsyn till den personliga integriteten genom att inte publicera listan från FRA maskad.
Det skulle på något sätt vara synd om dessa personer för att deras namn följts av deras personnummer. Nu fungerar inte världen så – med hjälp av hemsidor öppna för envar kan man snabbt och gratis personnummersätta någon.
Låt säga att att följande person finns med på en lista:
600101-0101 Anders Bengtsson, Västervägen 37, 112 40 Stockholm, passnummer 12121233. Deltog i möte för Syföreningen Nålen.
Med en lista som skyddar personlig integritet menar jag följande:
60xxxx-xxxx Anders Xxxxxxxx, xxxxxxx xxxxxxx xxxxxx Stockholm.
Passnummer xxxxxxxxxxxx. Deltog i möte för Syföreningen xxxxxxxxx.
Hade en sådan lista uppfyllt Henrik Alexanderssons påstådda syfte med publiceringen?
Utan tvekan.
Är det svårt att åstadkomma?
Inte alls.
Går det att få fram personuppgifter via öppna källor på internet med ovanstående information?
Tveksamt.
Ska den som säger sig värna om den enskildes integritet föregå med gott exempel?
Lämpligen.
/Henke
Patrik skriver:
SvaraRadera"Så Eric är den enda som kan få fram det och resten är idioter enligt dig då tristan ??"
När har jag påstått detta? Du ställer upp premisser och drar en slutsats som passar ditt syfte.
Patrik skriver avslutningsvis:
"Nu tycker jag vi håller oss till sak och inte påpekar hur andra beteer sig. =)"
Varsågod! ;.)
Eftersom Hax publicerat något som närmast kan liknas med ett utdrag ur telefonkatalogen så bör FRA få rätt att samla information om allt jag gör.
SvaraRaderaAnders Andersson
SvaraRaderaNu har jag inte påstått att syftet med PuL skulle framgå av 7§, eftersom däri regleras förhållandet till tryck- och yttrandefrihetsgrundlagen.
Syftet med PuL framgår av dess portalparagraf, som jag har anledning att anta att du är bekant med och som jag hoppas att du tar hänsyn till i ditt skrivande och publicerande, som den förmodade FRA-lagsmotståndare du må vara. ;-)
Men jag medger att PuL skapar förtret p.g.a. att den härör från en tradition där sekretess är huvudregel och offentlighet undantag. När sedan direktivet implementeras i Sverige får vi ett brott mot vår egen motsatta tradition.
Särskilt intressant är förhållandet mellan SekL 7:16 och PuL i fråga om s.k. massuttag av personuppgifter härrörande offentliganställda.
Den "riktige" FRA-lagsmotståndaren kan ju söka få ut personuppgifterna avseende FRA:s anställda! ;-)
Skälen för att publicera listan intakt har jag redan utvecklat i en bloggpost.
SvaraRaderaNämnde jag att folk som finns på 103-listan hör av sig och är positiva till publiceringen? Och förbannade på FRA.
Jag ställer mig upp applåderar alla som har insikt nog att se vart Sverige är på väg!
SvaraRaderaAtt försvara Lex Orwell är att agera i blind navitet. Det räcker att, med sunt förnut, skumma igenom lagförslaget för att inse, återigen med sunt förnuft, att det är ren och skär idioti!
Som sagt, jag stället mig upp och applåderar Hax för hans insiktsfulla blogginlägg.
Stå på dig, du är långt ifrån ensam!
För egen del så jag FRA-frågan som den främsta i svensk politik idag. Inte bara för sakfrågan i sig utan också för att det så tydligt visar på en maktarrogans utan dess like.
Tack för ordet!
Mvh
Robert Gravsjö
Roppert,
SvaraRaderaVarför tror ni att de är naiva?
Ytterst handlar det om vilket samhälle vi vill ha. Jag citerar RajRaj: "Alla tjänar på om debatten lägger sig".
Den strategi som tillämpas FRA-hejarklacken här påvisar med all sköns tydlighet hur framtiden med en FRA-lag ser ut.
MVH/Rickard