en författningsdomstol verkar vara på väg, Har för mig att alliansen + mp är för detta. Skulle gissa på att grundlagsutredningen är inne på detta spåret.
ps. 100% av de som läste statsvetenskap A VT 2005 var för införandet av en författningsdomstol.
Fredrik: Kanske, men ropa inte hej och ta inte ut något i förväg. Minns vad Rajraj sa: Vi vill ha en bred uppgörelse om dessa frågor. Det betyder i praktiken vetorätt åt såssarna, och de vill INTE ha f-domstol.
Jag tänker iaf köra mejlkampanj för detta framöver. Hoppas att fler gör detsamma.
Det är sossarnas POLITIKER som inte vill ha en författningsdomstol. De menar att "juridiken ska inte sättas över politiken".
De har missuppfattat vad en författningsdomstol kan göra. Den skriver inga lagar. Den kan bara tolka gundlagen så rättssäkert och konsekvent som möjligt. Gillar politikerna inte dess utslag, kan de skriva om lagarna, men då måste de underställa "folket" ändringarna i ett allmänt val.
Väljarna blir högsta instans, vilket är vitsen med demokratin.
Författningsdomstolen kan bara bevaka att POLITIKERNA HÅLLER VAD DE LOVAT, när de tyckt att en fråga är så viktig att de skrivit in den i grundlagen.
Det kan knappast några socialdemokratiska VÄLJARE ha något emot.
Alla de säkerhetsmekanismer som nu håller på att skrivas in i FRA-lagen blir näst intill meningslösa, om det inte finns en författningsdomstol, som helt oberoende av politiken, bevakar att reglerna följs.
Problemet ligger i att den svenska grundlagen saknar kontrollmakten. Den ligger hos regeringschefen själv. Regeringschefen har kontrollen över domstolsverket och utnämning av domare och högsta domstolen.
Kontrollmakten och utnämningsmakten måste över på en statschef, vald på egna meriter och inte vald av någon riksdagsmajoritet.
Sossarna har trott/kanske tror att de för alltid är det statsbärande partiet och därför vill de själva ha kontrollen. Därför lurade de in de borgerliga i den s.k. Torekovskompromissen som medförde att regeringschefen får statschefens alla befogenheter medan kungen får titeln statschef.
Det enda som hjälper är en ny konstitution med maktdelningsprincipen tillämpad.
Per Kjellén har missuppfattat vad en författningsdomstol är. Den är inte kosmetika. Den är själva kvintessensen av maktdelning. Den skall vara den högsta instans, som tolkar grundlagen och dömer efter den.
Självklart kan den goda idén med författningsdomstol förfelas om den genomförs på ett klantigt sätt, ex.vis så att det är sittande regering som utser ledamöterna i domstolen.
Därför är regeln i grundlagarna för de länder där författningsdomstol finns, att ledamöterna utses av en demokratisk församling, ibland parlamentet, ibland ett utskott i parlamentet, med kvalificerad majoritet. Både regering och opposition måste acceptera en kandidat för att han skall bli vald.
Dessutom har ledamöterna långa mandatperioder, vanligast nio år.
Domstolen blir på det sättet oberoende av rådande politiska vindar.
En medlem av en konstitutionsdomstol måste utses oberoende av regeringschefen i den regering som just vid ett speciellt tillfälle har majoritet i riksdagen.
En konstitutionsdomstols medlemmar kan mycket väl utses i samspel mellan riskdag och statschefen - men aldrig i ett samspel med regeringschefen.
I den nuvarande grundlagen så har regeringschefen de flesta av de befogenheter som tillkommer en statschef i en demokrati. I den svenska Regeringsformen är detta lite (kosmetiskt) uppblandat med talman, riksdagsmajoritet etc.
Att skapa en konstitutionsdomstol med den nuvarande Regeringsformen kommer att medföra att utnämningen sker via regeringschefen.
Att införa en ny utnämningsprocedur för medlemmar av en konstitutionsdomstol skulle än mer skapa oreda i regerings befogenheter med utnämningar. Skulle Domstolsverket kvarstå som myndighet under regeringen med uppgiften att utnämna domare i landet. Hur skulle HD utses.
Nej - Sveriges konstitutionella bekymmer ligger i att statschefens nödvändiga uppgifter, de kontrollerande och de balanserade har överförts till regeringen - den regering som kan växla varje val och t o m mellan val om nyval. Det är fel.
Bra tips HAX! Jag har länkat (och skrivit på förstås).
SvaraRaderaMvh Martin
en författningsdomstol verkar vara på väg, Har för mig att alliansen + mp är för detta. Skulle gissa på att grundlagsutredningen är inne på detta spåret.
SvaraRaderaps. 100% av de som läste statsvetenskap A VT 2005 var för införandet av en författningsdomstol.
Fredrik: Kanske, men ropa inte hej och ta inte ut något i förväg. Minns vad Rajraj sa: Vi vill ha en bred uppgörelse om dessa frågor. Det betyder i praktiken vetorätt åt såssarna, och de vill INTE ha f-domstol.
SvaraRaderaJag tänker iaf köra mejlkampanj för detta framöver. Hoppas att fler gör detsamma.
ol' dirty svenne har rätt.
SvaraRaderaMen uttrycker sig lite inexakt.
Det är sossarnas POLITIKER som inte vill ha en författningsdomstol. De menar att "juridiken ska inte sättas över politiken".
De har missuppfattat vad en författningsdomstol kan göra. Den skriver inga lagar. Den kan bara tolka gundlagen så rättssäkert och konsekvent som möjligt. Gillar politikerna inte dess utslag, kan de skriva om lagarna, men då måste de underställa "folket" ändringarna i ett allmänt val.
Väljarna blir högsta instans, vilket är vitsen med demokratin.
Författningsdomstolen kan bara bevaka att POLITIKERNA HÅLLER VAD DE LOVAT, när de tyckt att en fråga är så viktig att de skrivit in den i grundlagen.
Det kan knappast några socialdemokratiska VÄLJARE ha något emot.
Alla de säkerhetsmekanismer som nu håller på att skrivas in i FRA-lagen blir näst intill meningslösa, om det inte finns en författningsdomstol, som helt oberoende av politiken, bevakar att reglerna följs.
Sture Åström
Författningsdomstolen är farlig kosmetika.
SvaraRaderaProblemet ligger i att den svenska grundlagen saknar kontrollmakten. Den ligger hos regeringschefen själv. Regeringschefen har kontrollen över domstolsverket och utnämning av domare och högsta domstolen.
Kontrollmakten och utnämningsmakten måste över på en statschef, vald på egna meriter och inte vald av någon riksdagsmajoritet.
Sossarna har trott/kanske tror att de för alltid är det statsbärande partiet och därför vill de själva ha kontrollen. Därför lurade de in de borgerliga i den s.k. Torekovskompromissen som medförde att regeringschefen får statschefens alla befogenheter medan kungen får titeln statschef.
Det enda som hjälper är en ny konstitution med maktdelningsprincipen tillämpad.
Per Kjellén
Per Kjellén har missuppfattat vad en författningsdomstol är. Den är inte kosmetika. Den är själva kvintessensen av maktdelning. Den skall vara den högsta instans, som tolkar grundlagen och dömer efter den.
SvaraRaderaSjälvklart kan den goda idén med författningsdomstol förfelas om den genomförs på ett klantigt sätt, ex.vis så att det är sittande regering som utser ledamöterna i domstolen.
Därför är regeln i grundlagarna för de länder där författningsdomstol finns, att ledamöterna utses av en demokratisk församling, ibland parlamentet, ibland ett utskott i parlamentet, med kvalificerad majoritet. Både regering och opposition måste acceptera en kandidat för att han skall bli vald.
Dessutom har ledamöterna långa mandatperioder, vanligast nio år.
Domstolen blir på det sättet oberoende av rådande politiska vindar.
Sture Åström
Nej jag har inte missuppfattat.
SvaraRaderaEn medlem av en konstitutionsdomstol måste utses oberoende av regeringschefen i den regering som just vid ett speciellt tillfälle har majoritet i riksdagen.
En konstitutionsdomstols medlemmar kan mycket väl utses i samspel mellan riskdag och statschefen - men aldrig i ett samspel med regeringschefen.
I den nuvarande grundlagen så har regeringschefen de flesta av de befogenheter som tillkommer en statschef i en demokrati. I den svenska Regeringsformen är detta lite (kosmetiskt) uppblandat med talman, riksdagsmajoritet etc.
Att skapa en konstitutionsdomstol med den nuvarande Regeringsformen kommer att medföra att utnämningen sker via regeringschefen.
Att införa en ny utnämningsprocedur för medlemmar av en konstitutionsdomstol skulle än mer skapa oreda i regerings befogenheter med utnämningar. Skulle Domstolsverket kvarstå som myndighet under regeringen med uppgiften att utnämna domare i landet. Hur skulle HD utses.
Nej - Sveriges konstitutionella bekymmer ligger i att statschefens nödvändiga uppgifter, de kontrollerande och de balanserade har överförts till regeringen - den regering som kan växla varje val och t o m mellan val om nyval.
Det är fel.
Per Kjellén
En författningsdomstol övervakar väl heller inte att lagar följs.
SvaraRaderaBara att lagar inte strider mot författningarna.